Citat:
Ursprungligen postat av Bitahon
Men det är just detta som gör dig till en inkompetent jurist. De friades av den anledningen att de utgående från hennes tidigare beteende kunde ha tolkat henne felaktigt, och därmed har de alltså inte ens begått något brott, i enlighet med Tingsrättens bedömning att avsikten inte var att våldföra sig på henne. Det är dock fortfarande inte hennes lösaktighet eller förkärlek för vålsamt sex i sig som har legat till grund för en mildare dom. Du får t.ex. en mildare dom om du dödar mig i självförsvar än om du gör det oprovocerat, utgående från den av mig initierade attack som föranledde din motattack, i sig. Förstår du verkligen inte skillnaden? Jag tror faktiskt helt ärligt att du inte gör det. Jag befarar dessvärre att det blir för krångligt för dig detta, men hoppas innerligt på motsatsen.
Min gissning - särskilt i beaktande av de tidigare inläggen av kontrahenterna - är att det är Bitahon som inte riktigt förstår.
Den skillnad du själv inte tycks förstå här är att en dom kan bli mildare för en åtalad av två olika rättsliga skäl - dels processrättsliga, dels straffrättsliga.
Om du dödar någon i självförsvar är straffskalan lägre, samtidigt som både förövare och uppsåt kan bevisas (sannolikt p g a erkännande). Det är alltså i det fallet straffrättsliga principer som ger den mildare domen.
I fallet med våldtäkt blir domen mildare av processrättsliga skäl när kvinnans tidigare leverne varit "slampigt" med förnedringssex, inte för att straffskalan skulle vara en annan, utan för att det inte går att bevisa uppsåt hos den åtalade att begå brott, även om förövare kan fastställas och övergrepp konstateras, just som det ju gjordes med MV. Det är alltså i det här fallet processrättsliga principer som ger den mildare - eg. frikännande - domen, eftersom bevisläget förändras genom kvinnans tidigare leverne. (Vid andra brott - som t.ex. mord/dråp/vållande - kan ändå fällande dom uttalas fastän inte uppsåt eller planering kunnat bevisas.)
I exemplet med självförsvar kan man alltså säga att offrets tidigare leverne (dvs. attacken) gör att hon/han i viss mån får skylla sig själv också rättsligt då brottet kan bevisas och skuld konstateras, eftersom offret själv dragit på sig attacken. I fallet med våldtäkt (dvs. MV) får däremot inte offret skylla sig själv rättsligt eftersom domen inte blir mildare av straffrättsliga skäl, och hennes leverne ändrar straffskalan, utan för att brott inte kan styrkas, och hennes leverne istället påverkar domen indirekt genom att ändra bevisläget, eftersom levernet gör att uppsåt inte kan bevisas.
Den friande domen betyder just också att "brott inte kan styrkas" och inte att den åtalade är påvisat oskyldigt till det påstådda brottet. Det framgår extra tydligt i fallet med MV. Något som förstås är till nackdel för helt oskyldigt anklagade och falskeligen utpekade.
Det tycks som om rätt många tidigare i tråden blandar ihop det här (i en enda stor smet) och inbillar sig att det "slampiga" levernet av rätten ses som ett skäl att straffrättsligt mildra domen, som om kvinnan i likhet med offret för självförsvaret dragit på sig attacken, när så inte alls är fallet. Jag vet inte riktigt hur Bitahon gör, men kan inte av de tidigare inläggen utesluta att smeten också föreligger där.
Själv tycker jag förstås att kvinnor ska ta sig till vara, inte så mycket för att planera för ett gott bevisläge om de blir våldtagna, utan för att de ska slippa råka ut för otrevliga sexuella upplevelser; en fällande dom gör dem ändå inte skadeslösa efter att ha utsatts för ett brott, som man ändå kan bli om man blivit t.ex. bestulen.
(Vill passa på att tacka Ignatius och xallo, som hör till ett litet fåtal i tråden som alls har något begrepp och kunskap att föra en konstruktiv diskussion.)