En konstig amerikansk enhet

Mors!

Jag sitter här och skriver ett arbete om bomull och dess relation till vattenkonsumtion. I en av böckerna jag använder mig av, en amerikansk sådan, ges lite statistisk som är för mig intressant. Det är bara det att skördens storlek anges i "bales" och inte i något mer, för mig, normalt så som kubik eller ton.

Det är uppenbart att det är en enhet för volym eller massa och att enheten bygger på en bals storlek (typ höbal etc.). Enheten är dessutom Amerikansk.

Men hur fan stor är den i förhållande till metersystemet? Jag måste ha den i metersystemet! Jag blir smått frustrerad på amerikanarna och engelskmännen för deras värdelösa måttsystem!!

Om någon här vet hur stor en "Bale" är får den gärna säga till! I annat fall kan denna tråd gärna få agera klagomur åt alla som likt jag hatar dessa ologiska enheter.

PS. Jepp, jag har sökt. De i annat fall godtagbara enhetskonverterarna som finns på nätet visade sig i detta fall vara helt värdelösa.

http://www.convertunits.com/info/bale+%5BUS%5D

Och den brittiska enheten med samma namn är: (Om det skulle vara intressant...)

1 kg = 0.0030619758636789 bale [UK]


Vad beror alla skillnader på mellan de brittiska och amerikanska enheterna förresten? Ville man visa sitt oberoende genom att inte längre mäta saker på samma sätt, eller finns det en väldigt praktisk orsak?

Jag tror helt enkelt att det utvecklas naturligt när man separeras av ett världshav och har olika jordbruk. Det är ju först på senare tid vi har så välutvecklad standardisering av enheter. Tänk på hur många olika "fot" det har funnits genom tiderna i olika delar av världen.

Den norska tummen och den engelska tummen är ett fin exempel på hur enheter hänger ihop historiskt.

En norsk tum var den enhet man mätte trä och timmer i när man lastade det på timmerskepp mot england. Under resans gång torkade timret och blev kortare. När man väl kom fram så hade en norsk tum krympt till en engelsk tum. Hade man mätt virket i engelska tum vid lastningen så hade virket blivit för kort när man kommit fram och därför hittade man på en ny sorts tum istället.

Även i sverige finns det en del fula enheter som även yrkesmän tenderar att använda: ångström, eV, parsec, astronomisk enhet, mmHg, mmH2O. Dom skulle jag gärna se att man slutade upp med. Det finns nog fler fula enheter.

Att amatörer använder kalorier, hästkrafter och tum stör mig inte så mycket dock, bara yrkesmän låter bli enheterna (vilket dom flesta gör).

Fler otrevliga enheter inom sjöfart och flyg: knop, sjömil och fot. Tidigare definierades sjömil som exakt en bågminut, men idag är den exakt 1852 meter, och då blir det ju bara fånigt att hålla fast vid sjömil. Jag har hört att militärflyg mäter höjd i meter, medans civil- och amatörflyg mäter i fot; seriöst av militären.

Segelflygare använder sig också av metersystemet. Om de är ett seriöst gäng låter jag vara osagt.

För övrigt är hela flygsystemet jävligt okonsekvent då de mäter vissa avstånd, typ sikt, i meter. Det kommer väl dock aldrig ändras då man skulle behöva skola om miljontals piloter, vilket säkert skulle försämra säkerheten innan den blev bättre.

Underbart! Du räddade min dag!

Hmm, nu känner man sig lite smådålig som inte fann en så självklar sida som convertunits.com men men. Hittade två andra sidor innan men de hade ingen definition av Bale.

Ni som möter amerikaner eller britter i ert yrke och hamnar i situationer där olika, ej metriska, enheter används, hur tas det? Kan man se en amerikanare försvara enheten quarts över den mer allmänna litern?

Ehum? De flesta av dessa enheter är väl knappast specifikt svenska?

Ångström: 1 Å = 0.1nm (okejdå, påhittad av en svensk men internationellt använd.)
http://en.wikipedia.org/wiki/%C3%85ngstr%C3%B6m

Parsec och AU är ju astronomiska enheter som rent praktiskt är enklare än SI-systemets. Ibland.
http://en.wikipedia.org/wiki/Parsec
http://en.wikipedia.org/wiki/Astronomical_Units

Historien verkar väldigt konstruerad om man känner till att trä nästan inte blir kortare alls medan det kan krympa en hel del på bredden då det torkar. Dock är jag väldigt tveksam till om timret verkligen han krympa något över huvud taget på den ganska korta sjöresan till England i ett lastrum utan ventilation.

Historiskt är Måttjohanssons historia om hur han hade gjort den Engelska och den Amerikanska Tummpassbiten och bad respektive representanter kontrollera sina respektive bitar. Något som de naturligtvis inte hade någon möjlighet att göra. Sedan frågade han herrarna om de var nöjda och de svarade att det var precis så som en Engelsk respektive Amerikansk tum skulle vara. Då ska Johansson ha sagt att han hade gjort dem precis (ned till en tiotusendels tum har jag för mig) lika stora.

Ärligt talat är jag ingen timmerkännare heller. men jag har för mig att man brukar mäta plankors bredd iallafall och därför kan krympningen spela roll.
Sedan kanske även timret fick god tid på sig att torka i väntsalar innan de skeppades. Men det är bara rena spekulationer. Har inte exakt koll på detaljerna bakom sagan utan har bara fått höra den av en lärare i mätteknik som kuriosa kring olika enheter.