Citat:
Profetian i Jer. 25:11,12 och Jer. 29:10 säger uttryckligen att det handlar om babylonisk ÖVERHÖGHET i 70 år. Läs texten noga och finn att den inte säger att landet skulle vara öde i 70 år. Och först när de 70 åren hade gått till ända kunde det enligt profetian bli tal om att återvända från fångenskapen. Denna sägs inte vara 70 år lång, utan den siffran gäller enligt profetian underdånigheten under Babylons kung. Denna underdånighet sträckte sig inte till 537 utan utlöpte 539. Det finns dessutom inget som säger att man kom tillbaka till hemlandet 537. Detta är en vakttornskonstruktion för att få saker och ting att stämma med uträkningen om 1914. De kom hem till landet 538, som så gott som alla forskare är överens om.
De sjuttio åren löpte mellan 609 f Kr. och 539 f Kr. då Babylons kung försvann från scenen. Från och med detta år tjänade judarna och andra folk perserna. Jfr 2 Krön. 36:20. Det var år 609 f Kr. som Babylon undanröjde det assyriska riket och då började länderna i mellanöstern att tjäna Babylons kung. Detta upphörde exakt 70 år senare, år 539. Jag sätter inte minsta tilltro till uppgifter i Wikipedia, ett "verk" som till stor del skrivits av allahanda sekterister som velat främja sin sak. Att de 70 åren löpte mellan 609 och 539 har däremot framförts av en verklig forskare nämligen professor Jack Finegan i boken HANDBOOK OF BIBLICAL CHROLONOLGY, 1998, s. 177-178.
Landet låg öde så att det fick gottgörelse för sina sabbater, men det sägs inte att landet låg öde i 70 år. Men ödeläggandet ägde rum inom denna period, ända till dess perioden nått sitt slut. (2 Krön. 36:21)
Detta stämmer med Sak. 1:12 som säger att Gud långt fram i persisk tid hade varit vred på dem i 70 år. Om dessa 70 år skulle räknas från 607 som Jv påstår hade ju Gud vid denna tid varit vred på dem i ca 90 år! Sakarjatexten sågar vakttornstolkningen precis som den uttryckliga profetian i Jer. kap 25 och kap. 29.
Ursprungligen postat av Eberhard
Citat:
Ursprungligen postat av Quartus
2 Krön 36:21
Hela den tid landet låg öde hade det sabbat, tills sjuttio år hade gått.
Jer 25:11
Hela detta land skall läggas i ruiner och bli öde, och dessa folk skall tjäna den babyloniske kungen i sjuttio år.
Dan 9:2
under hans första regeringsår, uppmärksammade jag, Daniel, i skrifterna hur många år Jerusalem skulle ligga i ruiner enligt Herrens ord till profeten Jeremia: sjuttio år.
Sak 1:12
Herrens ängel sade: "Herre Sebaot, hur länge skall du dröja med att förbarma dig över Jerusalem och Judas städer? I sjuttio år har du varit vred på dem."
Hela den tid landet låg öde hade det sabbat, tills sjuttio år hade gått.
Jer 25:11
Hela detta land skall läggas i ruiner och bli öde, och dessa folk skall tjäna den babyloniske kungen i sjuttio år.
Dan 9:2
under hans första regeringsår, uppmärksammade jag, Daniel, i skrifterna hur många år Jerusalem skulle ligga i ruiner enligt Herrens ord till profeten Jeremia: sjuttio år.
Sak 1:12
Herrens ängel sade: "Herre Sebaot, hur länge skall du dröja med att förbarma dig över Jerusalem och Judas städer? I sjuttio år har du varit vred på dem."
Profetian i Jer. 25:11,12 och Jer. 29:10 säger uttryckligen att det handlar om babylonisk ÖVERHÖGHET i 70 år. Läs texten noga och finn att den inte säger att landet skulle vara öde i 70 år. Och först när de 70 åren hade gått till ända kunde det enligt profetian bli tal om att återvända från fångenskapen. Denna sägs inte vara 70 år lång, utan den siffran gäller enligt profetian underdånigheten under Babylons kung. Denna underdånighet sträckte sig inte till 537 utan utlöpte 539. Det finns dessutom inget som säger att man kom tillbaka till hemlandet 537. Detta är en vakttornskonstruktion för att få saker och ting att stämma med uträkningen om 1914. De kom hem till landet 538, som så gott som alla forskare är överens om.
De sjuttio åren löpte mellan 609 f Kr. och 539 f Kr. då Babylons kung försvann från scenen. Från och med detta år tjänade judarna och andra folk perserna. Jfr 2 Krön. 36:20. Det var år 609 f Kr. som Babylon undanröjde det assyriska riket och då började länderna i mellanöstern att tjäna Babylons kung. Detta upphörde exakt 70 år senare, år 539. Jag sätter inte minsta tilltro till uppgifter i Wikipedia, ett "verk" som till stor del skrivits av allahanda sekterister som velat främja sin sak. Att de 70 åren löpte mellan 609 och 539 har däremot framförts av en verklig forskare nämligen professor Jack Finegan i boken HANDBOOK OF BIBLICAL CHROLONOLGY, 1998, s. 177-178.
Landet låg öde så att det fick gottgörelse för sina sabbater, men det sägs inte att landet låg öde i 70 år. Men ödeläggandet ägde rum inom denna period, ända till dess perioden nått sitt slut. (2 Krön. 36:21)
Detta stämmer med Sak. 1:12 som säger att Gud långt fram i persisk tid hade varit vred på dem i 70 år. Om dessa 70 år skulle räknas från 607 som Jv påstår hade ju Gud vid denna tid varit vred på dem i ca 90 år! Sakarjatexten sågar vakttornstolkningen precis som den uttryckliga profetian i Jer. kap 25 och kap. 29.
587 BC—Jerusalem falls to the Babylonians, ending the Kingdom of Judah. The conquerors destroy the Jewish Temple of Jerusalem and exile some of the land's inhabitants.
http://en.wikipedia.org/wiki/580_BC
Dan 9:2
under hans första regeringsår, uppmärksammade jag, Daniel, i skrifterna hur många år Jerusalem skulle ligga i ruiner enligt Herrens ord till profeten Jeremia: sjuttio år.
587-538 = 49/50 år
Tänk så fel bibeln har...
Eller var det bara Daniel som hade fel?
EDIT: Eller, är det gud som inte kan räkna kanske?
__________________
Senast redigerad av Quartus 2009-10-01 kl. 21:48.
Senast redigerad av Quartus 2009-10-01 kl. 21:48.
