Jehovas vittnen

Tack för ditt svar. Det låter som du mår bra, härligt.
Det jag tycker är intressant är att de värderingarna du besitter, att man skall bete sig altruistiskt och kärleksfullt, visa respekt och ta ansvar för sina handlingar, de värderingarna håller jag också hårt på. Men för mig är de helt grundande i logik: jag kan bara se mig själv må bra när jag försöker leva enligt dem. De handlar inte om övernaturliga eller historiska fenomen eller händelser utan kommer från att jag klurat länge på hur jag vill leva. Jag själv är faktiskt ateist, och lever säkerligen ett liv som JV skulle fördöma: sex innan äktenskapet, jag dricker alkohol regelbundet, jag har förstorat brösten för några år sedan och jag svär..
Men ändå lever vi efter samma principer. Visst är det intressant?

Ja vi får kanske svar av Bordis imorgon om hon nu inte ignorerar oss igen!

Nä nu är det dax att sova!!

Det visar ju att det finns ngt annat som är viktigt. Oavsett de andra detaljerna.
Vi hittar väl dit på olika sätt bara.

Sen ska ju inte jag sitta här och säga mig veta vad Gud tycker om allt, men vem kan göra det?

Varför en ledsen gubbe plötsligt? Jv ser ju fram emot Harmageddon och talar med i nästintill makaber förtjust ton om alla jävligheter som ska drabba alla som inte läser Vakttornet ordentligt?

Låter spännande, lust att dela med dig av dessa tecken?

Fick ni inte uppleva något drama om någon förlorad son som upptäckte att den riktiga världen var ett sundare ställe att vara i?

Gratulerar

Jo, det borde de göra...


Ibland är jag övertygad om att hon sitter och jäklas med oss allihop. Är lite småfull och uttråkad och sambo med Flexbärt, och tillsammans har de kommit på det ultimata sättet att svartmåla Jv.

För jag måste säga att om så är fallet, lyckas de väldigt bra.

Tycker det är uppfriskande att ha ett så nyanserat samtal. Utbildar mig till psykolog och är väldigt intresserad av människans förhållande till religion. har tyvärr haft otur då jag försökt debattera eller diskutera med religiösa människor hitills, med några undantag, bl.a. dig.
Det jag märkt av värst är tendensen att döma andra, vilket väl är vad många religioner förespråkar att man inte skall göra. Det verkar finnas en sorts "bror duktig"-attityd, att "stackars syndarna som är så dumma i huvet och inte fattat vad det är som gäller och duktiga oss som lever så rätt" ungefär. Jag gjorde abort för 4 år sedan då jag precis skulle påbörja min drömutbildning. Jag diskuterade detta på ett forum och blev spammad av ett JV från USA som bla tyckte "no-one should listen to a crazy university chick who chopped up her baby and will buuuurn anyway", komplett med massa citat från bibeln som fördömde mig. Det är väl såna reaktioner man vill undvika, personligen skulle jag verkligen uppskatta att oftare kunna ha intelligenta och givande konversationer där båda sidorna får lufta sina argument UTAN att försöka hjärntvätta den andra sidan till att känna likadant. Trist att det så lätt blir sandlådekrig..
Det blev lite babbligt det här, jag är lite trött


En annan sak jag är hemskt nyfiken på är väl egentligen om det är ens avsikter eller ens handlingar som döms hårdast.
Ex1: du är utåt sett ett "perfekt" JV men har otillåtna tankar, önskar och åtrå du inte "borde" ha.

Ex2: Du lever ett struligt liv fyllt av "synder" som sex och alkohol, men i ditt sinne är allt som räknas att du inte skadar andra, att du inte ljuger eller bedrar, att du visar respekt och älskar dina medmänniskor.

Vem får stanna i paradiset? Vem är den "bättre" människan?

Nä, nu är det kudden. Tack för en intressant diskussion och för att du delat med dig av din tro och erfarenheter

Tack själv!
Eftersom jag vill svara på ett sätt som går att förstå får jag återkomma i morgon, de dax för kudden nu som du sa.
Börjar bli segt bakom pannbenet...

Du har bergis kommit på det nu! De e så det ligger till!

Jag vet att ironi är ute, men:
Vilket starkt intryck denna fantastiska andliga festmåltid av kärleksfulla råd och förmaningar måste gjort på dig, som ånyo läser och är aktiv på ett internetforum som kryllar av "rasande avfällingar", för att använda Bordelines uttryck...

Det var säkert en kalasbra sammankomst, men nog blev det en liten tankevurpa här va?

Man måste ha den gammaltestamentliga bakgrunden klar för sig. När du t ex nämner att blodet skulle hällas ut på marken måste du utgå från vad texten faktiskt säger, inte vad Jv säger att den säger. Titta närmare efter så skall du se att det blod som skulle hällas ut må marken var SLAKT-blod. Alltså när någon dödade ett djur för att äta det. Texten kan inte på ett ärligt sätt användas för att förbjuda t e x lagring av det egna blodet för senare återföring, den mest horribla av alla Vakttornets tillämpningar. Och det beror på att inget dödande har ägt rum. Det var bara i samband med dödande som blodet skulle hällas ut och täckas över. Inom medicinen dödar man inte för att få tag i blod utan blod används för att rädda liv och allt sker frivilligt och utan skada för donatorn. En astronomisk skillnad.

Jv vet mycket väl detta, som när man beskriver anledningen till att blodet skulle hällas ut på marken. Deras bok VAD LÄR BIBELN? (sv. 2005) sägeer på sid. 129 om lagens krav: "De skulle låta blodet rinna ut på marken - i själva verket återlämna djurets liv till Gud."

Detta är attraktiv tanke som jag till fullo håller med om. Men vid tappning och lagring inom dagens medicin finns det inga djurliv att "återlämna" till Gud! Inga människoliv heller! Därför har texten inget som helst att göra med dagens medicinska användning av blod, och allraminst med lagring av eget blod för senare återföring.

En donator fortsätter sitt liv som om inget hänt. Vederbörandes donerade blod kan därför inte sägas utgöra den personens själ eller liv. Därför är blodtransfusuiner inte i konflikt med livets helgd. Om donatorn hade berövats livet för att få tag i blodet, skulle det naturligtvis vara ett brott mot livets helgd.

Alla texter om blod i GT handlar om SLAKTblod från djur. Att djurets våldsamma död var det som "kvalificerade" dess blod framgår av mycket, bl a att det bara var slaktblod som gällde på offeraltaret. Det hade inte räckt med att tappa djuren på en mängd blod för att använda det på altaret. Då hade blodet inte varit synonymt med djurets liv. I förlängningen gäller detta också Jesu offrade blod. Hade donerat blod innehållit själen-livet skulle Jesus inte ha behövt dö, då skulle han kunna ha donerat blod och levt vidare samtidigt som världen blev återköpt.

Man kan jämföra här med sabbatsbudet, ett av de mest rigorösa buden i lagen. Det värnade om JHWHs heliga sabbat, och inget som helst arbete fick enligt lagen göras på sabbaten. Lagen innhöll inget uttryckligt undantag för nödsituationer. Med samma inställning till sabbaten som Jv har till blodtransfusioner, skulle det bara vara att låta hustru och barn ligga och dö om ett ett hus rasade samman över dem på sabbaten. Men det hade varit att motverka sabbatens syfte. Sabbaten blev gjord för människans skull och inte människan för sabbaten.

Och parallellen är fullständig. Livet blev inte gjort för blodets skull utan blodet för livets skull! Syftet med blodlagarna var att värna om livets helighet. När donerat blod används för att värna livet - och glöm inte att blodförbudet bara gäller slaktblod - används det i full överensstämmelse med blodets helighet.

I Jvs fall är detta också uppenbart genom att ledningen tolererar så många blodbeståndsdelar att deras hållning saknar all trovärdighet. År 1978 godkändes blödarpreparat från blod med en hänvisning till Jesu ord i Luk. 6:1-6. Dessa ord täcker i så fall allt medicinskt bruk av blod i vår tid, och inte bara vissa delar av det.

Om detta har vi kanske anledning att återkomma. Apg. 15:28,29 är fullständigt beroende av GTs texter och handlar om slaktblod från djur. Och det handlar om att ÄTA sådant blod. En blodtransfusion är lika lite en måltid som en njurtransplantation är det. Det är en transplantation av flytande vävnad.

Jo visst .. dom är vakna för vad som skulle kunna hända .. Bättre det än att stå med byxorna nere enligt mig