Jehovas vittnen

Det är en fröjd för hjärtat att läsa det du skriver Eberhard!=) Och tack för informationen om joh 14:14, har faktiskt inte tänkt på det föränn nu!=)

[quote=Kalten]Good point!
Kollar man lite i Vakttornet så framställs det som 2 olika slavar, en god och en ond. Den goda ska självklart vara Sällskapet och den onda alla andra religioner. De missar (nonchar?) att det helt klart talas om en och samma slav.[/QUOTE

Den tidigare läran om den trogne slaven och den onde dito börjar att komma lite i bakgrunden i Jvs litteratur, fastän den fortfarande finns. Den "onde slaven" har inte ansetts vara "alla andra religioner" utan mer specifikt de personer som motstod den maktfullkomlige Rutherford 1917 och 1918 och de som därefter lämnat Sällskapet, särskilt de som samlats i olika Bible Students groups - bibelforskargrupper. Vid Jesu s k ankomst till templet 1918 fanns, påstår man, en ond grupp och en god grupp, och den goda gruppen var de som underkastade sig Rutherfords styre. Dessa sattes över alla tillhörigheter 1919, lär man ännu idag.

En rejäl koll av händelserna 1917 och 1918 visar en helt annan bild av verkligheten än vad Jvs propagandaskildringar gjort. Det är inte bara så att Rutherford, Macmillan och andra gick i bräschen för den falska förkunnelsen om 1925 och också om 1918 och 1920, vilket självfallet räcker för att Jesus inte kan ha betaktat dem som trogna och värda att upphöjas vid denna tid. Samma personer var också involverade i direkta olagligheter för att säkra sin maktställning i rörelsen. Fyra otvivelaktigt lagliga styrelseledamöter "avsattes" 1917 av det enda skälet att de inte gick med på ett enmans-styre i strid med Russells och stadgarnas klara intentioner. Det var Rutherfords smala lycka att hans opponenter inte tog honom till domstol i ärendet. Rutherford, understödd av Macmillan och Van Amburgh öppnade upp en global förtalskampanj mot de avsatta styrelseledamöterna för att svärta ner dem till oanvändbarhet. Det började den 18 juli 1917 och fortsatte med en särskild skrift på 24 tätskrivna sidor som sändes ut tillsammans med Vakttornet 1 aug. 1917. Om någon sida i denna konflikt var ond och slog sina medtjänare var det Rutherfordfalangen. Långt senare, när oppositionen trots Rutherfords ansträngningar fick allt större framgång bland medlemmarna, hittade Rutherford på att Kristus kom till sitt tempel 1918 och att han då dömde de oppositionella till att vara en "ond klass" och de samarbetsvilliga var en "trogen och förståndig tjänare" som upphöjdes över alla tillhörigheterna. Det kom att ingjuta hat och avsky mot de som lämnet, som meningen var, men Rutherford fortsatte att agera så diktatoriskt och arrogant att stora skaror fortsatte att förena sig med de som lämnat. Det ledde till snilledraget att distansera sig från själva den benämning man använt om sig, "bibelforskare". Det är bakgrunden till att man började benämna sig Jehovas vittnen i stället, med början år 1931.

Du följer inte med på mötena och vad litteraturen säger ser jag.
Tänk dig för i tid.

Har du hört den om att Fred Franz, vice presidenten under Knorr, var en av de fem erkänt mest kunniga personerna i världen på biblisk grekiska? Det är Jvs önsketänkande som firade triumfer här. Freddy var utan tvekan en mycket kunnig person i biblisk grekiska - trots tal om motsatsen - men han var inte i närheten av den ställning i den lärda världen man inom Jv önskade att han hade. Skrönorna lever sina egna liv och de har likhet med H C. Andersens hönsgård.

Min forskning har lett mig till slutsatsen att Jv inte har något ockult ursprung. När man firade sin åminnelse från början och genom hela 20-talet tog samtliga närvarande del. Att avstå var något som kom med en helt ny klass av lägre rang. Från början skulle de inte döpas och självfallet ännu mindre ta del av "nattvarden". Senare skulle de döpas, men fortfarande inte ta del. Men här och där finns det folk som tar del, så det finns inte ett motstånd mot själva ätandet och drickandet. Jämförelsen med satanister är därför orättvis och det skriver jag som verkligen är kritisk mot Jvs hållning till det nya förbundet och förbundsmåltiden nattvarden.

Vakttornets literatur säger ju inte direkt så mycket sanningar, så jag förstår att den som tittar på eran literatur verkligen börjar tvivla! Speciellt om man har förespråkat cirka 89 falska profetior som aldrig gick i uppfyllelse. Inte en enda av dem! Du kan ju räkna dem själv här om du inte tror mig.

http://www.besked.se/?p=falseprophet

Varför säger du så?
Tvivel är inte farligt. Det har äldste sagt till mig.
Det som e "farligt" är när man börjar "fundera för mkt" som det heter.

Jag menade inte att jag trodde att det var så, bara att jämförelserna e gjorda. Och de var en aning rysliga.

Jag visste inte att alla tog del i början, synd att de tyckte att det skulle ändras.
Pga rang säger du?

Finns det JV som tar del "här och där", som inte tillhör de smorda??
Finns det inte ett motstånd??

Ja, jag gjorde också den jämförelsen utan att egentligen tro att Jv är ockulta. Ja, finns det "ickesmorda" som tar del av emblemen?!

Jag minns, när jag var "aktiv" att en ung flicka, kanske 12,13 år, tog del av emblemen. Det blev lite prat, men hon påstod att hon fått en kallelse och att hon var smord. Det fick man ju godta, men det konstiga i det hela var att hennes mamma var utesluten. Undrar hur samtalen vid middagsbordet hos dem utspelade sig...

Tack för historielektionen. Det är alltid lika intressant.
Man brukar säga att ett land är dess historia. Det stämmer nog lika bra på en religion. Man förstår varför JV talar tyst om sin eller tom förvränger den.



Ja jag har hört det om F. Franz.
Läste även en gång ett utdrag från en rättegång där Franz först påstod att han behärskade hebreiska men sen fick problem när han blev ombedd att översätta en kort text.
Intressant är ju också hur JV's egen "Kingdom Interlinear" avslöjar dem.

Visste du om Kalten att vakttornet först proklamerade ut att Charles Russell var den trogne och omdömmesgille slaven? Och flera år efter detta proklamerande så är plötsligt hela organisationen den trogne och omdömmesgille slaven!

“Faithful and Wise Servant: "Thousands of the readers of Pastor Russell's writings believe that he filled the office of 'that faithful and wise servant,' and that his great work was giving to the household of faith meat in due season. His modesty and humility precluded him from openly claiming this title, but he admitted as much in private conversation"
VT 1916, 1 dec, s 5998

“In this connection, then, let us note the words of Jesus: “Who then is a faithful and wise servant, whom his lord hath made ruler over his household, to give them meat in due season? Blessed is that servant, whom is lord when he cometh shall find so doing.” (Matthew 24:45, 46) It must be conceded, then, that at the end of the world, at the “time of the end”, during the presence of the Lord, during the harvest, he would have in the earth a servant who would be faithful and wise. The physical facts show that Brother Russell met every one of these requirements. This prophetic utterance, then, has been fulfilled. Therefore fulfilled prophecy, or physical facts, and the circumstantial evidence are conclusive proofs that Brother Russell filled the office of that faithful and wise servant.”

VT 1922, 1 mars, s 73, 74

“To be faithful means to be loyal. To be loyal to the Lord means to be obedient to the Lord. To abandon or repudiate the Lord’s chosen instrument means to abandon or repudiate the Lord himself, upon the principle that he who rejects the servant sent by the Master thereby rejects the Master. There is no one in present truth today who can honestly say that he received a knowledge of the divine plan from any source other than by the ministry of Brother Russell, either directly or indirectly. Through his prophet Ezekiel Jehovah foreshadowed the office of a servant, designating him as one clothed with linen, with a writer’s inkhorn by his side, who was delegated to go throughout the city (Christendom) and comfort those that sighed by enlightening their minds relative to God’s great plan. Be it noted that this was a favor bestowed not by man, but by the Lord himself. But in keeping with the Lord’s arrangement he used a man. The man who filled that office, by the Lord’s grace, was Brother Russell. Jesus clearly indicated that during his second presence he would have amongst the church a faithful and wise servant, through whom he would give to the household of faith meat in due season. The evidence is overwhelming concerning the Lord’s second presence, the time of the harvest, and that the office of “that servant” has been filled by Brother Russel.”
VT 1922, 1 maj, s 132

[quote=Kalten]Jag har hört uttryck typ;
"Sanningen är en färskvara"
"Man ska hålla jämna steg med sanningen, inte gräva ner sig i det som varit"

Ibland i diskussioner när jag påpekat att Sällskapet faktiskt haft fel i nån fråga så har det märkliga svaret varit;
"Nej det var inte fel, det var rätt då, för sin tid. Sen går sanningen framåt och det mognar fram en mer korrekt tolkning."
Sånt fick mig att baxna. Är det fel nu så var det väl fel då? Vi visste bara inte om att det var fel.
Nåt som inte är sant kan väl aldrig ha varit sant. Hur kan man påstå nåt sånt???[/QUOTE]

Jodå!
Minns en äldste som på ett möte sa, på tal om någon förändring i läran, att "då var det sanningen, men nu är det detta som är sanningen!