Är inte klasskillnader bra?

väldigt ofta uppkommer diskussioner om klasskillnad här på inrikes, men jag kan inte riktigt förstå varför man är emot klasskillnader, dvs skillnad mellan höginkomsttagare, medelinkomsttagare och låginkomsttagare?

det är väl bra med stora skillnader så länge de som är i de lägre skikten har det tillräckligt bra, det är väl det viktiga och inte hur rik den rikaste är/blir?

man kan ju inte heller säga att de som är låginkomsttagare har det dåligt i sverige och det är ju huvudsaken...

jag har för mig att i "när människan byggde världen" http://www.bokus.com/b/9789175665542...=search_result, finns även en del undersökningar som vittnar om att det är bra med en stor spridning av inkomst, det skapar stor motivation och gör att lägsta nivån hela tiden höjs i en ganska rask takt.

problematiken är ju uppenbar om man jämnar ut skillnaderna, ingen drivs eller har incitament för att jobba hårdare eller att komma med nya idéer då man ändå inte kan tjäna pengar på det, och visst det finns de som hellre vill jobba på dagis eller som barnmorska och dessa människor är jätteviktiga men det är inte de som finansierar landet utan det är entreprenörerna (som för visso kan hitta på saker inom just nämnda områden)...

så vad är argumenten för att jämna ut klasskillnader? finns det några argument som går att underbygga med fakta och med rak enkel logik?

Så länge som alla har det bra så är det inget fel på klyftor, bara avundsjuka människor som inte kan hålla med om det.

Men jag har märkt att det på fullt allvar finns folk som hellre ser att alla bor i hyddor än att de flesta bor i villor och några få i slott.

Klasskillnader är givetvis något bra, eftersom det skapar incitament att klättra uppåt. Är klasskillnaderna cementerade på så sätt att det är omöjligt att klättra i dem så är det klart att det inte finns några fördelar med dem. Det är just möjligheten att man kan skapa sig en bättre morgondag som driver människan framåt och får honom att skapa.

ja, det är viss skillnad på klassklyftor och kastsystem...men det verkar som vänstern har svårt att se skillnad på dessa...

Hoppas alla förstår att denna fråga besvaras olika med tanke på vilken ideologi man tror på? Jag har sedan länge tillbaks gett upp att prova få andra att tro på min ståndpunkt, det räcker med att jag känner att jag kan stå för den själv.

Vill dock säga att det kanske skall kallas för löneskillnad och inte för klasskillnad, det låter i mina öron lite fel att diskutera klass?

Nej, klasskillnader är inte bra.

Jag vet inte ens var jag ska börja då området för kritik är för stort. Men jag kan ge det ett försök...

1. Rättviseargument 1:
Om du före din födsel fick välja att födas in i en polariserad värld (antingen riktigt rik eller riktigt fattig, 50/50) eller en jämlik värld (inkomstspridningar högst/lägst är maximalt 500%), vad skulle du välja?

Jag pratar inte om rättvisa för rättvisans egen skull utan om rättvisa för din egen skull. Rättviseargument är ingen altruism utan ren och skär egoism. Jag blir förbannad på klasskillnader i framtida lön och hälsa av den anledning att jag eller någon jag tycker om har möjlighet att hamna i den sitsen.

2. Klassamhället har ekonomiska nackdelar:
I det helt nyliberaliserade samhället utan nämnvärda sociala skyddsnät utgör underklassen både billig lågproduktiv arbetskraft och en kostnad för samhället (kriminalitet osv). En utbildad person genererar ett mycket större värde än en utan utbildning. Skulle då utbildningsväsendet privatiseras och till stor del stänga ute underklassen så kommer färre personer utbildas. Den heliga tillväxten sjunker.

Lägger till fler punkter senare.

Klassamhället är inte ovillkorligen till den ypperligaste prototyp, åtminstone inte i en ekonomisk bemärkelse, emedan ett sådant samhälle även medför att mindre begåvade människor, som inte besitter tillräcklig intelligens, intellektuellt sinne eller förmåga att inneha maktpositioner, tilldelas sådana meriter i vilket fall. Sålunda är det i mina ögon viktigare att inte fokusera på ekonomisk status, vilket i själva verket är totalt irrelevant, utan istället koncentrera sig på den naturliga beskaffenhet som fordras för att kunna vara en ledande klass inför allmogen. Klasskillnader är ergo en onaturlig modell för ett samhälle, där den som förfogar över mest pengar, är likaledes den som anvisas allra mäktigast ställning.

#väldigt ofta uppkommer diskussioner om klasskillnad här på inrikes, men jag kan inte riktigt förstå varför man är emot klasskillnader, dvs skillnad mellan höginkomsttagare, medelinkomsttagare och låginkomsttagare?
#
klassre är aldrig bra men det intressanta är att det igentligen inte finns några klasser kvar,, det finns därimot olika former av framgång, och om manstuderar framgången hoss olika indevider så tycks den löpa genom 3 genrationer
detta svammel om klasser det är något rödingar svamlar om för att berättiga sin egna existensigela åsikter,,

Får man inte välja att födas i den värld där lönebegränsningar på 500% inte existerar? Eller menar du att en sådan värld automatiskt skulle bestå av extremt rika och extremt fattiga? Man väljer dock inte vilken värld man föds till eller med vilka förutsättningar, man gör istället det bästa man kan utifrån sin situation.

Det där med utbildningen är ett problem. Alltså att klasskillnader riskerar att cementeras och klassresor göras väldigt svåra om utbildning skulle bli alltför kostsam. Så behöver det i och för sig inte vara även om utbildningen skulle kosta stålar om ett utbrett stipendiesystem finns att tillgå.

Problemet är inte klasskillnader, utan själva fenomenet klasser. Det avindividualiserar och avkonkretiserar problemen. Men det är ju ett utmärkt sätt att få folk att kämpa emot något de inte riktigt vet vad det är...

Klasskillnader är varken bra eller dåliga, utan helt irrelevanta. Problem uppstår först när man får in människor i politiken som ser det som ett självändamål att öka/minska klasskillnaderna till varje pris.

"Klass" är ett begrepp som socialister och kommunister har infört för att beskriva det som de själva har orsakat.

Men om vi nu ändå skall använda oss av ordets betydelse så måste man ha en form av "klasskillnader" i ett samhälle.
Om alla har det lika bra, eller lika dåligt, så vet de inte om det och då har folk ingen ambition som driver dem vidare till högre grader i livet.