Varför tror man på gud?

Bevis på en skapargud med personlighet givetvis. I övrigt gillar jag din tolkning av Gud som "Jag är" tillsammans med Jesus ord om att Guds rike finns inom er och att kroppen är Guds tempel. Om man tänker sig medvetandet som universiellt likt inom dharmiska religioner så förstår jag ditt resonemang. Men då är det bara ordlekar trots allt och vi kan lika gärna bara tala om medvetandet och inte skaparguden. Inte heller det förklarar alltings uppkomst.

jo, det kan man: om ingenting var det enda som fanns, så skulle den vara allting, samtidigt som den är ingenting.

Ok tog dig för troende.

Mitt svar till dig (finns det forum med bättre debatter kring denna fråga) blir att rekommendera dig kolla "The Atheist Experieance" där troende får ringa in och lägga fram argument varför dom valt att tro.

Debatterna är ofta intressanta att följa:
http://www.youtube.com/user/TheAtheistExperience

Jag tror på Asagudar! Kalle anka är inte heller så dumt om man tänker efter..

Detta är ett argument uppbyggt på nonsens och lek med ord. Därför har du fortfarande fel.

Ingenting kan inte vara det enda som finns av samma anledning som 1+1 inte är = 3

teoretiskt sett skulle den kunna vara det enda som finns, om universum aldrig hade funnits, och det hade bara funnits ingenting för evigt. då skulle det vara det enda som finns.

men då skulle den förstås också vara allting, vilket skulle skapa en paradox som skulle göra att ingenting skulle skapa allt vi ser...

ja, man behöver inte nödvändigtvis kalla det gud, men folk brukar inte associera medvetandet med skaparen, därför är det bra att kalla det för gud, så att folk ser likheten, och förstår bättre vad gud egentligen är...

på vilket sätt menar du att medvetandet inte förklarar alltings uppkomst? utan medvetandet skulle ju ingenting finnas.

1. Du svarade inte på min fråga första fråga.

Hur kommer det sig att du accepterar finetuning-argumentet som ett bevis på gud men inte ett bevis för multiversum, när båda har samma bevisläge?

2. det du skrev ovan är inget annat än ett nonsens-svar.

Om vi översätter nonsens-svaret till ditt exempel om människor som inte förstod sig på regenet för 10 000 år sedan så blir det:

"ingenting orsakar regnet....för regnet orsakas av ingentinget som orsakar allting...och detta ingenting är bara avsaknad av regnfritt väder"

Tyckte du det var ett bra svar? Inte? Så varför göra samma svar själv? Kan det vara så att du är inkonsekvent och intellektuellt oärligt?

Frågan kvarstår:

På vilket sätt skiljer det sig att säga att "naturkonstanterna kanske bara är sådana som de är" från att bara säga att "det är en gud som ligger bakom naturkonstanterna och denna gud behöver inte någon orsak bakom sig" ?

Pajas.

Vi skulle aldrig uppleva det nej. Men varför skulle inte det fysiska universum kunna finnas trots det. Dvs utan livet på jorden. Blundar jag försvinner vardagsrummet då?

"Ingenting" har inte egenskapen att existera.

Men OM och – jag betonar ordet "OM" – ditt argument ovan skulle varit värt någonting.....varför skulle man då inte kunna säga samma sak om det ingenting som fanns "före" big bang och att detta orsakade big bang? Varför skulle jag behöva kalla ingentinget "gud"?

Som vi egentligen borde kalla medvetandet då det tydligen är samma sak. Så innan skapelsen var medvetandet där utan att vara medveten eftersom det inte fanns något att vara medveten om. Sen började medvetandet bli medveten om att den inte är medveten och började skapa något som den blev medveten om. Ja det är lätt att bli förvirrad.