Varför tror man på gud?

Denna sortens 'förklaringer' är snarare ett uttryck för wannabe-guru megalomani (jag har från min hippie-ungdom rik erfarenhet av såna. Jag håll nästen på att ramla i själv ett tag).

Vad du mer beskriver här är ett tidsfördriv, en hobby för t.ex dem vilka ensidigt ägnat sig åt spetskunskap elelr isolerade fält, saknat t.ex socialt sammanhang eller öht inte känner igen sig eller förankrar sig, medvetet eller omedvetet bland folk.. sådana har ju redan inna behövt underkasta sig sträng disciplin, därför är sådana vilka inte "beblandat sig så mycket" roade av att leka med gudsid´´en - helt olika den dogmatik och mentala torka som drabbar dem vilka tror att gud finns,visserlgien kan det slå slint i högintelligenta hjärnor, jsut eftersom de så ofta är avskurna det ledigare mer kontaktskapande plattformarna, som inte heller är inlåsta i mental box.


En ventil, inte en tro i meningen ha tron som seriöst verktyg på jorden att fostra folk, den där konfrma, stelbenta, moralskapande glädejedödande, villen menar sig vara sann och pekar finger åt det som inte kan hålla med - sedan finns hyckleri med i bilden också - även dem som har hög IQ, har ju släkt och lojalitetsband, varför man kan se annars skarpa hjärnor, av rent beskyd av fåraskocken.. vilja försvara dem som tror blint och direkt undvika att se diskrimineringsfaktorerna som utgör faktiskt bärande element i de olika troskoncept som bli´vit "kultur"

Det är alltså mycket strategi och ideologi som involveras i tro.. därför att ingen i sig tror på gud, man tror på det som är och känns bra, nära och kära får ha rätt oavsett, för man ingår ju i kretsar av olika tyngd.

Det handlar ändå om makt, till syvende och sist - religion har alltid givit en viss slags pondus och prestige, så de s.k intelligenta.. går ju inte emot det som göder dem precis!

Särskilt när de blivit uppburet sedda som mer intelligenta av de kuvade och självkuvande.

För att ge ett topic-relaterat svar skulle jag säga att man tror på Gud för att ge ett svar på det mest oförklarliga, alltså existensen. Gud räddar oss i någon mening från döden.

Av samma anledning så stoppar strutsen huvudet i marken.
Därför blir olika sorters tro fort farligt och destruktivt när folk anpassar sig till en inbillad verklighet istället för en verklig verklighet.

Jag tror att det är för att hitta mening med livet, för att annars skulle de troende inte finna någon anledning att gå upp på morgonen och kämpa vidare.

Fast strutsar gör ju det för att leta vatten

Vet inte om jag tycker att det är särskilt "farligt". Det finns betydligt farligare "inbillade verkligheter" än den religiösa.

Tyvärr anammade du skolastikens sämsta sidor istället, vilket är lite trist, för du är nog inte så korkad som du av någon anledning vill verka.

Du säger skolastiken, då är det... vilken skolastik?

Kan du ge något exempel som är farligare än t ex fanatiska muslimer eller andra religiösa fanatiker?

Könsstympning, förtryck, hets mot folkgrupp, krig för att nämna några få saker som religion bidrar till.


Måhända men det är ju ingen ursäkt, det hoppas jag du förstår.

Är de vetenskapligt betingade då då?