Citat:
Ursprungligen postat av The_Judge
Satt och läste till ett religionsprov förra veckan och såg att det i boken stod om att forskare hade bevis på att Jesus har existerat på grund av att han omnämns i Talmud och i romerska skrifter.
Dock har jag för mig att han ej omnämns i någon av dom, är det någon av er här ute som har någon aning om detta?
I Så fall var?
Romerska källor:
Citat:
Plinius:
Men de påstod att deras förseelse eller villfarelse huvudsakligen bestod i att de hade för vana att på en utsatt dag samlas före soluppgången och att växelvis med varandra sjunga en sång till Christus liksom till en gud och att med en helig ed binda varandra till att inte begå något brott, vare sig bedrägerier, röverier eller äktenskapsbrott, att inte svika ett förtroende eller att förneka anförtrott gods, om de avkrävdes redovisning. Efter att ha utfört detta hade de till sed att skiljas åt men åter komma samman för att intaga föda, dock vanlig och oskyldig sådan. (Plinius, Christo quasi deo, i Epistulae, 10:96)
Citat:
Tacitus:
För att alltså få slut på ryktet anklagade Nero och straffade synnerligen utsökt dessa för sina laster hatade, vilka hopen kallade kristna. Upphovsmannen till detta namn, Christus, avrättades genom prokurator Pontius Pilatus när Tiberius regerade; och [fastän] undertryckt för stunden utbröt den fördärvliga vidskepelsen på nytt, inte endast i Judeen, detta ondas upphov, utan även i staden [Rom], där all världens gräsligheter och skamligheter flödar samman och förhärligas [eller: ivrigt idkas]. (Tacitus Annales 15:44)
http://user.tninet.se/~npt994z/tacitus.htm
Citat:
Suetonius:
Han [Claudius] fördrev från Rom de av Chrestus uppeggade, oavlåtligt oroliga judarna." (Suetonius, Claudius 25:4)
http://user.tninet.se/~npt994z/suetonius.htm
Talmud är mer besvärlig att redogöra för, inte minst därför att skriften är sen, men ändå bygger på äldre material. Om du söker källor kan jag hänvisa till Christianity in Talmud and Midrash av R. Travers Herford,
www.saltshakers.com/lm/Herford.rtf
För att göra en lång historia kort kan sägas att i Talmuds äldsta skikt, kallad Mishna och nedtecknad ca år 200, finns inget om Jesus. I den något senare Tosefta omtalas två personer – en som det inte sägs när han levde och en som levde ca år 100 enligt vår tidräkning. De kallas Ben Pandira och Ben Stada och är helt klart två skilda individer.
I den palestinska Gemaran, färdigställd ca år 395, tillkommer inget av värde. Det är först i den babyloniska som Jeshu ha-Notsri omnämns, och då är vi framme vid 400-talet. Där sägs att en viss Jeshu – som i någon handskrift kallas ha-Notsri – verkade ca år 80 fvt. Oftast anses denne Jeshu vara densamme som Jeshu ben Pandira. Men de äldsta texterna gör inte den kopplingen. Kelsos skriver visserligen år 178 vt att en jude sagt till honom att Maria begått äktenskapsbrott med Pantera och att frukten av deras samvaro blev Jesus som skaffade sig magiska krafter i Egypten. Och då Jeshu ha-Notsri sägs ha verkat i Egypten (liksom Ben Stada) och därefter utövat trolldom finns en viss likhet. År 400 förlägger Epifanios Ben Panteras levnad till ca år 80 fvt, något också den judiska smädeskriften Toledot Jeshu gör.
Helt klart är dock att man i Talmud bara har tagit de äldre textavsnitten som handlade om Ben Pandira och Ben Stada och bytt ut deras namn mot Jesus nasarenen. Vad finns det för skäl att tro att dessa textställen ursprungligen handlade om Bibel-Jesus? Enligt mitt förmenade knappast några alls.
Mvh, Roger