Jägare vs varg

Känner många som har hundar i hundgård i stor utsträckning. Samtliga av dem har värme i hundgården och umgås med hundarna nästan dagligen.

Hur hundhållningen ser ut i mitt umgänge ger dock inte något som helst för en debatt på ämnet. Det enda praktiska man kan ha och gå på i ett sånt här fall är väl isf antal dömda för misskötsel som dessutom är jägare, och det tror jag ingen kommer att rota i - så tills dess är det en ickediskussion.

Sen ställer jag mig lite frågande till hur hundhållningen passar in i denna tråden. Vill man spy galla över en fabulerad bild av hur en jägare är (det finns väl lika många sorters jägare som människor) så tycker jag att tråden Fördomar om jag och jägare är en alldeles ypperlig tråd att göra det i.

Jo, jag håller definitivt med dig i allt du säger, och jag påpekade redan för några inlägg sedan att Jonnys frågor kring jägares hundhållning passar sig bättre i fördomstråden.
Men, han har ju inte sakliga argument i de egentliga sakfrågorna, så därför envisas han ju med att komma med små sidoinstick för att misskreditera jägarkåren. Det kan handla om hundhållning som han påstår brister, eller att det ligger lite slaktrester intill en skogsväg vilket han ogillar, eller att det är livsfarligt med pass intill vägar o.s.v.

Jonny är inte intresserad av någon sanning annat än sin egen högst personliga, hans agenda är att misskreditera jägarkåren.

Om alla Vargar är så här lata så har ni inget att oroa er för http://www.youtube.com/watch?v=x5zFnzwwveg

Jag skulle i alla fall bli jävligt orolig om en varg flyttade in i min soffa

Eller inte.
I USA är det inte helt ovanligt att vargar hålls som husdjur. Varghybrider används även inom EU, så följaktligen kan vem som vill införa varghybrider till Sverige genom att åberopa den fria rörligheten av varor inom unionen och därmed införskaffa sådana varghybrider. Det kan gälla t.ex. ceskoslovenský vlcak, saarloos wolfhond, Kunming langgou, Lupo Italiano, Mackenzie River Husky och Marxdorfer Wolfshund.

Tänkbara hundraser för nytavel skulle kunna att urtgötras av korstningr av Irländsk varghuhund och Kunming langgou. Irländsk varghhund har lämplig storlek, men har numeara ett totalt olämpligt temperament. Genom att bedriva en systematisk avel där man inkorsar t.ex. Kunming langgou skulle man kanske kunna bedriva drevjakt i Sverige även i fortsättningen. Låt vara att dessa kanske behöver jaga flockvis.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kunming_langgou

Jag håller med om det mesta du säger och det har blivit betydligt bättre (den gamla skolan är dock inte så bra), vad jag inte förstår är varför man som ägare till en "familjemedlem" frivilligt släpper den i ett välkänt vargrevir och sen åker offerkoftan på om det händer något. Efter vad du har skrivit så tycker jag du har sunda värderingar så jag hoppas du kan förklara det för en icke förstående.

Vi har utrotat så många arter redan och kommer att utrota många fler i framtiden, så utrota vargen också är ingen big deal. Dessutom passar den inte in i vårt samhälle, får helt enkelt inte plats. Så vi får nog välja mellan att ha vargarna på zoo eller skjuta av en del av befolkningen.

Varför man släpper i ett känt vargrevir? För det första har vi det där med vargobs, vargarna är inte i hela reviret hela tiden, och även om det är en chansning att senaste obsen man fått är korrekt så finns det ju starka anledningar till att man VILL släppa sin hund.
Även om det handlar om familjemedlemmar så har man skaffat en jakthundsras för att man vill jaga med den.
Dessutom så mår hunden bäst om den får göra det den är framavlad för.
Varför låter folk sina ungar hålla på med diverse erkänt farliga sporter (ridning, vissa motorsporter, många lagsporter)? Då talar vi ändå om barn, som väl måste anses vara enormt mycket mer värdefulla än hundar (ibland när man ser hur vissa skitungar beter sig kan man undra, men...)?
Jo, man gör det därför att de (förhoppningsvis) älskar aktiviteten och vill hålla på med den.
Innebär det att man inte blir förtvivlad när ungen har blivit tacklad in i sargen och blir förlamad? Innebär det att man inte vill ha samhällets stöd för ungens rehabilitering?

Nej, barn och hundar är inte samma sak, men nog sjutton finns det paralleller (om än på olika plan).

Om man nu bor på ett ställe, där utvecklingen de senaste åren har lett till att det har etablerats ett vagrevir, vad skall man då göra?
Ditt svar är tydligen: sluta upp med det ni gjort i generationer, och skyll er själva om ni inte väljer att göra det.
Mitt svar är:
- Skjut vargar som ställer till besvär eller riskerar att ställa till besvär, utöka skyddsjakten till "shoot at sight" i närheten av bebyggelse (men ha endast strikt reglerad licensjakt på övriga vargar).
- Öppna upp de 51% av landet som dels är lämpligast för vargrevir, dels utgör den naturliga korridoren för invandring av varg (renbetesland). Ersätt de renhållande samerna för förlusterna, och ge dem "vargfria" zoner där "shoot at sight" också gäller, men håll stora korridorer öppna för vargen där endast strikt reglerad licensjakt får bedrivas.
- Skjut bort "överflödiga" revir i de tätaste etableringsområdena och underlätta etablering där inga revir finns idag.
- Håll sedan stammen på en låg, men jämnt fördelad (geografiskt) och genetiskt stark nivå, och var beredd att göra insatser för att tillföra gener OM det nu skulle bli så att den relativt fria och hårda jakten leder till att stammen riskerar att minska. En eventuell minskning kan också regleras genom licensjakten, finns det inte tillräckligt med varg så ställs naturligtvis jakten in, oavsett om det gäller ett givet område eller hela landet.

Det som du hela tiden verkar "glömma" i ditt resonemang är att jakten är ett sätt att leva. Det är en kultur, dessutom en inhemsk Svensk kultur. I det här landet skall det bevaras och skyddas kulturer både till höger och vänster, det må vara samer eller muslimer. Jag har inga problem med det, tvärtom, men svensk allmogejakt är i allra högsta grad en kultur som är värd att bevara. För att kunna bevara den och ändå sköta "det allmänna uppdraget" (vård och förvaltning av fauna och de positiva effekterna detta har på flora) så behöver vi löshundsjakten. Vargen kan omöjligt förvalta några vilt, den tar de djur den kan ta och skiter fullständigt i stammens fortsatta existens.
I en orörd natur, typ Yellowstone eller de djupa ryska och centraleuropeiska skogarna funkar det ändå, för arealerna är så stora att enskilda bestånd enkelt ersätts genom inflyttning. I Sverige, som är uppdelat i många små bestånd avbrutna av odlingslandskap och bebyggelse funkar det inte att låta vargen "förvalta" bestånden. Det krävs jakt, t.o.m. allmogejakt, men för att den jakten skall fungera effektivt som förvaltning behövs löshundsjakt. I den ekvationen väger vargen lätt, antingen får vi förvalta även vargen så att samexistensen fungerar, eller så får vargen stryka på foten.
Din inställning att vargen "har större rätt" till andra människors skog (för det är någon som äger skogen där du vill ha varg!) kommer bara leda till att vargen får stryka på foten.
I Norge diskuteras redan inskränkningar i allemansrätten, kanske inte främst p.g.a. varg utan p.g.a. att turism förstör möjligheterna för en effektiv jakt. Hoppas det aldrig behöver komma till det i Sverige, men det hänger på huruvida "värnarsidan" inser att vargens framtida existens i Sverige hänger på huruvida de som bor på landsbygden accepterar vargen, och det kommer de aldrig att göra om det är de som både skall behöva ändra sin kultur, föda vargen med sina tamdjur OCH betala för kalaset om de vill försöka skydda dem med stängsling eller genom att inte få fullt betalt för ALLA tagna tamdjur.

Att inte våga sig ut i Skogen är bara löjligt mycket farligare att ge sig ut i trafiken.

Lammungar borde väl dö direkt av en vargattack?

Om vi börjar med lammungarna: Nej, det är inte alls säkert att dom dör direkt, vargar liksom rovdjur i allmänhet är lata, och startar ätandet så fort dom kommer åt, och lägger ingen onödig energi på att säkerställa att bytet är regelrätt dött.
Inte ovanligt att tilltänkta byten hinner slita sig loss, med tarmar o annat släpande efter, flyr dom i panik.
Hur roligt tror du det är att ta reda på sådant?

Trafik...
Du tycker inte själv att jämförelsen känns konstig på något vis?
Vi har trots allt drygt 4 miljoner registrerade motorfordon här i landet.
Nästan 100% av dessa framförs på val kända, på kartor utmärkta, och i vissa fall tom. inhägnade ytor, dessa ytor kallas vägar.
Vistas eller rör man sig så lite som under en meter från dessa sk. vägar, är risken att råka illa ut försvinnande liten.
Jo jag vet, det finns motorfordon som kan o får framföras i skog o mark. Dessa är dock väldigt få, andelen av detta fåtal, där föraren skulle komma på tanken att medvetet jaga/förfölja djur eller människor med avsikt att skada/döda (och kan komma upp i farter så det är praktiskt möjligt) är så extremt litet att små gröna män från Mars är betydligt vanligare.

Jag tycker det är dags att vargvärnarfanatikerna hittar något annat att sätta i relation till vargen, och problemen kring dessa.

Jag menar naturligtvis om du färdas eller går i trafiken kontra går i skogen där det finns Varg då tror jag chansen är mycket större att skadas.

Vad spelar det för roll hur många motorfordon det finns frågan var vad som var farligast befinna sig i trafiken eller i skogen där det finns Varg.

Något annat ok antagligen är det också mycket farligare att gå i en park i en storstad ensam en fredag eller lördag kväll.

[quote=Fettsprutan|46061356]Om vi börjar med lammungarna: Nej, det är inte alls säkert att dom dör direkt, vargar liksom rovdjur i allmänhet är lata, och startar ätandet så fort dom kommer åt, och lägger ingen onödig energi på att säkerställa att bytet är regelrätt dött.
Inte ovanligt att tilltänkta byten hinner slita sig loss, med tarmar o annat släpande efter, flyr dom i panik.
Hur roligt tror du det är att ta reda på sådant?

Fettsprutan, vart vill du komma med ditt resonemang? Om det nu är så att du är ute och städar upp efter de "lata" rovdjuren i naturen, menar du då att rovdjur är något som vi/du ska försöka eliminera från naturen? Eller har du någon annan lösning, hur ser du på saken egentligen?