Jägare vs varg

Hur tätt det är med varg i skogen beror ju på vilken skog man befinner sig i.

Att vi är många jägare i Sverige som anser att det även finns plats för varg är ingen hemlighet även om du tycks tro att bara det motsatta gäller.

Att du inte får ihop hur viltvård inte är synonymt med varg i skogen är lite lustigt.

Ett av de största problemen och hoten mot den biologiska mångfalden i delar av Sverige idag är vildsvinsstammen. Det är för övrigt något som endast i extremt liten del vargen kan vara med och påverka då varg enbart går på vildsvin som sista alternativ. Finns det annat att jaga så gör vildsvinen det.

Vildsvinsstammen förvaltas bäst genom jakt. Allra bäst genom löshundsjakt. Problemet med det är dock att vargen har lättare att jaga hund som jagar vildsvin än vildsvinen hunden jagar.

När det kommer till den viltvård förvaltningen av vildsvinsstammen innebär är vargen ett hinder.

Att varg gör nytta i sådant som att förvalta skadat klövvilt (Exempelvis sjuka rådjur/dovvilt/älgar och dylikt.) är helt sant, men att vargen är en allomfattande viltvårdare utan brister stämmer inte överens med verkligheten.

Här är en intressant artikel i Aftonbladet, tänkvärd läsning!

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/0VwdpE/i-rattvik-forsvinner-dalavargarna-arne-soderberg-soker-svar

Du som jagar och hör snacket.
Vad tror du?
Hur många % av Sveriges jägare anser att det finns plats för varg?
En gissning räcker, men var ärlig.

/VV

Helt ärligt har jag ingen aning, men även jag har fördomar kring vilka det är som inte vill ha varg i Sverige.

Enligt min egen erfarenhet är de flesta av de äldre helt emot varg oavsett var, men bland yngre jägare är det inte extremt ovanligt att det finns acceptans för varg.

Men det är väl lite machokultur att "hata varg", så en hel del yngre jägare i klassiska bruksorter som är som killar från den typen av samhällen är mest är antagligen också helt emot varg. Framförallt är väl vargmotståndet extremt stort på orter där det inte finns så många andra fritidsaktiviteter folk kan ägna sig åt än just jakt. Särskilt stort är det väl där jakt är något som görs över generationsgränserna och i princip det enda som håller ihop byn eller orten när så mycket centraliserats, effektiviserats eller rationaliserats bort för att "samhället" ska tjäna ekonomiskt på det.

Därför varierar det nog väldigt mycket procentuellt sett fördelat över Sverige.

Bland de flesta jag känner som är under 40 och jagar är det nog färre än 30% som är inne på att vargen helt ska bort från Sverige. Bland dem över 40 är det nog runt 80% som vill ha bort alla vargar. Men jag känner folk som bor i Dalarna, Värmland och Västmanland som jagar och bland dem är det nog 100% som anser att vargen ska bort från Sverige. Det är inte långt från de siffrorna även för övriga jag känner däromkring; alltså även de som inte jagar vill bli kvitt vargen.

Så, jag vet faktiskt inte hur det ser ut totalt procentuellt i Sverige.

Skulle jag gissa skulle jag tippa på mellan 10 och 25%, men det är en väldigt osäker gissning trots det stora spannet.

Jag tillhör ju dem som anser att det finns plats både för människor och varg i Sverige. Det framstår för mig som både enfaldigt och direkt korkat att människor ska ha allt för sig själva. Vi har möjligheten att välja - det har inte djuren - och att då välja att lägga beslag på hela landet "bara" för oss själva det jag som minst sagt förkastligt.

Du som sitter på lattecaféer och hör snacket. Hur många % av Sveriges södermalmare tror du är emot varg egentligen? En gissning räcker, men var ärlig.

Slutord: Det är inte bara jägare som är emot varg, vilket grodologen och många andra tror. Här kommer ett anekdotiskt exempel på motsatsen: Om jag tar mina 10 närmaste grannar, så är det bara jag och en till som jagar. Men ingen vill ha varg. Flera av dem är faktiskt mycket mer rabiata i frågan än vad jag är. Så det är inte bara jägare som vill slippa varg. De som ändå påstår att de är positivt inställda till varg vill med all sannolikhet inte ha vargen springande i sina trädgårdar. Vargarna får gärna finnas i Sverige, men bara om de är "någon annanstans". Ungefär som vindkraftverk eller invandrare i det socialistiska Sverige.

Problemet med varg idag är just att den accepteras (av människor som inte har den på bakgården men ändå har något att säga till om). Förr i tiden var det förmodligen lättare att leva med varg, för den var hela tiden jagad. Så den hade all anledning att hålla sig borta från människor. Längre tillbaka var det lagkrav på att delta i vargjakt. Det var länge skottpengar på varg. Tro fan att vargen höll sig borta. Trots att det alltså var fler vargar förr så var problemen förmodligen mindre, för det fanns ingen länsstyrelse som bråkade med en, inga vargvärnare som försökte störa vargjakter, inga urbaniserade stadsbor som tyckte att det var lite gulligt med varg i Sverige.

Idag ska vissa rekvisit uppfyllas innan det kan ansökas om skyddsjakt. Om skyddsjakten beviljas så kommer vargvärnarorganisationer att överklaga, vilket ofta leder till att skyddsjakten inhiberas och så småningom avslås. Om vi ska ha varg i Sverige så ska den jagas. Den ska lära sig att hålla sig borta från människor. Då hade problemen blivit färre. Slopa gärna licensjakten och skjut istället vargen så fort den närmar sig människor och människors verksamheter. Men rovdjursföreningen och nordulv och andra obskyra organisationer verkar vara mer ute efter att försvåra för landsbygdsbefolkningen. Det är jävligt ruttet! Det är som att det sker av ren skadeglädje. Ingen av dem hade märkt om vargen försvann, för det närmaste de kommer varg är när de är ute på sina "upplevelsepromenader" i skogen för att titta efter vargspår och kanske sitta runt en lägereld och sjunga Kumbaya och hoppas på att få höra en varg yla. Sen åker de hem till sina lägenheter, stärkta av sin upplevelse av "naturen" (= morfars tallplantering) och är glada över att det finns varg i Sverige och känner sig som riktiga djurvänner, trots att deras veganska matsäck har dödat fler djur än de har sett på sin lilla utflykt. Det kunde ha kallats hyckleri, men det är inte ens det. För de är inte medvetna om vilken snedvriden syn de har på vargfrågan.

Jag är naturligtvis orättvis, och alla som vill ha varg är förstås inte sådana. Jag är själv väldigt förtjust i vilda djur och har (åtminstone i teorin) inga problem med varg i Sverige. Problemen handlar egentligen inte om vargen i sig, utan snarare om bristen på perspektiv i förvaltningen. Och det ironiska är att vi hade kunnat ha varg i Sverige, om den fick jagas så fort den ställde till problem. Och det var här våra förfäder trots allt visste vad de gjorde. Idag ska vi överlåta till någon i Bryssel att ha åsikter om hur många vargar vi ska ha!?

Peace out brothers and sisters!