Juristprogrammet

Nej, knappast. Det finns nog ytterst få jurister, även färdiga sådana, som tycker att det där med rättskraft i tvistemål är särskilt lätt.

Det gäller att tänka processekonomiskt samt att hålla processrättens funktion och ändamålet i bakhuvudet. Rättskraften är begränsad till att gälla alternativa yrkanden som är ekonomiskt likvärdiga. Varför? Det är ganska självklart egentligen, ett ogillat yrkande om hävning vore inte särskilt värt för svaranden om käranden i ny process kan komma och begära prisavdrag. Men är det OK ibland? Ja, när någon omständighet som inte var för handen i process ett faktiskt aktualiseras efter lagakraftvunnen dom, som att förfallodagen faktiskt inträffat.

Artbrott är endast bra om det fyller något egentligen syfte och att resultatet framstår som rimligt. Därför är det underligt att bokföringsbrott kan medföra fängelse på 2 månader.

Nu får ni ursäkta en noob men ska snart ha min första tenta (t1 på UU) och börjar bli lite nervös. Har precis börjat tentaplugget och har hittills satsat på att lära mig och sammanfatta RF och hade tänkt satsa på att göra det samma med TF, YGL, RO, EKMR och de relevanta EU-fördragen. Bra taktik(?)

Är det relevant att kunna rabbla praxis i sina svar (har fått diverse kompendium innehållande rättsfall) eller räcker det att hänvisa till lagtext? Hur strukturerar man sina svar bäst generellt sätt? Har också hört talas om s.k. "lösningsmallar", hur ser sådana ut (det kanske är någon av er som sitter på en sådan och har lust att dela med sig)?

Tack på förhand!

Kan bara svara i rent allmänna termer då jag inte pluggar på UU. Angående svenska grundlagen känns praxis nog rätt onödigt eller snarare konstigt finns inte direkt så mycket praxis som berör grundlagarna. Däremot är ju praxis enormt viktigt inom EU rätten, där finns trots allt ett antal centrala rättsfall som fastslår många av de viktigaste principerna inom EU rätten.

Som Orzion skrev så är det viktigt att kunna de mest centrala rättsfallen inom europarätten, både vad gäller EU och EKMR. Det finns massvis med viktiga principer som enbart har utformats i praxis. Så se till att iaf kunna van Gend & Loos, Costa v. ENEL, Francovich-målet, och de mest centrala inom EKMR, etc.

Det mesta lär väl ha kommit upp till seminarierna så gå igenom alla seminarier. När det gäller mallar och annat så är det ganska individuellt. Tror kanske att det är lite lättare att ställa upp mallar när det gäller civilrätt av olika slag, men om jag var du så skulle jag börja med att gå igenom seminarierna och sammanfatta dem för att få en överblick. Därefter kan du gå igenom gamla tentor. Skit i att göra tentorna som nån slags övningsgrej, gå istället direkt på svarskommentarerna och utforma eventuellt egna mallar utefter dem. I svarskommentarerna står det ju exakt vad lärarna vill ha ut för svar av en viss fråga, så då är det bara att göra en mall för den typen av problem, t.ex. om frågan rör yttrandefrihetsbrott så staplar du helt enkelt upp vad svaret bör innehålla, etc. Det är lite klurigt med T1 kanske för det är lite luddigt och fluffigt. Men det kan vara till hjälp att iaf veta vilken praxis som berör en viss fråga så att det går fortare att slå i böckerna. Men ta det lugnt. T1 är ju inte så materiellt omfattande så det går nog bra. Gäller mest att få in tänket och kunna filosofera lite.

Jag ska precis ta tag i det seriösa tentapluggandet till T3-tentan om en och en halv vecka och jag börjar få lite lätt panik nu när jag inser hur jävla mycket det är att ha koll på här. Totalt över 50 seminarier och sokratiska lektioner över ämnena sakrätt, familjerätt samt immaterial- och marknadsrätt. Rättsfallskompendierna börjar närma sig lagboken i tjocklek. Bara i sakrätten har vi nog över 70 rättsfall, och sen har vi ju immaterial- och marknadsrätten med sina monstruösa 150-sidors rättsfall. Så jag kan ju passa på att be om råd själv om det finns nån från T4 och uppåt. Några konkreta tips och råd kring hur jag ska få ordning i kaoset?

Låter väldigt mycket.

Visst, i litteraturen (alltså de facto kursfordran) finns det väl ungefär så många rättsfall som berör sakrätt, men de allra viktigaste är ju inte fler än ett tiotal.

Lär dig dessa till att börja med, så har du en bra grund att stå på:

NJA 1976 s. 251 Sopcontainer
NJA 1985 s. 836 Salen Invest - Oljeenergi
NJA 1994 s. 836 Spannmål i silo
NJA 2009 s. 500 Pengar som frånhänts konto genom brott, surrogation.
NJA 1975 s. 638 Husvagnsprovtur
NJA 1997 s. 660 Flytdocka
NJA 1998 s. 545 Segelbåtsfallet
NJA 1998 s. 684 Havmannen - Sannäs

Hälsningar Herman

Råd nummer ett är att ta det lugnt och inte överväldigas av materialets omfattning. Visst, rättsfallen är många men åtminstone inom sakrätten så berör de ofta samma problemställning. Ta ut prejudikatet och temat för varje sokrat och pränta in det i skallen så löser det sig.
Gällande familjerätten och immaterialrätten är tipset att främst fokusera på själva lagtexten, använd streck, pilar osv i lagboken som hjälpmedel. Personligen orkade jag inte läsa igenom de odrägligt långa rättsfallen inom immaterialrätten som kom från eg-domstolen, men det gick vägen ändå eftersom det bara var en sexpoängsfråga på tentan som berörde immaterialrätt.

Annars kan du får köpa mina mallar, du pluggar i uppsala va?

För en som vill förbereda sig så gott det går innan man börjar plugga, har ni något tips på saker man kan lära sig så att man inte är helt vilse i pannkakan? Har lite smått börjat lära mig alla termer, en mycket bra ordlista finns här förresten: http://www.langeen.com/ordlista, men finns det några fler tips ni sitter på? Eller är det bättre att bara vänta tills man börjar och har fått böckerna och en introduktion till kurserna?

NJA 2008 s. 684 (Sannäs)

Jag håller med om din uppställning. Ganska mycket har hänt på det sakrättsliga området och praxis ändras förhållandevis ofta. I dagsläget behöver man (på en tenta) knappast mer än de 8 ovan nämnda rättsfallen.

Ta det piano och chilla med läsandet tills du börjar. Du kommer sitta med böcker så till den milda grad att jag inte begriper varför du ska börja redan. Det du behöver kunna kommer du naturligtvis lära dig. Ska du trots allt göra något så lägg lite tid på att förstå hur staten resp. EU fungerar. Ta reda på vad kommisionen sysslar med, hur en lag blir till, vem van Rompuy är etc. Det är både allmänbildning samtidigt som du kommer stöta på det under T1.

Läser du i Uppsala? Minns inte var du pluggar, så jag vet inte om du har haft en hel sakrättstermin som vi har på T3 (visserligen med två andra parallellstudieämnen) där man går ganska djupt in på sakrätten. Men det är ett mycket stort och komplicerat område som dessutom styrs av praxis i enormt stor utsträckning, så jag kan nog inte hålla med om att dessa rättsfall täcker hela området. Möjligtvis använder du en snävare definition av området sakrätt? Vårt Sokrathäfte innehåller 64 rättsfall som alla är ganska viktiga på sitt sätt, och seminariekompendiet innehåller några till utöver dessa. I Håstads bok är rättsfallsregistret typ 7 sidor långt med över 80 rättsfall på varje sida, men alla dessa är naturligtvis inte så centrala. Jag håller på att gå igenom sokraterna nu. Efter det har jag nog en bättre bild av vilka som är viktigast, men jag är rätt säker på att det iaf är över 20 rättsfall som är helt centrala för rättsläget inom sakrätten.


Tack för tipsen. Utveckla gärna villkoren för det där med mallarna Ja, jag pluggar i Uppsala.

Visst ja, kom på nu att jag både frågat och du har svarat på det här förut. Är nog lite överexalterad. Men ang. sakerna du rabblade upp, har du något bok/länktips?