Juristprogrammet

Kan bli knepigt ,men om du börjar plugga när är 23 är du färdig vid 27,5. Då har det gått 10 sen du fick din dom och "pricken" är borta. Börja plugga vid 23 så är det nog lungt

Men det finns säkert här folk här som vet om de kollar sådant , vilket jag tror att de gör. Men som sagt pricken försvinner efter tio år i vilket fall. Fast är inte 27 år för gammalt för att kunna få anställning som bitrände jurist på MSA,Vinge etc?

Men försvinner pricken av sig själv, eller måste man aktivt plocka bort den?

Vad sägs om en liten ovetenskaplig enkätundersökning?

Du som läser på juristprogrammet alternativt ska börja läsa där till hösten och som dessutom har ett flashbackkonto:

1. Vad vill du arbeta med efter examen?
2. Vad vill du absolut inte arbeta med efter examen (som har någon form av juridisk anknytning)?
3. Är du intresserad av att sitta ting?
4. Är det viktigt för dig att få bra betyg?
5. Vilken utbildning var ditt andrahandsval?
6. Tror du att du kommer att bli en framgångsrik jurist?

1. Inte bestämt mig, men antingen som domstolsjurist av något slag, advokat inom affärsjuridik, bolagsjurist eller med europarätt.
2. Jag vill inte jobba med förvaltningsrätt av olika slag. Kronofogden, kommuner, de flesta myndigheter etc. lockar inte.
3. Ja jag kommer nog söka men det känns absolut inte livsviktigt.
4. Relativt viktigt. Kommer inte plugga ihjäl mig men satsar på att få AB i det mesta.
5. Egentligen var juristprogrammet andrahandsval. Jag skulle bli polis. Efter att jag kom in ändrade jag mig.
6. Ja det tror jag.

Jag har inte själv hört talas om någon affärsjuridisk byrå som begär utdrag ur belastningsregistret, men det är inte omöjligt att så sker. Det brott du har begått spelar nog en ganska avgörande roll om de nu skulle begära att få se ett utdrag. Förskingrade du pengar från din förre arbetsgivare eller gav du en kollega som förskingrade pengar en smäll på käften? Det förstnämnda borde ju rimligtvis sticka mer i ögonen för en affärsjuridisk byrå och det sistnämnda närmast premieras.
Mig veterligen tas uppgifterna i belastningsregistret bort utifrån olika preskriptionsbestämmelser beroende på vilken påföljd det blev för brottet. Notera även att det är du som måste begära ut ett utdrag från registret och sedan visa det för din arbetsgivare med tanke på att endast du och diverse myndigheter har rätt att begära ut informationen. Så du kan ju i teorin söka ett jobb och vid första tecken på att de vill ha något utdrag dra dig ur med någon lam ursäkt. Allmänna spaningsregistret osv. behöver du heller inte oroa dig över.


Du behöver inte göra något.


Det går med största sannolikhet att få anställning på någon av de större byråerna även vid 27 års ålder. Dock måste man självklart och som alltid ha gjort något av tiden som gått förbi.




1. Affärsjuridik. Tro det om ni vill, men det är inte pengarna som lockar. Jag gillar affärsvärlden, men suger totalt på matte och övergav därför tankarna på att bli ekonom, affärsjuridiken är min väg in.

2. Humanjuridik. Tråkigt, jobbigt och inget jag tror jag väljer frivilligt.

3. Ja, ges möjligheten kommer den att tas. Inte nödvändigtvis för meriten men för kunskapen.

4. Absolut, det vore lögn att påstå något annat. Name of the game är betyg, meriter och kontakter (utan att jag personligen ger de någon inbördes rangordning) och det är bara att spela med de kort man har och göra sitt bästa.

5. Sjuksköterska. Fråga mig inte varför för det vet jag inte riktigt, det är så långt ifrån mig man kan komma egentligen. Troligtvis var det någon romantisk idé om att jag skulle åka runt i ambulans och rädda livet på snygga tjejer som fick mig att kryssa i sjuksköterskeprogrammet. Övervägde även att bli polis, men är ju färgblind (lätt röd-grön färgblindhet) så i nuläget är jag tekniskt "unfit for duty" och ger de högaktningsfullt fingret för att bli jurist istället.

6. Beror på hur man mäter framgång. Justitieråd eller någon annan tungviktare kommer jag aldrig bli, svinrik lyckas jag nog inte heller med, men däremot tror jag att jag kommer bli en kompetent och ambitiös jurist som dör alldeles för tidigt i hjärtinfarkt.


Är det inte alltid den som drar igång sådana här frågor som ska vara först ut med att svara?

1. Jag är intresserad av affärer och ekonomi i övrigt, så därför tror jag att affärsjuridik passar mig. Annars vore det kul att jobba som bolagsjurist, eller eventuellt inom lagstiftning. Dessutom är jag intresserad av att praktisera utomlands, kanske EU-rätt eller en utländsk filial till ett svenskt bolag?

2. Just nu: domare, akademisk verksamhet eller familjerätt.

3. Ja, om inget viktigare kommer före.

4. Ja, det är viktigt. Hittills enbart AB, men skulle inte gråta över ett par Ba:n.

5. Beteendevetenskap och personalvetarprogrammet.

6. Absolut. Har redan ett deltidsarbete på en av de mest renommerade byråerna, efter endast ett års studier.

Antagligen ny regeringsform.

1. Jag vill arbeta med brottmål, som advokat eller åklagare.
2. Immaterialrätt är det tråkigaste jag vet, juridiskt sett, så jag är glad om jag slipper hålla på med sånt.
3. Ja, det är nödvändigt för att kunna bli åklagare.
4. Ja, absolut. Det känns som att man är helt körd annars.
5. Jag valde mellan psykologi, journalistik och juridik. Av någon anledning valde jag att läsa juridik, mest som en kul grej faktiskt.
6. Det vette fan.

1. Oklart. Dessutom bara hunnit läsa en termin och inte lyckats bilda mig någon riktig uppfattning, men att jobba på affärsjuridisk byrå lockar helt klart.
2. Rent spontant kände jag inte att EU var min grej efter första terminen, kan ju dock ändras med tiden.
3. Som någon tidigare skrev; jag kommer absolut söka, men min värld kommer inte att gå under om jag inte kommer in.
4. Absolut, men inte till sådan stor del att man låter betyg- och tokpluggshetsen gå ut över studentlivet och studentkamraterna. Då menar jag inte att jag hellre går på nation 5 dagar i veckan, men att hitta en bra balans. Vill inte ge upp allt socialt liv under minst 4,5 år bara för att få bra betyg.
5. Hmm. Juristprogrammet i Stockholm, tror jag.
6. Javisst. Att vara trevlig med bra självförtroende, vassa armbågar och social kompetens tror jag man kommer långt med.

1. Möjligen inom domstolsväsendet eller som utredare på något departement eller kanske inom EU.
2. Har jävligt svårt att se mig själv på någon byrå i framtiden. Familje- och immaterialrätt får gärna hålla sig på avstånd också.
3. Ja.
4. Ja, ting kräver ju det. Har dessutom förhoppningar om att inte behöva sitta ting ute på vischan så måste väl klämma in några fler extrakurser nån gång.
5. --
6. Nja...

1. Polis, åklagare eller affärsjurist.
2. Forskare, skatterätt.
3. Ja, om polis"drömmen" skiter sig.
4. Ja, om jag inte bestämmer mig för att helhjärtat satsa på att bli polis.
5. Ekonomi.
6. What namgreb said!

Lite off topic!

Vad är den vanligaste åldern på juridik linjen? Jag tänkte börja senare, alltså när jag är 22- 23 år. Är detta en ''normal'' ålder?