Juristprogrammet

Känner man tidigt att man inte vill arbeta med juridik i någon form kan det nog vara svårt att känna att juristprogrammet var rätt val, eller snarare dumt att söka programmet från första början.

Vad vill du själva arbeta med?

Lider med dig, juristprogrammet är ju brett och man kan omöjligen tycka om allt och det positiva med programmet är just att många dörrar öppnas. Att en svensk juristexamen inte skulle vara så eftertraktad utomlands beror lite på vilka kurser du läst, men vårt sätt att arbeta skiljer sig mot de flesta andra EU länder som har en samlad civilrättslig kodifikation om det är det du tänker på. Har du riktat in dig på tex. affärsjuridik så är du väldigt eftertraktad internationellt skulle jag vilja påstå. Nu har ju många banker anställningsstopp men har en släkting som har en högt uppsatt position och de föredrar jurister över rena ekonomer då dessa är betydligt enklare att lära upp, internt.

Jag är beredd att hålla med här.

Jag har erfarenhet från både PE och bankväsendet, där jag under de senaste åren har sett en tydlig ökning i rekryteringen av personer med juridisk bakgrund, särskilt jurister. Även om dessa personer ofta har viss förståelse för den ekonomiska sidan, har de sällan varit renodlade ekonomer.

Någon som har några tips på hur man tentapluggar? Både generella råd, och sådana specifika för obligationsrätten, uppskattas mycket!

Med obligationsrätten menar jag det som motsvarar civilrätt 1 i Uppsala. Dvs. fullmakt, avtals ogiltighet, skadestånd, fastighetsköp, fordringar, etcetera.

Gör gamla tentor. Fokusera på metod (särskilt den kontraktsrättsliga metoden). Repetera vissa rättsfall så att de sitter. Hänvisa alltid till diskmaskinsfallet när du gör culpabedömning.

Tack!

Har du möjlighet att konkretisera vad du menar med den kontraktsrättsliga metoden? Tror att jag vet vad du menar, men vill vara säker.

Är lösningsscheman något av värde?

Nu pluggade jag juristprogrammet vid SU för väldigt länge sedan, men jag hade en metod jag körde från första till sista tentan.

Varenda paragraf som varit aktuell under föreläsningar och seminarier skrev jag upp. Sen gick jag helt enkelt igenom hela skiten, paragraf för paragraf och läste förarbeten/rättsfall för varje. Såg till att sammanfatta allt jag gick igenom.

Det fungerade väldigt bra, men var ganska träligt. Varje kurs resulterade i typ 100 sidor skriven text. Gamla tentor gjordes så klart också.

Låter faktiskt ganska rimligt. Tror att jag lagt för stor vikt vid att läsa kurslitteraturen. Skippade du kurslitteraturen helt?

Nejdå, den läste jag. Däremot tyckte jag att man fick 0 ut av det om man läste den rakt upp och ner, utan det ska vara i kombination med ex det jag beskrev. Mer autistiskt skrivna böcker brukade passa min pluggstil bättre, dvs såna som var upplagda,1:1 KonkL= XYZ

Kontraktsrättslig metod är typ:
1. Avtal? (Här får man tolka, fundera på formkrav etc.)
2. Vilket kontraktsbrott? (t.ex. fel eller dröjsmål)
3. Är kontraktsbrottet relevant? (reklamationsplikt + andra ansvarsregler)
4. Påföljder? (avhjälpande, fullgörelse, hävning etc.)
5. Kom ihåg: skadestånd är oftast bra att diskutera, även om man häver eller fullgör
(6. Påföljdsbegränsning, t.ex. jämka skadestånd)

Det är väl typ ett lösningsschema. Tänk dock på att inte lägga för mycket fokus på ointressanta steg (är det uppenbart att köparen reklamerat i tid kommer rättande lärare inte intressera sig för en lång utläggning om allt du kan om reklamationsplikt). Lösningsscheman kan vara bra, men de funkar inte för allt (t.ex. funkar detta schema sämre på t.ex. hyresrätt, men bättre på köprätt).

Jag tycker lösningsscheman är extremt bra att ta med på de tentor där man får ha egna anteckningar. Oavsett hur bra man kan något så kan man lätt glömma bort något litet när man måste skriva ett svar under tidspress på en tenta. Har man ett lösningsschema man kan titta på så ser man direkt om man har glömt bort något, eller har missat ett relevant steg, eller liknande.

Jag skulle därför rekommendera att alltid ha lösningsscheman med sig när det är tillåtet.