Era pundigaste beteenden?

Att göra en logisk härledning för att bevisa, att man inte kommer ihåg, när man duschade senast.

Premisser:

A: man kommer ihåg, när man duschade senast
B: man behöver egentligen duscha
C: man planerar att duscha
D: man vill duscha på tjack
E: man skjuter upp duschandet till senare
F: man är påtänd för jämnan

⌐A ^ (B → C) ^ (⌐D → E) ^ (⌐A ↔ F)

1. ⌐A → B (hypotetisk premiss)
2. B (premiss)
3. B → C (hypotetisk premiss)
4. C (3, 4, modus ponens)
5. ⌐D (premiss)
6. ⌐D → E (hypotetisk premiss)
7. E (6, 7, modus ponens)
8. F (premiss)
9. (E ^ F) (8, 9, konjunktionsintroduktion)
10. (E ^ F) → ⌐A
11. ⌐A (9, 10, modus ponens)

Edit: Det är i sig ett pundigt beteende att inte komma ihåg, när man duschade senast. Därav rubriken.

En polare råkade just aska i min tallrik, men jag åt ur den ändå.

Det är inte roligt att försöka ha en normal konversation när man är bäng, men att ha försöka ha det när man är syrad är sju resor värre. När ens mamma ringer och frågar om man kommer hem ikväll (det var när jag bodde hemma), eller om man ska sova över hos en kompis, och det tar mer än en halvtimme att bestämma sig, då blir man hyffsat nervös. Man blir ju tvungen att säga att man ska prata igenom det med kompisen och att man ringer upp senare. Och man sitter och diskuterar det ett bra tag utan något resultat, och i bakhuvudet är man medveten om att man inte egentligen förstår vad det är man ska ta ett beslut om. Det är ungefär som att tappa begreppet om tid på svamp, det rör till det rätt rejält.

Men du fick väl inte i dig askan?

Nä, jag vände på tallriken innan, haha. Men aska är ju rent och ganska smaklöst...

Men bara vetskapen att man äter aska lär ju få maten att smaka rätt äckligt.

Man kanske borde börja tillverka en i fickformat. Jag menar, dom har ju en version för läkare och en för patienter, varför inte en version för pundare också?

Om man har flera års erfarenhet utav att bomba amfetaminpiss så är nog aska inte så farligt :P

Sant, sant. Jag hörde om det på msn häromdagen. Fast då känner man ju ändå inte smaken, bloddrinkarna är värre i det avseendet, om du frågar mig. Blod är inte gott.

Öh, blod är ju jättegott. Det smakar metalliskt och sött på samma gång. När jag var liten, brukade jag alltid slicka på mina blödande sår för smakens skull.... ville på allvar bli vampyr och försökte även vässa mina hörntänder.

Men svar är ju en annan sak. Det innehåller ju amfetaminrester och ger blodet en annan smakdimension av fyllighet och beska.

Jag vände ju på tallriken. För övrigt är vi tre pers, som har ätit från samma tallrik utan att diska den nu.

Dagen har just grytt för min del, men hittills har följande pundigheter visat sig för min del:

Att...

1. ...vakna bakflöddrad till ljudet av ett suspekt SMS;
2. ...skynda sig ned på stan på haltande ben för att införskaffa – en del av – hushållets dagsbehov av amfetamin;
3. ..efter att slagit i sig en rykare lova flickvännen att inte ta det sista tjacket, innan hon kommer tillbaka;
4. ...i brist på mer amfetamin att lovligen inmundiga försöka boosta ruset med kaffe bryggt på begagnad kaffesump.
5. [edit] ...trots att ha köpt nya tändare två dagar i rad lyckas tappa bort samtliga och därför begagna sig av brödrosten för att kunna tända en cigg.