Finns själen?

Pratar vi om bevis betyder det att man inte skall behöva något annat än bevisen och möjligtvis kunskapen att läsa det för att förstå något. Du skall inte behöva "tro" på det även om det inte går ihop på pappret.

Jag är gud. Gud talade till mig och gick i pension så jag fick ta över bördan. Mitt bevis är att jag tror på det. Sounds fair?

Vad är det för hörsägner som blivit bevisade menar du? Man behöver inte dricka upp objekt X för att det skall vara verkligt och kunna bevisas UTAN att man behöver någon som helst "tro".

Dina föräldrar?

Ja. Även fast det inte var vad jag skrev, men vad vet man om själen egentligen?

Vilka vi? Och vilka myter?

Aha, så inte bevis egentligen, men det räcker för den som redan tror och inte vill byta uppfattning? Mer hörsägen?

Inte alls säker på vad du menar ens..

Luft är mätbart. Lufttryck, vind, syre, växthuseffekt, andas, låter det bekant?

Antimateria har vi skapat i Large Hadron Collider men det räknades ut för länge sedan att antimateria måste finnas på grund av dess effekter som påverkade andra saker och var därför mätbar.

Är själen mätbar? Exakt vilka effekter har själen på omvärlden?

Jag har inte heller påstått att du utesluter. Det är -min- utgångspunkt ,att möjligheten för att något annat än död materia kan existera och påverka den döda materien. Och jag begränsar mig själv om jag inte är öppen för att det också inte behöver förhålla sig så.

Jag står i de flesta fall på skeptikernas och vetenskapens sida. Jag är inte religiös i den bemärkelsen att jag bekänner mig till en religion. Jag tror inte på spöken, andar, homeopati osv. innan det finns vetenskapliga rimliga teorier som bevisar orsak och verkan. Men när det kommer till fenomenet Liv som vi upplever det på vår planet så är det i mina ögon uppenbart att det finns något i bakgrunden som vi inte har greppat. Våra kroppar består av död materia rakt igenom, samma döda materia som finns i hela universum. Men den lever. Ur universums perspektiv så är liv på en planet inte något fördelaktigt, Jorden är inte mer värd än merkurius bara för det finns ett myller av livsformer på dess yta. Det finns inga rimliga vetenskapliga argument som duger som incitament för att liv ska uppstå. Det verkar inte finnas någon universell evolutionsprocess där en planet med livsformer har en fördel över en planet som saknar detsamma. Men jag är av den bestämda uppfattningen att allting har sin naturliga förklaring. Det finns ett syfte med att liv har uppstått och kanske även en vilja bakom. Begreppen Gud eller själ kan mycket väl existera, men jag förutsätter att om så är fallet så kan även dessa begrepp förklaras med vetenskap.

Om du frågar en vetenskapsman varför liv uppstod så får du den mest befängda förklaring som går att frambringa: slumpen. Det råkade bli så av ren tur/otur, helt utan orsak. Sådana resonemang föraktas av vetenskapen i alla andra sammanhang. Vetenskapen är tveklös i alla andra sammanhang i sin övertygelse om rimliga, logiska, bevisade modeller för en given företeelse. Orsak och verkan, allt har sin naturliga förklaring. Förutom när det gäller hur universum uppstod och hur liv kom till. Då är det slumpen som dyker upp med sitt fula tryne. Vetenskapsmän använder slumpen för att förklara avsaknaden av information om hur universum och liv uppstod och de förhåller sig till slump på precis samma sätt som en religiös person förhåller sig till sin gud. Genom tro. När information saknas om varför universum uppstod så fyller vetenskapen i luckorna med att tro på slumpen. Slumpen är vetenskapens Gud. Den där allsmäktiga mystiska kraften som gör allting möjligt.
Jag tror inte på slumpens existens, jag tror på exakta orsaker, avsikter och effekter. Jag tycker det är mer rimligt och logiskt än den flummiga randomness som slumpen står för.

I ett mer eller mindre oändligt universum så är allting möjligt. Om det finns oändlighet så finns det inga begränsningar. Eftersom allt är möjligt i ett oändligt universum, så är det inte heller så konstigt att liv existerar. Vad som är intressant med liv är processerna som ligger bakom självmedveten död materia.
Jag trivs inte med att inte ha en rimlig förklaring till varför liv existerar och hur det går till när ett medvetande manipulerar materia att böja sig för dess vilja. Medvetandets existens går ju inte ens bevisa. Ändå har det en fundamental påverkan på den materiella värld vi lever i.

Min åsikt är att det borde vara mänsklighetens främsta uppgift, att ta reda på varför vi är här och vad vi ska göra med vår existens för att dra maximal vinst av denna upplevelsen. Om vetenskap inte kan leverera en teori så tänker jag fantisera livet ut om varför i helvete jag befinner mig här och varför är jag medveten? Det är en kul hobby.

Hela tiraden om slumpen ter sig rätt meningslös för mig då den är baserad på en strawman.
Ingen seriös vetenskapsman jag sett eller läst om har använt ordet slump annat än på ett generellt eller folkligt sätt.
Många säger däremot att liv på jorden var oundvikligt och inte någon slump. Om det skett på det sätt som man tror, så hade det hänt förr eller senare med de givna förhållandena.
Självklart får du tro att universum genom någon sorts medvetenhet, Gud eller annat, ligger bakom sådana fenomen, men jag har inte sett något tecken på att otänkande processer som allt verkar bestå av skulle påverkas av något medvetande och därför skulle det sakna syfte ur en objektiv synvinkel. Vad jag har problem med är hur din misrepresenterar vetenskapen.

Finns det då syfte med allt? Ingen vet. Förmodligen inte, då vi inte känner till något medvetande som skulle ge det ett syfte. Vad sägs om att göra sitt eget syfte?

Det beror väl på vad som genererar emfältet. Den laddning som håller samman molekylerna i vår kropp kan ju vara ett resultat av ett magnetfält som genereras av...?
Tänk järnfilsspån på ett papper med en magnet under. Spånen formar sig efter magnetens fält men magneten försvinner inte för att du tar bort järnfilsspånen.

Det är otroligt så persistent denna "slump"-strawman om vetenskapen är.

Iövrigt ger 'ökande komplexitet' mycket enkla svars-alternativ till såna krångliga postulat som t.ex. 'finetunings'-argumentet.

"AV" det som vi möjligen kan hitta evidens för är näste steg regressiva steg bakom "fält".

Haahahahahaa ökad komplexitet din jävla träskalle!!

Den första levande cellen består av 20 små delar som fungerar enbart om dom sitter på rätt plats allihopa..

Kan du förklara för mig hur ökad komplexitet förstod vart dom 20 delarna skulle sitta i designen?

kan du förklara hur en ökad komplexitet kan designa en design som tex immunförsvar?

hur gick det till din jävla blådåre?

En själ är också en design men du måste vara en designer fr att kunna se designen i hur du tänker.. Så tyvär, du är blind och ohjälpbar.

Det är ju exakt min åsikt, att liv är oundvikligt under givna förhållanden för att där finns en drivkraft som söker sig fram genom evolution mot något slags mål. Det tyder i mina ögon på att där finns ett underliggande syfte, vilja till något och i människans fall en medvetenhet i livets evolution.
Resonemanget om att liv är en oundviklig konsekvens under rätt omständigheter säger jag inte emot, den tycker jag snarare stödjer mina fantasier.
Slumpen är väl i högsta grad använd som förklaringsmodell. The origin of species? Slumpmässiga mutationer som ger fördel. Att ge slumpen äran för den matematiska exakthet som utgör verkligheten tycker jag är att göra det lätt för sig. Men jag menar INTE att det är någon designergud som sitter och drejar råttor i sin ateljé. Snarare att evolution är något som är inprogrammerat i livsformer från livets uppkomst. Det räcker med att titta på drivkraften vi själva besitter. Våran nyfikenhet är omättlig och driver oss ständigt framåt som art, i dagsläget snabbare än någonsin. Vi har under vår livstid fått vara med om att människan kopplar samman sina individuella medvetanden genom elektronisk kommunikation, vi är nu medvetna om varandra på global skala och kan kommunicera med varandra över hela planeten i realtid. Det evolutionära språnget är enormt. Vi har tagit stora steg mot att få ett mycket mer enat medvetande som art. Och det är troligtvis bara början.
Drivkraften som orsakar detta kan vi inte förklara, men utan tvekan är den inprogrammerad i oss.

Lite 'själlöst' att säga att någon är ohjälpbar tycker jag, tycker inte du? Din själ lyser inte igenom direkt om man säger så.

Och ärligt talat, granska texten du har skrivit med ditt mythologiska medvetande, är det inte mer likt något som en demon skulle skriva?

Det behövar jag inte, eftersom det du kallar kallar "design" är ett hitta-på koncept du aldrig har gett bevis för, och som jag lugnt kan ignorera tills något bevis kommer.


Se ovan.


Mitt resonemang kallas 'logik'.


Så .... som vanligt .... är du på "det bara är så" & ett cirkelargument.

Det finns inga indikationer på något "underliggande syfte".


Nej; vill du ge det ett precist namn blir det antingen icke-determinism eller komplexitet.



Och tills vidare finns dom initiella villkoren vi kännar till med stor sannolikhet i BigBanging.


Det är en falsk analogi att jämföra människans rationella mönster-sökande med metafysiska spekulationer.