Finns själen?

Men iövrigt ger ditt exempel bara vatten på kvarnen för dom som förespråkar positivistisk materialism/biologisk reduktionism *: "Ditt medvetande är en konsekvens av kemi (och fysik)."

* En grupp jag inte själv tillhör även om jag är rationalist.

Men vem kan egentligen med säkerhet hävda att medvetandet ENDAST är en konsekvens av kemi och fysik? Stirrar man sig blind på vetenskapen och vad den kommit fram till genom åren, så får man lätt den övertygelsen. Att utforska de mer själsliga och andliga sidorna av sig själv kräver egentligen att man är en sökare. Och att man då söker efter annat än bara vetenskapliga, fysiska och kemiska bevis.

Kom ihåg att det finns många människor som haft nära-döden upplevelser, där de känt en inre frid och harmoni som de inte känt någonsin i sina liv.

Och att det finns många som har erfarenheter av spöken, andar och annat övernaturligt, som telepati, minnen från tidigare liv och att det finns människor som är synska (Saida var väl ett tydligt exempel på det, som hjälpte folk varje vecka att hitta borttappade saker).

Jag tror att det är ett medvetet val att välja att vara rationalist, lika mycket som det är ett val att tro på det övernaturliga och icke vetenskapligt förklarbara.

Är man rationalist, ser man världen ur en rationell och rent fysisk/kemisk synvinkel. Söker man efter något mer än det fysiskt påtagliga, bevisbara och vetenskapliga lär man hitta det förr eller senare.

Ja! Gud har ett ansikte, händer, en rygg, allt enligt bibeln. Dessutom HAR Gud en SJÄL! Och vi är skapade enligt Guds avbild.

Enligt biblen, hur är texten utformad? Själv har jag en annan syn på Gud, då Gud är allting skapare i universum. Om vi även tar människans evolution så var vi mer som apor för.

Människor är apor.

Men du är en gris, hur går det ihop?

Va? Nej, jag är ingen gris. Jag är en anatomiskt modern människa (homo sapiens sapiens), som en en delmängd av den moderna människan (homo sapiens), som är en delmängd av alla människor (homo), som är en delmängd av alla människoapor (hominidae), som är en delmängd av alla människoartade apor (hominoidea), som är en delmängd av smalnäsorna (catarrhini), som är en delmängd av de högre primaterna (haplorrhini), som är en delmängd av alla primater (primates), som är en delmängd av däggdjuren (mammalia), som är en delmängd av ryggradsdjuren (vertebrata), som är en delmängd av alla ryggsträngsdjuren (chordata), som är en delmängd av djuren (animalia), som i sin tur är en delmängd av alla eukaryoter (eukaryota).
Nu har jag gått igenom hela min taxonomi. Jag är både en eukaryot, ett djur, ett ryggsträngsdjur, ett ryggradsdjur, ett däggdjur, en primat, en högre primat, en smalnäsa, en människoartad apa, en människoapa, en människa, en modern människa och en anatomisk modern människa samtidigt.
Hursomhelst hör detta inte hit, så jag föreslår att vi sätter punkt för den här diskussionen. Jag ville bara visa hur jag (och du) kan vara människor och apor samtidigt.

Det är din tro. Jag är en människa och en apa är en apa. Visserligen är jag ett djur i min tro men jag tror att människors själ är skilt från det som vi kan hitta hos djuren. Omätbart troligtvis för att vi fått Gud's ande.

Det är din tro. Jag är en människa och en apa är en apa. Visserligen är jag ett djur i min tro men jag tror att människors själ är skilt från det som vi kan hitta hos djuren. Omätbart troligtvis för att vi fått Gud's ande.

Evolutionsteorin är lika bevisad och lika öppen för debatt som teorin att jorden är rund och snurrar runt solen. Människor är en delmängd av aporna, vi är apor. Vill du diskutera varför vi inte är apor, och var i sådana fall vi passar in istället, kan vi göra det.
Om du nu är skild från djuren kan du inte vara ett djur, eller hur menar du? Varför skulle du inte kunna vara ett djur, en apa och en människa samtidigt? Vad är det som motsätter att vi har en själ, bara för att vi är apor?

Fattar du dåligt. Jag säger att visst, människan är troligtvis ett djur men människor är skilt från resterande djur på sätt som vi inte förstår. Kanske är även apor skilda från alla andra djur(inkl. människor), men det har jag ingen känning om övht. Vi är människor. Inte apor. Apor äter sitt eget skit och suger av sig själva. Jag är vegetarian och tror på Gud.

Finns själen? Det är otänkbart att föreställa sig religioner utan att också ta med själen i beräkningen. Religionens mål är att själen vid döden ska uppgå i en större helhet eller komma till en plats utan bekymmer och med evig sällhet. Vem kan föreställa sig en religion som inte tar hänsyn till människans själ i Guds plan för människan?

För vikingarna fanns inte ordet "själ", som är ett lånord. I stället talade man om "ande". "Ande" har att göra med andningen. När en människa dog gav hon upp andan och anden for i väg till olika ställen beroende på vilken social position man haft i livet. De flesta hamnade väl i Hels rike. Att själen hade att göra med andningen är logiskt. Så länge man lever andas man, är man död andas man inte. Ordet "själ" kom från fornsaxiskan eller fornfrisiskan i samband med att kristendomen började komma till Norden och användes huvudsakligen i kristna sammanhang. Ordets etymologi är dunkel, men användandet av "själ" innebar att man skilde själen från andningen.

Vilka har då en själ? Har djur en själ? Vilka människor har en själ? Den anatomiskt moderna människan har funnits i 200 000 år. Det är rimligt att tänka sig att dessa ursprungliga människor kommunicerade med varandra och därför hade ett språk. Om de föreställde sig en annan värld med gudomliga väsen kan vi inte veta, men det är troligt att de hade en eller annan form av religion. Fanns själen i deras föreställningsvärld?

Vad jag vet om hinduismen så lär den ut att även djuren har själar. Annars skulle man inte kunna återfödas som ett djur i ett evigt kretslopp. Här är själen kopplad till livet och andningen. Det önskvärda är själens utslocknande, moksha.

För att återgå till människorna som levde för 200 000 år sedan, kan man fråga sig om de trodde på själens existens. Om de var lika oss, hade de själ, enligt kristen syn. Det innebär, om man tror på själens existens, att själen som fenomen kom till för 200 000 år sedan. Den föregående människotypen Homo erectus tycks ha varit mer primitiv och hans tänkande mer begränsat. Han var mer djurlik. Om man tillskriver Homo erectus en själ närmar man sig hinduismen där även djuren har en själ.

Jag såg ett katastrofscenario på teve där klimatförändringen på jorden ledde till så höga temperaturer att människosläktet utslocknade. Om människan dör ut så har antalet själar varit begränsade. Ett ändligt antal själar har alltså funnits att fördela bland människorna, och själens tid varade blott 200 000 år, en mycket kort tid om man betänker att Bibeln skriver om "evigheter" när den talar om tid.