Ställ era frågor om kvantmekanik

så vilka fler hinder för en sådan det finns, är irrelevant i sammanhanget.

Det var ett annat problem jag hade i fokus nu.

Om jag har förstått dig rätt så menar du att någonting "händer" när ljuset når fram?

så bör det som hänt någonstans n ljusår härifrån, från vårt perspektiv vara genuint obestämt - tillhöra framtiden - även om det hände för nästan n år sedan. Då måste även det omvända gälla men vi vet ju att det redan är avgjort vad som hänt här.

Problemets lösning kan ju vara den ytterst oroande multiversumvarianten eller att det inte alls skulle motsvara att resa till framtiden om man färdas snabbare än ljuset.

Men Bo va snackar du om?
Vill du ha en subjektiv samtidighetslinje får du självklart ta hänsyn till att ljuset har färdats från ett visst avstånd. Befinner mig jag x antal ljusår från dig, men är i vila i ditt referenssystem, så utför vi en handling samtidigt enligt varanda om vi uppfattar den x år efter våran egna handling.
Det är denna samtidighetslinjes vinkel i rumtiden som är relativ beroende på tillståndet i andra referenssystem.
Låt nu tråden handla om kvantmekanik.

med genuin obestämdhet för avgränsade system på mikronivå kan gälla generellt. - Även för avgränsade system på makronivå.

Jo, storlek är betydelselöst för dekoherens där det istället handlar om komplexitet och växelverkan. Sen ligger ju självklart obestämbarheten till grunden för makrosystem även om det inte är markbart med dessa egenskaper.

Vet inte riktigt vad du menar med fenomen med genuin obestämdhet. Om du hypotetiskt skulle kunna resa med oändlig hastighet, säg teleporteras, från en planet till en annan (i ditt tidigare exempel), så innebär ju inte det att du gjort en resa 8år framåt i tiden. Skulle du direkt då du kommit fram, resa tillbaka till första planeten med samma förfarande, så kommer du (med detta resonemang) inte resa framåt i tiden utan istället bakåt 8 ljusår. Dvs. i ena fallet reser man framåt i tiden, och i andra fallet bakåt. Detta visar ju på att det blir galet att tala om att man "befinner sig i framtiden" bara för att man befinner sig på annan ort, vilket beror på du använder samma tid i olika referenssystem.

Jag undrar kort och gott om varför man så ofta talar om den elektromagnetiska strålningens våglängd som helt avgör vilken typ det är, om den är farlig eller ofarlig, om vi kan se den med våra ögon eller ej.
Men aldrig om någon våghöjd. Har den ingen våghöjd? eller är den alltid konstant och isåfall vad är dess våghöjd? Är den ointressant och isåfall på vilket sätt?

Våghöjden, eller amplituden som man brukar benämna den, är kopplad till intensiteten, alltså hur mycket det strålar/lyser. Intensiteten är proportionell mot kvadraten av amplituden.

Energin hos ett ljuskvantum (foton) är enligt det kvantmekaniska synsättet proportionell mot en frekvens enligt:

E = h*f

där f är frekvensen och h = 6.6260755*10^-34 J/s är Plancks konstant. Fotonens energi avgör hur farlig den är för oss människor; högfrekventa fotoner som de i ultraviolett strålning, Röntgen och gammastrålning har tillräckligt mycket energi för att slå sönder och ändra strukturer i DNA-molekyler och därmed orsaka cancer.

Se även:
http://en.wikipedia.org/wiki/Indirect_DNA_damage
http://en.wikipedia.org/wiki/Direct_DNA_damage

I den kvantmekaniska bilden betraktar man alltså ljuset som bestående av partiklar, och dessas energi kan representeras som en frekvens.

Alternativt kan man betrakta elektromagnetisk strålning som bestående av oscillerande elektriska och magnetiska fält. I denna bild är de elektromagnetiska vågornas energi relaterade till amplituden ("våghöjden") på det sätt som manne1973 beskriver. Intensiteten är ett mått på hur mycket energi vågen överför på en viss yta och under en viss tid (i enheter: J/m²s).

Som sagt ger våghöjden intensiteten och den kan mycket väl vara intressant men om man är rädd för att det ex. ska ske en specifik kemisk reaktion så är man ofta intresserad av huruvida fotonernas energi överstiger den energi som krävs för att reaktionen ska inträffa. Detta är ett rent kvantmekaniskt fenomen. Den fotoelektriska effekten är ett bra exempel: du sänder elektromagnetisk strålning mot en metallbit i ett försök att slå ut elektroner. Det visar sig att så länge frekvensen (energin) på det inkommande ljuset är under ett visst gränsvärde så slås inga elektroner alls ut oavsett intensiteten. Detta strider mot en klassisk vågmodell där man kan öka intensiteten för att tillföra tillräckligt med energi till en elektron. I en kvantmekanisk partikel(våg)modell så tillförs dock alltid en energi proportionell mot frekvensen.

Tja! Jag vill ha råd vilka böcker att köpa för att lära sig de större matematiska-grunderna i fysik och iandrahand kvantfysik och vilka matematikkunskaper som krävs innan man försöker ta sig igenom böckerna? Krävs t ex matte D och E från gymnasiet?