2007-02-03, 15:25
  #205
Medlem
Fråga: Har hört att man är i full gång med att utveckla kvantdatorer. Hur fungerar en kvantdator?
Citera
2007-02-03, 16:28
  #206
Medlem
Sök, och du skall finna:

Citat:
Ursprungligen postat av evolute
I just detta fall syftar 'kvant' på att datorns logiska komponenter använder kvantfysikaliska effekter som inte används för vanliga datorer. Lite kortfattat kan man säga att en vanlig transistor kan vara i två tillstånd och således hålla en 1:a eller en 0:a. I en kvantdatorn använder man andra bitar för att lagra informationen och det speciella är att kvantbiten kan hålla både en etta och en nolla samtidigt, eller kanske 16 olika tillstånd samtidigt. När du sedan gör en beräkning med en kvantdator så genomförs beräkningen på alla olika tillstånd samtidigt.

Om en vanlig dator således ska göra beräkningen för indata '0' och för indata '1' måste den göra två beräkningar medan kvantdatorn kan göra båda beräkningarna samtidigt. Detta kan ex. utnyttjas i en mycket effektiv algoritm för att faktorisera tal vilket skulle kunna användas för att knäcka krypton.

Själva beräkningarna skrev genom att 'trassla in' de olika kvantbitarna. Detta gör att dessa kvantbitar alla är sammankopplade så att när en bit ändras så ändras alla bitar. Detta är själva beräkningssteget.


Vad är då en kvantbit. Två olika val (det finns fler)

1) En kall atom där dess kärnas 'spinn' bestämmer tillståndet. Spinnet är en kvantmekanisk egenskap som, när man mäter den, kan vara upp eller ned. Atomen kan dock befinna sig i ett tillstånd som är en överlagring av upp och ned. Dessa atomer måste hållas extremt kalla och även då är det svårt att få dem att behålla sitt spinntillstånd utan att störas av omgivningen. Sen är atomer små så det blir svårt att bygga en dator av dessa kvantbitar.

Dessa kvanttillstånd läses med kärmagnetisk resonans som kan bestämma spinnet på atomkärnorna.

2) En kvantbit baserad på ett antal supraledande Josephssonövergångar. En supraledare är ett material som leder elektrisk ström utan motstånd. Lägger vi två sådana material ovanpå varandra med en tunn isolator mellan kan få få en s.k. tunnelingsström mellan supraledarna. Strömmen består av elektronpar som 'lånar' energi för att hoppa över barriären och sedan lämnar tillbaka denna energi. Hur dessa utnyttjas för att skapa en kvantbit är lite komplicerat att förklara, men man kan säga att en version av kvantbiten bygger på att en supraledande slinga bara tillåter vissa diskreta värden av magnetiskt flöde (magnetfält gånger area) genom slingan. Dessa olika värden utgör kvanttillstånden. Josephssonövergångarna används för att kunna övergå mellan olika tillstånd. Rent praktiskt kan man säga att tillstånden ofta är medsols/motsols ström i slingan.

Fördelen med att använda supraledare är att de utgör ett makroskopiskt kvantsystem. Det är alltså en av få 'stora' system som uppvisar tydliga kvantegenskaper där hela supraledaren beskrivs av en enda kvantmekanisk funktion. Josephssonövergångar kan vi skapa med vanliga tekniker från halvledarindustrin och de är också enklare att läsa av och programmera.

2001 lyckades man faktorisera talet 15 med sju kvantbitar. Vi behöver uppåt 10 000 fungerande bitar för att skapa en fungerande kvantdator.
Citera
2007-02-03, 21:33
  #207
Medlem
Jag har en fråga, som har att göra med kvatfysik, men min fråga är i sig kanske rent matematisk.

Hur bevisar man att p*x ≠ x*p ?
Citera
2007-02-03, 21:59
  #208
Medlem
evolutes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av baratemp
Jag har en fråga, som har att göra med kvatfysik, men min fråga är i sig kanske rent matematisk.

Hur bevisar man att p*x ≠ x*p ?

Du vill alltså visa att rörelsemängdsoperatorn p inte kommuterar med positionsoperatorn x. Vi antar att du menar totala rörelsemängdsoperatorn som kan skrivas, p = -i*hbar*(∂/∂x + ∂/∂y +∂/∂z). Antag nu att vi har en testfunktion φ(x,y,z). Då gäller

pxφ = -i*hbar*φ + x*(-i*hbar*(∂/∂x + ∂/∂y +∂/∂z))φ =

men

xpφ = x*(-i*hbar*(∂/∂x + ∂/∂y +∂/∂z))φ

så att kommutatorn är

[p,x] = -i*hbar.

Notera dock att py och pz kommuterar med x, så det är möjligt att hitta egentillstånd där rörelsemängden i y och z riktningarna samt x-koordinaten har definita värden (egenvärden). Däremot är det inte möjligt att hitta gemensamma egentillstånd för x och px vilket är grunden för en av de mest kända oskäkerhetsrelationerna, Δx*Δp ≥ hbar/2.

Egentligen behöver man inte definiera koordinatrepresentationen av rörelsemängdsoperatorn för att visa att px och x inte kommuterar. Man kan utgå från mer grundläggande observationer om generatorer för rumstidstransformationer (om man sedan identifierar dessa operatorer med lämpliga observabler).
Citera
2007-02-05, 18:59
  #209
Medlem
Zaxxons avatar
Hur beskrivs vågfronten för ex. en singel foton och elektron ?

Säg vi skickar ex. en foton på en 10^10 km resa. Vid resans slut, kommer dess vågfront vara identisk med det initiala ? Dvs. att den inte breder ut sig i planet vinkelrätt mot rörelseriktningen.

EDIT: Vidrörde denna fråga tidigare vill jag minnas. Den känns som väldigt essentiell i ex. dubbelspalt-experiment.
Citera
2007-02-07, 23:16
  #210
Medlem
Skulle behöva friska upp minnet om hur man löser schrödingerekvationen för en ändlig potential. Eller egentligen så behöver jag bara veta vad lösningen blir.

Det handlar om att vi har en elektron som ligger vid fermieenergin i en metall. Utträdesarbetet är 3eV. Uppskatta hur långt vågfunktionen når utanför lådan för en elektron vid fermieenergin. Bestämm vid vilket avstånd från ytan där vågfunktionen har minskat med en faktor 1/e relativt sitt värde vid ytan. Själva lösningsproceduren för schrödingerekvationen är jag inte så intresserad av, mer vad man kommer fram till.
Citera
2007-02-16, 20:23
  #211
Medlem
Elak!

På vilka grunder formuleras det s.k. "översättningspostulatet" för rörelsemängden i en rumsskoordinat (här x),

Kod:
p = -iħd/dx
 x

Verkar hugget ur luften, som allt annat i kvantmöget.
Citera
2007-02-16, 21:16
  #212
Medlem
evolutes avatar
Du vet ju att varje symmetri i rumstiden svarar mot en konserverad storhet. Rörelsemängdens bevarande följer av symmetri under rumsförskjutningar.

I koordinatrepresentation så väljer man egenvektorerna för positionsoperatorn som bas för att representera den allmänna vektorn |ψ>. Expansionskoefficienterna i denna bas är <x|ψ> så att funktionen skrivs ∑<x|ψ>|x>. Vi kan nu skriva <x|ψ> = ψ(x) och kalla detta för vågfunktionen och säga att vektorrummet består av dessa funktioner ψ(x). Hur definierar man en operators verkan på vågfunktionen? Jo, genom dess verkan på expansionskoefficienterna

Aψ(x) = <x|A|ψ>.

Rörelsmängsoperatorn definieras av att den är generatorn för rumsförskjutningar enligt

exp(-ia*P/hbar)|x> = |x+a>

Konstanten betraktas här som "okänd". Vi har

<x+a|ψ> = <x|exp(-ia*P/hbar)|ψ> = <x|1+ia*P/hbar)|ψ> + O(a²)

Ersätt nu med vågfunktionerna så fås

ψ(x+a) = ψ(x) +ia*P/hbar ψ(x) + O(a²)

Om du nu jämför med Taylorexpansionen av ψ(x+a) i a

ψ(x+a) = ψ(x) + a*div ψ(x) + O(a²)

så ser man att

ia*P/hbar = a*div (tänk på div som "nabla")

eller

P = -i hbar div.
Citera
2007-02-18, 10:56
  #213
Medlem
Tackar mjukast!

Detta var det bästa och klaraste svar på frågan jag någonsin fått.

Nu ska jag skriva ut det och tänka igenom saken.

Redan nu gör jag dock vissa associationer till Fourierintegraler och distributionsteori.

Tack evolute!


Citat:
Ursprungligen postat av evolute
Du vet ju att varje symmetri i rumstiden svarar mot en konserverad storhet. Rörelsemängdens bevarande följer av symmetri under rumsförskjutningar.

Den här tror jag att jag känner igen: Noethers (eller Nöthers) sats. Formuleras och används ibland på ett lite annorlunda sätt i tensoranalysen.
Citera
2007-02-18, 12:10
  #214
Medlem
evolutes avatar
Det där är dock baserat på att vi redan har gjort ganska mycket förarbetet i kvantmekaniken.
  1. Vi antagit att varje dynamisk variabel motsvaras av en linjär operator (och de möjliga värdena för variabeln ges av egenvärdena). Detta är ett av kvantmekanikens postulat.
  2. Transformationer som motsvarar symmetrier i rumstiden (Galilei-gruppen) ges av exponentialen av en Hermitisk generator, exp(isK) där s är en parameter. För förskjutning med a i rummet (längs en axel) skriver vi exp(-iaP). Detta kan vi visa.
  3. Vi utvärderar kommutatorerna mellan olika generatorer genom att använda de relevanta transformationerna.
  4. Vi tittar på ex. dynamiken för en fri partikel och antar att vi har någon okänd positionsoperator och bestämmer kommutatorerna med våra symmetrioperatorer (ex. P). Man kan då härleda att generatorerna för förskjutningar i rummet, i tiden och för rotationer kan skrivas

    P = MV
    H = ½MV*V
    J = Q × MV


    där M och E0 bara är "okända" konstant vars namn vi valt för "framtiden", och V är hastighetsoperatorn som uppfyller d/dt<Q> = <V>.
  5. Vi ser att P, H och J ser ut som rörelsemängden, energin och rörelsemängdsmomentet men M är okänd så det vi antar är att de är proportionella mot de kända storheterna

    M / massa = P / rörelsemängd = H / energi = J / rörelsemängdsmoment = okänd konstant = hbar.

  6. Här introducerar vi alltså Plancks konstant som måste bestämmas genom experiment.
  7. Vi skriver om storheterna så PP / hbar.
  8. Nu är man framme vid den punkt där din fråga skall besvaras.
Citera
2007-02-19, 22:26
  #215
Medlem
Sartres avatar
Jag kanske inte är världens hejare på kvantfysik, mer än Fysik B (ska iofs läsa kvantfysik om 1.5 år) eller något åt det hållet, tycker dock att det är sjukt intressant och mkt roligare än MÅNGA andra ämnen vi har, känns lagom blandning av teori och praktik i det ämnet.

Nog skitsnackat, jag och en kursare/(polare) har diskuterat en sak fram och tillbaka ett tag nu. Vi har diskuterat rollen som konstruktiv interferens har i den kvantmekaniska modellen, visst man kan snacka om ljus och annat, men vi är intresserade av partikeln i lådan modellen (typ enklaste schrödingerexemplet va?) som gäller för långa dubbelbundna kolkedjor t.ex.

Är det så att konstruktiv interferens är där partikeln (elektronen) finns? och att destruktiv är tvärtom? Eller hur är det nu?

ta gärna en så avancerad förklaring som ni orkar, så länge ni orkar med många följdfrågor ifall jag inte förstår
Citera
2007-02-19, 23:01
  #216
Medlem
evolutes avatar
Ja, enkelt uttryckt så ger ju positiv interferens ett maximum för vågfunktionen vilket svarar mot hög sannolikhet att partikeln befinner sig i denna punkt, och destruktiv interferens ger ett minimum för vågfuktionen vilket svarar mot låg sannolikhet att partikeln befinner sig i denna punkt.

Som exempel kan vi ta en partikel i en en-dimensionell låda. Tänkt dig alltså en partikel som endast kan färdas längs en linje mellan två bestämda punkter x = 0 och x = L.

Schrödingerekvationen mellan x = 0 och x = L är den för en fri partikel
-hbar²/(2m)(∂²ψ/∂x²) = i*hbar(∂ψ/∂t).
Denna ekvation har lösningarna
ψ1(x,t) = C1exp(i(kx-ωt))
ψ2(x,t) = C2exp(-i(kx+ωt))
vilket är två plana vågor som färdas i positiv respektive negativ x-riktning. Den allmänna lösningen är således en superposition av två plana vågor
ψ(x,t) = ψ1(x,t) + ψ2(x,t) = C1exp(i(kx-ωt)) + C2exp(-i(kx+ωt)).
Eftersom sannolikheten att finna partikeln utanför det givna intervallet, och eftersom vågfunktionen ska vara kontinuerlig, måste vi ha ψ(0,t) = ψ(L,t) = 0. Det ger
exp(-iωt)(C1 + C2) = 0 ⇒ C1 = - C2.
exp(-iωt)(C1exp(ikL) + C2exp(-ikL)) = 0 ⇒ exp(ikL) = 1 ⇒ k(n) = i(2π/L)*n (n är ett heltal)
Skriv C1 = C så att vi får
ψ(x,t) = C(exp(ikx) - exp(-ikx))exp(-iωt) = 2iCsin(k(n)x)exp(-iωt),
vilket är en stående våg. Vågbergen/vågdalarna och noderna är alltså stationära vilket är resultatet av interferensen mellan de två plana vågorna som färdas i olika riktning.

Sannolikheten att finna partikeln i x vid tiden t ges då av
P(x) = |ψ(x,t)|² = 4C²sin²(k(n)x).
där fasfaktorn iexp(-iωt) alltså försvinner när vi tar absolutbeloppet. Värdet på faktorn C fås genom att integrera funktionen mellan 0 och L och sätta lika med 1.

Ett annat väldigt känt exempel på interferens är den s.k. kvantkorallen där 48 järnatomer i en ring på en kopparyta stänger in elektronerna på ytan av kopparn och dessa bildar då ett tydligt interferensmönster. Du kan tänka det som en två-dimensionell, cirkulär analogi av vårt exempel ovan.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in