Slut på snusket i lärarutbildningen!

PI -> AS
/mod.

Du menar att det ska vara lika "fint" att lära 8-åringar addera som att lära 18-åringar derivera? Självklart ska det vara något mer att vara gymnasielärare då det på alla plan är svårare:
-kunskapsnivån är mil ifrån vad en lågstadielärare lär ut
-den psykologiska delen handlar på lågstadiet om att alla är lika värda och att man inte får retas. På gymnasiet är det visserligen till viss del samma saker men på ett helt annat plan.

Kort sagt menar jag att det är ett hån mot alla hårt arbetande gymnasielärare (du är kanske inte medvetan om att många av dem arbetar många timmar hemma varje dag också?) att ens antyda att lågstadielärarna ska ha samma lön, förmåner och sociala status.

För att kommentera topic så tycker jag att det är på tiden att det värdelösa IG-MVG-systemet försvinner. Det är enorm skillnad på en elev med VG- och en med VG+ trots att de på pappret är lika bra. Jag är glad att jag tog steget från svensk gymnasieutbildning när jag hade chansen!

Ja, med tanke på att de är lika viktigt varifrån de får kunskapen så skall de ungefär var lika lön, men ni skall ha något mer, eftersom ni ändå har läst ett år mer. Vi har breddare kunskap i olika ämnen och ni har djupare kunskaper. De säger väl sig själv att de så. Om vi inte lär dom vissa saker hur skall ni då kunna utveckla kunskapen vidare för eleverna? Om vi inte hade lärt dom att de skulle vara trygga i sig själva. Då hade ni fått tagit den delen också. Nä, var man än är i skolan så är kunskapen lika viktig.

Men du är väl en sådan person som sitter och gäspar när man diskutera den tidigare åldern i skolan.


Vad säger att en lågstadielärare inte arbetar hemma? Vi har nog exakt samma mycket arbete att ta i. Föräldrar som ringer som är oroliga mobbning i klassen. De är ett hån att du inte förstår hur mycket en lågstadielärare lägger ner både i skolan och utanför. Du tror väl när dagen är slut så har lågstadielärare inget att göra med skolan?


Ja, utveckla Iupn istället för de är både mycket säkrare och bättre.

Nej, jag menar inte att ni inte arbetar hemma men de uppgifter ni ger era elever kan ni rätta i skolan. De är inte speciellt stora eller svårrättade. Annat är det för en lärare som ska rätta 30 nationella prov - där pratar vi om arbetsbörda.

Du påstår att jag inte förstår hur mycket ni faktiskt gör - kan du förklara för mig vad du gör utanför skolan mer ingående? (Och tro mig, gymnasielärare får också samtal av oroliga föräldrar.)

Vad vill du veta vad vi gör? Om du hade varit vaken under pedagogiklektionerna i skolan när man pratat om de lägre åldern så hade du nog vetat vad vi gör. Men här någon vi gör hemma.

1. Rättning av arbeten, planering och uppföljning av eleverna. Vi måste även se till att de uppnår målen. Vi har daglig föräldrarkontakt med föräldrar så kanske inte varje dag vi hinner sitta och rätta i skolan, eftersom vi får ta problemet med föräldrarna direkt. De måste känna att man lyssna på dessa direkt. Ni har inte de på samma sätt som oss med föräldrarkontakten. Då får vi också ta med oss sakerna hem med rättning och allt de där.

2. Planera föräldrarmötet och vad vi skall ta upp. Där ligger huvudansvaret på läraren och ibland hinner man inte de på planeringsmöterna. Planering av lektionerna i skolan. Planeringstiden räcker inte alltid till detta.

3. Planera in utvecklingsamtalen. Skicka papper till föräldrarna med diverse sakerna som kommer upp. Skriva veckobrev. Sedan har jag även hört från kollegor att de har tagit med sig iupn och skissa på och återgärdsprogram hemma.

Alla lärare har sagt jobb att sköta hemma. Men det här ser lite annorlunda ut beroende på vad man jobbar. Ni har läst ett år mer än oss och har mer lön det har ni rätt till. Men att påstå att ert arbete är viktigare än vårt är att dra det ett steg för långt. Bägge delarna måste vara lika viktiga för att eleverna skall uppnår bästa tänkbara kunskap och vara en god demokratisk medborgare i samhället. Det är upp till varje enskild lärare att se till att eleverna klara detta.

Ni gör ju ungefär samma saker som gymnasielärarna gör - fast de gör det på så mycket högre nivå. Jag har aldrig avsiktligt försökt få det till att lågstadielärare är oviktiga - tvärtom. Du har dessutom en väldig poäng i att allt lärande är viktigt.

Däremot kan man inte komma ifrån att gymnasielärarna jobbar på så mycket högre nivå. Eleverna är mer krävande, föräldrarna också då de inte bara kräver att eleven ska trivas utan också ska lära sig så mycket som möjligt. Föräldramötena är också de på högre nivå på gymnasiet och tror du för fem öre att det är svårare att planera utvecklingssamtal 2-3 gånger/läsår för en lågstadielärare?

Vidare är det snack att det skiljer ett års utbildning. På lärarhögskolan, ja, men vill du bli historielärare på gymnasienivå måste du ha läst många poäng där också. Ett annat exempel är språken: en lågstadielärare i Svenska ställer inte höga krav på eleven - det handlar om att skriva lite historier och läsa enklare böcker. På gymnasienivå handlar det om att analysera litteratur. Skillnad? Givetvis kan man inte göra det med en 8-åring men tro fan att det behövs mer utbildning för att kunna leda dylika lektioner!

Högre nivå vet jag inte, men ni går djupare in på saker och ting kan jag känna.


Eleverna kan vara krävande även i lågstadiet, samt föräldrarna kan också vara grymt krävande. De kan komma med den ena boken efter den andra. Där måste man först lyssna på föräldrarna, sam ta ställning till om man vill ha den i undervisningen eller inte. Det handlar om att stimulera och motivera eleven.

Nä, men ni har tid på skolan att göra vissa saker också som vi inte har. Vi har mer föräldrarkontakt än vad ni har. Där har ni tid över som vi inte har.


Jag erkänner att jag hade fel. De skiljer två år om man blir gymnasielärare eller 2,5 beroende på vilka ämnen man läser. Det skiljer faktiskt inte mer än så. De olika lärarutbildningarna är på 3,5 år 4,5 år och 5,5 år. Men alla läser egentligen 4, 5 eller 6 år.

Ja skriva lite historier, samt rätta om eleven vill de, eller svara på brevet som de har skrivit och ibland kan de vara svårt att tyda vad eleven menar. Jag är helt övertygad att vi lägger ner lika mycket tid utanför skolan, men på lite olika saker, så sluta höj gymnasielärare till något bättre än lågstadielärare. Vi är lika mycket värda för eleverna.

Jag tycker att alla som går på lärarutbildningen behöver inse att vi alla skall hjälpas åt istället, så att eleven kan gå ut skolan med en rak rygg, samt med en gedigen kunskap i ryggsäcken. Alla lärare skall se till att de efterföljs.

Visst är det säkert mycket att göra utanför "arbetstiden"... men vilka yrken/arbeten har inte det? För övrigt är det väl uträknat så att ni får arbeta lite mer under terminerna och sedan få ganska mycket ledighet i form av sommarlov, sportlov, höstlov, jullov, påsklov, .... så faktum är att totala arbetsbördan blir "normal".

Det är tydligt att vi inte kommer längre. Självklart gör lågstadielärare ett väldigt viktigt jobb när det kommer till uppfostran och det första strukturerade lärandet. Det är givetvis enorma skillnader på hur man hanterar en 8- och en 18-åring och jag tror att alla är inte skapade för att klara båda åldrarna. Vad jag däremot av egen erfarenhet kan säga är att alla riktiga rötägg i lärarkåren jag stött på har varit lågstadielärare. Mina bästa lärare och pedagoger har jag mött på gymnasiet. Med det inte sagt att jag inte mött fantastiska lågstadie- och värdelösa gymnasielärare. Kanske är det ändå så att det är högre status att vara gymnasielärare varför många av de duktiga lärarna fyller de platserna och rötäggen får söka sig till lägre stadier? Vad tror du?

Hur vi än vrider och vänder på det så ÄR det mer kvalificerat att lära ut Svenska C än att lära en 8-åring att läsa även om även det är krävande. En slutsats får väl med det påståendet bli att utan A finns inte B.

Jag mötte min bästa lärare på komvux! Jag hade en underbar lågstadielärare när vår riktiga lågstadielärare bröt benet så alla är inte rötägg, men tråkigt att du har den erfarenheten. Jag tror man söker sig till de man är intresserad av. Vissa passar för den yngre åldern och andra för den äldre.

Visst, de är olika skillnader på hur man lägger upp saker mellan de olika delarna, men tycker ändå att vi skall ha insyn i varandras verksamheter. Nä, jag tror inte vi kommer längre, utan vi har väl två olika uppattningar, vilket man kan har i demokrati. Huvudsaken är att man respektera varandras åsikter och den andras argument. Tack för en trevlig diskussion.


Finns inte den ena delen av skolan så kan man inte lyckas med den andra delen av skolan.

och detta pedantiska mål måste man ha för att göra sig förstådd? knappast va, det räcker med att du blir förstådd i svenska så klarar du dig, du behöver inte använda stro bokstav och punkter över allt

Ska man vara lärare i ett språk ska man behärska de grundläggande grammatiska reglerna som finns, utan tvekan. Visst blir gemene man förstådd, men inte fan får han de respekten som han kunde fått om han skrev korrekt. Att inte kunna skriva är enbart pinsamt i mina ögon då det är något man borde tagit till sig efter 12 års skolgång + ev. högskolestudier.