2014-04-28, 13:43
  #241
Medlem
egon2bs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HerrGickhan
Bjur är ju på inget sätt välkänt och används inte i någon utsträckning annat än i ortsnamn.
Bjur är på alla sätt välkänt bland korsordslösare, quiz-deltagare och över huvud taget bland turister som reser i Sverige. Klart att folk skaffar sig kunskap om ortnamnens etymologi. Alldeles nyss ledde bjur till första pris i SVT Landet runt. Ledtråd var en bäver på piedestal.

Ordet bjur är OnT kring björn därför att konceptet »den brune« kan gälla båda. Däremot är Hitler Off T. NE Svensk ordbok:
bäver ...
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. bäver; av lågty. bever med samma bet.; motsvarande det inhemska bjur; eg. 'den brune'; besl. med björn, brun
__________________
Senast redigerad av egon2b 2014-04-28 kl. 13:46.
Citera
2014-04-28, 14:05
  #242
Medlem
HerrGickhans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av egon2b
Bjur är på alla sätt välkänt bland korsordslösare, quiz-deltagare och över huvud taget bland turister som reser i Sverige.

Det är inte välkänt som begrepp i vardagsspråket och följaktligen inte ett ord som överensstämmer med syftet i denna tråd.
Citera
2014-04-28, 14:57
  #243
Medlem
schizophrenias avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HerrGickhan
Vad då nej? Du uppmärksammade ju själv att bjur är fornsvenska och således inte alls har i denna tråd att göra.
Ordet bjur har levt kvar i svenskan långt efter de fornsvenska dagarna. Flera belägg från 1800-talet finns t.ex. angivna i SAOB, och ordet verkar fortfarande leva kvar i vissa dialekter, exempelvis i Dalarna och Jämtland (se t.ex. här, här och här).
Citera
2014-04-28, 15:20
  #244
Medlem
HerrGickhans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av schizophrenia
Ordet bjur har levt kvar i svenskan långt efter de fornsvenska dagarna. Flera belägg från 1800-talet finns t.ex. angivna i SAOB, och ordet verkar fortfarande leva kvar i vissa dialekter, exempelvis i Dalarna och Jämtland (se t.ex. här, här och här).

Det är långt mellan "välkänt" och "förekommer". Det är inte alls omöjligt att det [bjur] finns med i den jämtska dialekten. Hur vanligt det i så fall är ser jag emellertid ingen uppgift om. Det är dock, som jag påpekar lite nu och då, ett bevis för att ihopklumpningen "Norrländska" är ett dåligt begrepp för specifika frågor.
__________________
Senast redigerad av HerrGickhan 2014-04-28 kl. 15:26.
Citera
2014-04-28, 15:56
  #245
Medlem
egon2bs avatar
Orterna Bjurbäck och Bjurum igger i Västergötland. Därmed är folk som besökt Berts Sommarland bekanta med den gamle gnagaren med de stora framtänderna (bävern under namn av bjur).

Orten Bjurselet (~lugnvatten med bäver) ligger i norra Västerbotten. Att inkludera Bjurholm och Bjurselet i Norrland är inte särskilt svepande.
Citera
2014-04-28, 16:11
  #246
Medlem
HerrGickhans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av egon2b
Orterna Bjurbäck och Bjurum igger i Västergötland. Därmed är folk som besökt Berts Sommarland bekanta med den gamle gnagaren med de stora framtänderna (bävern under namn av bjur).

Orten Bjurselet (~lugnvatten med bäver) ligger i norra Västerbotten. Att inkludera Bjurholm och Bjurselet i Norrland är inte särskilt svepande.

Du förbiser [medvetet] det faktum att den stora majoriteten människor inte alls är bekanta med olika ortsnamns etymologi även om du vet det.
Citera
2014-04-28, 18:37
  #247
Medlem
schizophrenias avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HerrGickhan
Det är långt mellan "välkänt" och "förekommer". Det är inte alls omöjligt att det [bjur] finns med i den jämtska dialekten. Hur vanligt det i så fall är ser jag emellertid ingen uppgift om. Det är dock, som jag påpekar lite nu och då, ett bevis för att ihopklumpningen "Norrländska" är ett dåligt begrepp för specifika frågor.
Min kommentar gällde endast det du skrev om det "fornsvenska". Huruvida bjur är "välkänt" eller "färekommer" tog jag överhuvudtaget inte upp, ej heller något om begreppet "norrländska". Ibland verkar du läsa in saker mellan raderna som överhuvudtaget inte finns där.
Citera
2014-04-28, 19:02
  #248
Medlem
HerrGickhans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av schizophrenia
Min kommentar gällde endast det du skrev om det "fornsvenska". Huruvida bjur är "välkänt" eller "färekommer" tog jag överhuvudtaget inte upp, ej heller något om begreppet "norrländska". Ibland verkar du läsa in saker mellan raderna som överhuvudtaget inte finns där.

Det är väl klart att jag inte läser mellan raderna. Det är ju du som hoppar in i en redan påbörjad diskussion. Jag vet inte riktigt vad du ville säga med ditt inlägg, men jag utgick från att det hade med den "deltrådsdiskussion" som du svarade på att göra. Mitt svar utgår därför från dessa förutsättningar.
Citera
2014-04-29, 12:33
  #249
Medlem
PeterNosters avatar
Har sträckläst tråden och fastnade för hökken, håkken:

Citat:
Som smålänning relativt nyinflyttad i väster norrland kan man ofta stå frågandes till en del uttryck. Det blir ofta en gissningslek till vad folk menar, men ibland chockar man dem med att deras norrländska uttryck inte är så norrländska. Utan att de används i andra dialekter med.

Men ett uttryck som används här ofta är: Vem hökken äne?


Citat:
Håkken e Åke?
Ske mæ feer å braal mæ n'Åke tytsjy'ru?

Mæ je veit int hårst n'Åke bor. Så du gjett viis veien.

I en dialekt söder om dalälven har jag hört:

Håcken ä dä som klôfft däg. Man säger det till någon som nyss varit hos frisören för att göra den osäker på om den blivit felklippt. . Hocken = vilken:
http://sv.wiktionary.org/wiki/hocken

Blev lite osäker på om det istället var:
Vem håken har klôfft däg. Håken är tydligen ett namn på fan själv.
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show...1/100/210.html


Citat:
HÓKKEN (f. hókka, n. hókket, pl. hókka), pron.
hvilken, hvad för en. Jtl, hs., nk., ög., kl;, öl., bl.
Hókken (f. hókkar, n. hókkä; gen. hókkens, f.
hókkars, n. hókkäs), Vb. Hókken (f. hókka, n.
hókket, pl. hókkena), Sm. Hukkin, Vg.; hykken
(uttal. hyttjen). Sk. (Ing.); hókjin (uttal. hótjin),
fl. (K., P.); hókan, fl. (Öb.); hókon, id. Fl.
(Sjundeå i Nl.); ’ókken (pl. id.). "’Okken var he allt?"
hvilka voro de? Hs. (Db.). Fsv. hvilikin, hvilikr,
hulkin, holkin, hulikin, pron. a) hurudan; b)
hvilken; c) hvilken som heldst. LL.; deraf hvilika léþ,
adv. på hvad sätt som heldst. UL.; hulkaledhis,
id. S.S. 1, 30; hvilika lund, hvilka lund,
hvilkalunda, adv. id. UL. Legend. S. Catharinæ, ed.
Schröder, s. 9; hulkalund, adv. id. VGL.; fn.
hvílíkr, hurudan? (hvi, hvad? hvi? líkr, adv. lik);
fht. hwèolih, qualis; fsax. huilic; fe. hvylc, hvelc,
hûlik; e. which; ffris. hwelik, hulk; nfris. hock;
n. hókken, okken (pl. hokke), id.
Hókan-deir el. hókan-deil, pron. hvilkendera.
Fl. (Öb.). Hókkendera, m., hókkardera, f.,
hókkäderä, n.; gen. hókkenderas, hókkarderas,
hókkåderäs. Vb. Okkedera (f., n. id.). Hs. (Db.).

Hókkä-vorä, hvilkendera af oss el. hvardera
af oss. "Hä kóm på ett ut hókkävorä sóm få
na", det är oss likgiltigt hvilkendera af oss får
henne. "Given óss hókkävorä 1 rdr", gifven
oss hvardera 1 rdr. Vb.

Int-hókan-deir, ingendera. Fl. (Öb.).

Lite konstig spridning:
Jtl, hs., nk., ög., kl;, öl., bl.

Jämtland
Helsingland
Närke
Östergötland
Kalmar
Öland
Blekinge

Citat:
HÅKEN, m. hin onde. Ul., sdm. Håkkens,
håkksen, id. Sdm.
__________________
Senast redigerad av PeterNoster 2014-04-29 kl. 13:13.
Citera
2014-04-29, 17:32
  #250
Medlem
egon2bs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av PeterNoster
... Lite konstig spridning:
Jtl, hs., nk., ög., kl;, öl., bl. ...
Göran Tunström med rötter i Värmland skriver i sin självbiografiska bok Prästungen:
Nu vet en hocken tå dessa två söm ä snyggerst å att dä int hjälper mä rim.
Det finns i princip ingen planering bakom hur gamla ord avvecklas eller förändras. Därför har det funnits öar lite var som helst i Sverige. I det gamla Halland skulle jag inte höjt ett ögonbryn för hócken eller rent av hókken.
Citera
2014-10-25, 15:36
  #251
Medlem
Necroshadows avatar
Ve "norrländska" anta i att'e hannel om bonschka?

I jer oppvuxe oppa lanne langt uppi Norrland. Darnna jere sarnna vi språkes, men inni schtan jer he reint int'n nan som begrip va i säg om i skull lååt sarnna. He jer bare å hi dialäktn åt sia, he djäll eint anne.
Citera
2014-10-25, 16:38
  #252
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av smichael
En norrlänning som jag känner säger gode hela tiden, typ det var gode roligt eller något.. Tycker att det låter så fult.. Han säger du istället för dig också, men det kanske inte är något norrländskt? Har ni några fler "konstiga" norrländska ord eller uttryck på lager?

Tror det är lite si och så med grammatiken, särskilt pronomen hos vissa Norrlänningar.
Annars låter det härligt tycker jag.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in