Citat:
Ursprungligen postat av
Grisbrottaren
Jag känner inte igen något av det du skriver som ett svenskt uttryck, utan det du skriver är väl bara direkta "ord för ord"-översättningar av det tyska ordspråket/uttrycket och det är ju rätt sällan det fungerar bra med sådana här stående uttryck, som ofta innehåller föråldrade ord eller former eller ordlekar.
Jag har inte tänkt efter alltför mycket, men jag skulle säga att vi inte har något uttryck i svenskan som exakt motsvarar det tyska och säger samma sak. När jag googlade lite på de tyska orden dök engelskans "better safe than sorry" upp som det språkets motsvarighet. Det betyder förstås inte samma sak, men det är det uttryck eller talesätt man skulle använda i samma situationer som det tyska. Och det är just så man ska arbeta som översättare, dvs. fråga sig vad man på svenska (eller engelska) skulle säga där tysken säger "Vorbesorgt…" och det är då stilistiskt viktigt att man också använder ett i svenskan etablerat uttryck eller talesätt, eftersom tyskan ju har det (i en text eller ett samtal).
På svenska har vi väl två uttryck som beskriver tankegången i det tyska talesättet, nämligen "Det är lätt att vara efterklok." och (ordleken) "Tänk efter före!". De kan inte användas lika generellt som tyskans ordvändning, utan det senare används för att förebygga skada, medan det förra används vid konstaterad skada, när någon besserwisser beskriver hur man skulle gjort istället.
"Bäst att vara på den säkra sidan" är det svenska uttrycket, nej svenskan är som du skriver lite färglöst jämfört med tyskan som har många fler sådana uttryck på samma tema.
Tyskan har haft en större dynamik i sitt språk pga de många kloster och universitet som uppstod tidigt i dåvarande Tyskland. Klosterna var ofta centrum för språkutveckling och bevarande och nedtecknande av muntliga traditioner.
Sverige däremot hade färre sådana institutioner och traditioner, och man verkade mycket för att motarbeta dialekterna. Till viss del beroende på den sk rikssvenskan som spreds via framförallt radio och även telefon.
Radiomediumet/telefonen medgav liksom inte för mycket diftonger och krångliga språkljud, på den tiden. Radion/telefonen krävde i sin tekniska överföring en viss tydlighet i språket. Annars så hördes det inte vad radioreportern sa, om det var för otydligt. Samma utveckling skedde i andra länder där man började med radio. Tex att Oxford-engelskan spreds i UK genom radion. Radion gjorde också att man hellre sände klassisk musik, än "skramlig" musik därför att de tekniska möjligheterna att sända skramlig musik var dålig. Bla pga mikrofonernas, förstärkarnas och högtalarnas begränsningar.
Och tex de gamla 78-varvsskivorna kunde inte ha för mycket bastoner om jag inte minns fel...
Tack för utläggningen för övrigt, det finns ett berömt tyskt uttryck som låter så här:
"Unkraut vergisst sich nicht so leicht" och den dåliga svenska översättningen låter så här:
Ont krut förgås inte så lätt, och blivit ett svenskt ordspråk just därför.
Flera svenska språkvetare tyckte förr att det hade ändå en väsentlig mening, fastän ordet Unkraut står för ogräs, och att uttrycket skulle heta så här på svenska:
"Ogräs förgås inte så lätt", och det är ju själva den svenska definitionen på ogräs att det växer hur som helst och väldigt svårt att utrota (förgås)
Språkvetaren Fredrik Böök ska visst ha tagit upp detta ordspråk, men minns inte var
Din input är säkerligen mycket uppskattad här, men jag tror du kommer lyckas bättre att kommunicera med folk om du luskar ut ett sätt att skriva åäö, eller för den delen ü och ß.
