Citat:
Ursprungligen postat av Aldara
Du förvirrar mig. Å ena sidan låter det som du vill ha en tjejkompis, å andra sidan låter det inte som det?
Jag har varit singel ganska länge nu, och lyssnar på hur mina killkompisar pratar om tjejer de träffat osv. Det är ju högst naturligt att man vill prata av sig om sånt med vänner, och det tycks för mig också vara naturligt att bli glad och sprallig av att höra på det. T ex hörde jag att en av mina killkompisar fått till det med en ny donna för några veckor sen, och en annan kille med väldigt lite i sitt romantiska bagage tog mod till sig och lämnade ett gulligt kärleksbrev till en tjej han blivit betuttad i. Allt det här diskuterar vi med stark empati och peppning emot varandra - vi är ju vänner.
På samma sätt har de även hört på saker när jag träffat killar, de har hängt med mig upp på lindex när jag letar efter kläder att ha på mig på "dejten i helgen", och de har såklart även tagit del av en hel del av mitt gamla sexliv. Det är helt vanligt kompissnack. Vi stödjer varandra, pratar av oss på varandra, och hjälper varandra med saker vare sig det är jag som hjälper en killkompis köpa rätt kläder för att matcha hans nya frisyr, en killkompis som hjälper mig fixa min cykel eller en tjejkompis som ber om att någon ska se efter hennes katter en helg.
Det är vänskap.
Däremot kan jag väl kanske hålla med om att om du säger att du blir obekväm om att höra sexuella detaljer från dina vänners liv så borde det respekteras. Visst, ibland vill man säga något så gärna så man lätt glömmer att någon bett i förväg att inte få höra - misstag händer - men det borde respekteras overall; ni är ju vänner trots allt. Men så som du beskrev att du tog avstånd från att hjälpa dina vänner bara för att ni inte var pojk- och flickvän så låter det inte som att det är vänskap du är ute efter i mina öron.
Menar inte att dömma, jag blir bara sjukt förvirrad. Jag ser inte vad skillnaden är på det du kallar "de administrativa och logistiska delarna av att vara pojkvän" och vanlig vänskap. Så länge du inte fick sitta och gulla en massa med en tjej, prata varmt med henne och sen såfort det vore helt naturligt att börja hångla så hoppade hon på Mr Stureplan istället. Det vore såklart helt sjukt. Men det är inte direkt det du beskriver? =S
Jag har varit singel ganska länge nu, och lyssnar på hur mina killkompisar pratar om tjejer de träffat osv. Det är ju högst naturligt att man vill prata av sig om sånt med vänner, och det tycks för mig också vara naturligt att bli glad och sprallig av att höra på det. T ex hörde jag att en av mina killkompisar fått till det med en ny donna för några veckor sen, och en annan kille med väldigt lite i sitt romantiska bagage tog mod till sig och lämnade ett gulligt kärleksbrev till en tjej han blivit betuttad i. Allt det här diskuterar vi med stark empati och peppning emot varandra - vi är ju vänner.
På samma sätt har de även hört på saker när jag träffat killar, de har hängt med mig upp på lindex när jag letar efter kläder att ha på mig på "dejten i helgen", och de har såklart även tagit del av en hel del av mitt gamla sexliv. Det är helt vanligt kompissnack. Vi stödjer varandra, pratar av oss på varandra, och hjälper varandra med saker vare sig det är jag som hjälper en killkompis köpa rätt kläder för att matcha hans nya frisyr, en killkompis som hjälper mig fixa min cykel eller en tjejkompis som ber om att någon ska se efter hennes katter en helg.
Det är vänskap.
Däremot kan jag väl kanske hålla med om att om du säger att du blir obekväm om att höra sexuella detaljer från dina vänners liv så borde det respekteras. Visst, ibland vill man säga något så gärna så man lätt glömmer att någon bett i förväg att inte få höra - misstag händer - men det borde respekteras overall; ni är ju vänner trots allt. Men så som du beskrev att du tog avstånd från att hjälpa dina vänner bara för att ni inte var pojk- och flickvän så låter det inte som att det är vänskap du är ute efter i mina öron.
Menar inte att dömma, jag blir bara sjukt förvirrad. Jag ser inte vad skillnaden är på det du kallar "de administrativa och logistiska delarna av att vara pojkvän" och vanlig vänskap. Så länge du inte fick sitta och gulla en massa med en tjej, prata varmt med henne och sen såfort det vore helt naturligt att börja hångla så hoppade hon på Mr Stureplan istället. Det vore såklart helt sjukt. Men det är inte direkt det du beskriver? =S
Egentligen handlar det nog om att slippa bli påmind om det man saknar, om jag "låtsas" att ingen annan får ligga eller gosa så blir aningen lättare att stå ut med att jag inte heller får det. Det är den ena delen.
Den andra delen är som sagt känslan av att vara deltidspojkvän, hjälpa till med allt det där som en pojkvän normalt gör men bara få det trista biten.
Det är inte det minsta logiskt och du är inte den enda som är sjukt förvirrad ;-) Hursomhelst så är det lättare dra sig undan än att försöka delta i en värld där man känner sig utnyttjad halva tiden och övergiven andra halvan. Ett val jag har gjort och som jag i dagsläget inte ser nåt behov av att ändra på.
Skojar inte...
