Citat:
Ursprungligen postat av
Vally
Kan du vidareutveckla din sista mening?
Sverige är land med en överväldigande majoritet vanliga "Svensson-väljare". De bryr sig om vanliga, greppabara, vardagliga frågor, som berör dem eller landet. Största delen av dem skulle sannolikt ha svprigheter att förklara vad ordet "ideologi" betyder, du skulle få svar som "tja, det är väl vad man har för åsikter" (vilket vi båda vet inte är vad en ideologi är).
Också de gånger väljarmassan har upplevt nåt "ideologiskt uppvaknande" så har det varit kortvarigt, runnigt ut i sanden och till största delen "vardagifierats". Ett bra exempel är kärnkraftsomröstningarna, som var väldigt "ideologiska" men snabbt blev till en fråga om "elpriset". Ett annat exempel "klimatpolitiken" vs "priset vid pump".
Poängen är att ingen kommer att kunna åstadkomma nåt enormt "ideologiskt uppvaknande" hos den överväldigande majoriteten av svenska väljare, och därför kommer de heller aldrig att börja rösta "ideologiskt". Om du frågan inbitna "vänster"- eller "höger"-väljare idag varför de "alltid röstat på sossarna" eller "alltid röstat på moderaterna" så får du i praktiken aldrig ett svar som säger att det man röstatr på hela sitt liv är "ideologiskt bättre". Istället är svaret väldigt vardagligt, i stil med "de tänker på välfärden" eller "de är bättre på ekonomin".
Av det följer att för att nå svenska väljare måste du ha en politik som de kan greppa, i sin vardag, i sitt livspussel, ute på landet, i villastaden, bland höghusen. För de kommer aldrig att rösta "ideologiskt".
Det är i slutändan busenkelt, vill man öka som politiskt parti i Sverige så måste man bege sig till de politiska områden som intresserar dem och presentera lösningar som är relevanta för deras vardag. Att försöka sprida sitt eget ideologiska budskap och tro att de kommer att sluta upp bakom ens fana är ren och skär dumhet, det kommer aldrig att hända. Tvärtom uppstår en slags trötthet och irritation mot alla som håller på och gastar om såna "irrelevanta" frågor.
Därför är en ideologisk ytterposition det värsta man kan tänka sig i svensk politik, om man vill ÖKA sitt understöd. Om man vill skapa ett eget litet bo utan konkurrens är det förstås tvärtom, då kan man ohotat hålla på med sitt, men man kommer aldrig att kunna växa märkbart den vägen.
- - -
Som ett extra tillägg så är den svenska "anti-invandrarytterligheten" nu litet i samma läge som "yttervänstern kommunisterna" var tidigare, det finns olika fraktioner som har i princip samma grundbudskap, de behöver alla komma "in i värmen" (helst riksdagen) men i praktiken konkurrerar de mest av allt sinsemellan. Och de nyare alternativen måste dessutom kunna sno väljare från SD, som redan hunnit göra den resan (ensam).
Det ideologiska rummet inom vilket de slåss är så litet i Sverige att de inte kan kravla sig in så länge SD redan sitter i det rummet och blockerar det. Och SD vill givetvis varken släppa ifrån sig det de har erövrat eller få in ny konkurrens ytterom sig själv.
Samtidigt kommer SD aldrig att kunna växa sig större om man inte rör sig bort från "ytterligheten" och in mot där de överlägset flesta väljarna finns. Och gör SD det så blir det där ideologiska "rasistiska" lilla rummet ledigt. Det har dessutom varit en underliggande ton hela Tidö-perioden, det finns djupt ideologiska väljare som anser att SD svikit dem (och sig självt) just för att SD av praktiska skäl rört sig "mot mitten" (eftersom alla de tre samarbetspartierna med vilka man gjort gemensam politik ligger in mot mitten).