Håller marknadshyror på att införas bakvägen? Nytt rättsfall i centrala Stockholm

Ränteavdragen är väl något man kvittar mot kapitalinkomster som aktieutdelning m.m.? Dvs. det är inte en subvention som man bara kan få rakt av för att man lånar till en bostadsrätt eller villa. Så har jag förstått det i alla fall.

Jo, man får lägre skatt på sin inkomst om man har bostadslån även om man saknar kapitalinkomster. Jag äger en bostad och ser det i min deklaration.

Det är en reduktion på skatten.

Nej vem har lurat i dig den smörjan.

1. Ränteavdrag finns öht inte som skatterättsligt begrepp.

2. Det som finns är avdrag för underskott av kapital.

3. Att avdrag för underskott av kapital existerar beror på att skatt på inkomst av kapital existerar. OCH att systemprinciperna för skattesystemet inte medger att kapitalinkomster dubbelbeskattas, vilket de skulle göra om inte avdraget existerade.

4. Detta har exakt ingenting med bostäder att göra.



Det fetade påståendet ovan är lika galet som ifall någon påstått:
Ränteavdrag infördes för att ge möjlighet att en stereo på avbetalning 1970.

Inget konstigt. Det är mycket lönekostnader som styr hyran. Och facken tvingar upp lönekostnader klart mer än KPI.


Det du och så gott som alla andra ignorerar är att när man höjer hyran för att man gjort en standard höjning så måste fastighetsbolaget upprätthålla den standarden i evighet. Utan att höja hyran nästa gång man renoverar upp till samma nivå.

Det borde gå att begripa att när Fastighetsbolaget lyft standarden så sitter det med kostnader under all framtid att upprätthålla den nivån.

Usch ja, tänk såna kostnader i all evighet för att det finns uttag för diskmaskinen.

I Sverige får man dra av kapitalförluster mot inkomst av tjänst. Det borde ändras egentligen.

Du lägger ju inte ihop kapitalinkomster och löneinkomster till en klump och beskattar dem med högre marginalskatt heller. Det vore nog bra att skilja på det lite mer.

Problemet är ju inte om folk lånar för att investera och då ser kostnaden för lånet som en kostnad som var nädvändig, och därmed avdragsgill, för att kunna tjäna pengar på investeringen.

Problemet är ju att man lånar till ren konsumtion. Spelar ingen roll om man lånar till resor, lyxigare bilar, eller finare hus, än man annars skulle ha råd med. Det är konsumtion.

Nej inte på den 50%iga höningen 1992-1993 o inte en 275%iga höjningen sedan 1990

Hur kan stockholms allmännyttigabolag ha typ +2,000 miljoner i balanserade vinstmedel om de inte är hyresgästplågare o hyr kan hyregästföreningen ha 50% av insättningen i vinst på sin fastighet norrlandsgaten 7 (12-15 mkr i långsiktig vinst på omsättning drygt 20-25 mkr) DET ÄR HEMLIGT O INGEN VILL SKRIVA - - OM INTE HYREGÄSTFÖRENINGEN OCKSÅ ÄR HYRESGÄSTPLÅGARE

Hur kommer det slopade avdraget för blancolån in i resonemanget ovan?

Tillåt även att marknadshyror ger lägre hyror i pissområden.
Sjukt att redan priviligierade betalar subventionerad hyra medan de fattigaste betalar överhyror.

Finland är bra jämförelse eftersom de har marknadshyror

Det beror helt på vem i samhället du frågar. Det svenska systemet gör boendet mycket billigare för vissa, medan det finska systemet gör det billigare och lättare för andra.
När man tittar på hårda data över hela befolkningen visar Eurostats indikatorer faktiskt att Finland har en lägre andel hushåll som är ekonomiskt överbelastade av sina boendekostnader än Sverige. Det beror på att de två länderna har fördelat sina kostnader och risker på helt olika sätt. [1, 2]
Så här skiljer sig ländernas "råd att bo" i praktiken:



## 🇸🇪 Sverige: Billigt för de etablerade, dyrt för de unga
Sveriges bruksvärdessystem skyddar plånboken för dem som tagit sig in på marknaden, men skapar dolda kostnader för andra:

* Vinnarna: Om du har stått i kö i 10–15 år och har ett förstahandskontrakt i en svensk storstad bor du mycket billigt jämfört med i Finland.
* Förlorarna: Unga och nyinflyttade som inte har kötid tvingas köpa en dyr bostadsrätt eller hyra i andra hand. Enligt SCB lägger svenska hyresgäster i snitt 27 % av sin disponibla inkomst på boendet. Många tvingas ta enorma banklån, vilket gör att svenskar har bland de högsta skuldsättningarna i Europa och drabbas hårt när räntorna stiger. [3, 4]
* Trångboddhet: Eftersom folk håller hårt i sina billiga hyresrätter är rörligheten låg. Sverige har nästan dubbelt så hög trångboddhet (16,4 %) som Finland (8,8 %). [5]

## 🇫🇮 Finland: Dyrare hyror, men lägre trösklar och mindre skulder
Finland avreglerade sina hyror på 1990-talet. Det förändrade ekonomin för hushållen på ett annat sätt: [6]

* Hitta boende direkt: Vem som helst kan få en lägenhet i Helsingfors på några dagar. Det finns inga svarta marknader eller konstlade bostadsköer.
* Högre hyressubventioner: Eftersom marknadshyrorna är höga har Finland ett mycket generöst och omfattande statligt bostadsbidrag. Staten går in och betalar en stor del av hyran för låginkomsttagare och studenter så att de faktiskt har råd att bo. [7]
* Lägre ekonomisk press totalt: Enligt Eurostat lider endast runt 5 % av den finska befolkningen av allvarlig boendekostnadsbelastning (att boendet sväljer mer än 40 % av inkomsten), medan motsvarande siffra i Sverige ligger runt 11 %. Finländare slipper också ta lika stora bolån som svenskar eftersom pressen att köpa en bostadsrätt för att få tak över huvudet inte är lika desperat. [2, 8, 9]

## Sammanfattning

* I Sverige betalar du för ditt boende med tid (år i bostadskö) eller hög skuldsättning (stora bolån).
* I Finland betalar du med pengar direkt på hyran, men får i gengäld omedelbar tillgång till en bostad och ett starkare statligt skyddsnät i form av bostadsbidrag om dina inkomster är låga.

Inte alls. Det är ett flagrant brott mot systemprinciperna som skattesystemet baseras på.

Oseriösa politiker kan ställa till med sådant.

Om en förhandlare på Hyresgästföreningen viker ner sig till förmån för fastighetsägaren.