Citat:
Visa först att skönhet i sin rena form skulle kunna existera.
Du vet väl att skönhet är subjektivt?
Om skönhet vore en egenskap som inneboende tillhörde föremålet självt (på samma sätt som dess vikt, kemiska sammansättning eller våglängden på det ljus det reflekterar), då borde alla personers sinnen registrera samma värde. Men eftersom så inte sker kan man dra slutsatsen att skönheten inte finns i själva objektet, utan tolkningen av skönhet är något som uppstår i relationen mellan objektet och betraktarens medvetande som tolkar objektets utseende baserat på egna preferenser.
Att skönhet skulle kunna finnas i ren form är alltså bara ett tankeexperiment på samma sätt som att liv skulle kunna finnas i ren form (Gud) eller att smuts skulle kunna finnas i ren form.
Men tanken om ren smuts går att tänka, samma som tanken om ren skönhet går att tänka, däremot inte materialisera.
Så varför vill du diskutera helt irrelevanta begrepp som ren skönhet?
Kan vi inte istället diskutera vad som menas med ren nytta och hur det skulle se ut om det gick att se?
Problemet är att det bara är en språklig och filosofisk konstruktion som fungerar utmärkt som idé, men som omedelbart kraschar om man ber om en bild på dess rena form just därför att begrepp som begreppet "ren skönhet" och "ren nytta" aldrig kan fungera eftersom vare sig skönhet eller nytta kan stå endast för sig själva i ren form – de måste alltid vara kopplade till något, och detta något bedöms olika av olika personer, så det är inte någon bestämd fastställd nivå för alla betraktare.