Finns två ordspråk som gäller här:
"Det går inte att lära gamla hundar att sitta"
och
"Det man kan, det kan man"
Att hitta jobb när man är över 40 är inga problem om man har specialkunskaper med sig från åren 25-40. Tvärtom, man har förmodligen finslipat kompetensen och vinnlagt sig nya kunskaper i anknytning till sitt yrkesområde. Varit flexibel, hoppat på nya projekt, gått kurser, tagit på sig extra ansvar, osv. Jag landade själv två nya välbetalda fasta jobb runt 60-årsstrecket hos nya arbetsgivare. Innan dess, dito goda nya jobb vid runt 40, samt runt 50. Alla jobb med anknytning till min ursprungsbransch, men långt ifrån identiska.
Däremot är det helt klart att det är tufft att
helt byta bana när man är över 40-50. Att lära sig en helt ny bransch, hela lingot, alla små detaljer som är viktiga, skaffa sig kontaknät, osv. Det skulle jag nog själv ha haft svårt för.
Som sagt, gamla hundar har svårare att ta till sig helt nya kunskaper. Och har man inte varit Bror Duktig eller Kajsa Kavat under åren 25-40, ja då är man en loser över 40 också. Jag gissar att många som har svårt att hitta jobb över 40 är dom som bara glidit med strömmen och trott att allt ordnar sig när man fått sitt första "fina" jobb.
Intressant artikel i Aftonbladet:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/oEk0oV/unga-vill-inte-plocka-jordgubbar
Låt mig göra en grov generalisering här och måla med den breda penseln. Dessa ungdomar som ratar eller har ratat jordgubbsplockning kommer knappast att hitta jobb som arbetslösa efter 40 även om dom har en "fin" utbildning från universitetet och jobbat med räkmackor fram till 40.