Beter ni er också som jävla spån med er partner?

Äh va fan Daddy, du om någon bör vara utmanare på tungviktstiteln i vuxentrams. Du är bland vänner, öppna dig.

För övrigt så har denna tråden hittills fått mig att garva så att jag har kramp i diafragman...

Tiera:
Ibland så vägrar jag svara på tilltal om han inte kallar mig för King Edward.
hahaha den var riktigt bra.

glöm det. Koppladet bara beteendet till en viss frigjordhet som kan upplevas när man umgås ohämmat med en livskamrat. Beteendet som sådant kopplade jag bara till en trist sociologs tankar. Varken mer eller mindre.

Jag är också apan på grenen om det var det du undrade.

Hear, hear

Visst är det så. På jobbet är jag en otrevlig jäkel som tar folk i öronen
om de inte sköter sitt jobb. Men snabbare än Kicki Danielsson hinner trycka
i sig en tjock grillad, så faller hela den seriösa fasaden när jag stiger
innanför dörren efter jobbet.

Skuttar gärna omkring hemma i traditionella kallingar (bojkottar boxershorts )
och retas lite med frugan, ungefär som om man vore 16 år igen.
Utropar gutturala läten som respons på något jag egentligen skulle
ge ett seriöst svar på, osv, osv

Jävla spån, är en målande och korrekt beskrivning av denna något udda personlighet :character56:
Och det som agitator sa

Haha fyfan!
Det påminer mig om mitt paradnummer "Mummyman", en naken ikringstaplande blandning mellan en zombie och en mumie som utstötte gutturala ljud och vindande med ögonen samtidigt som dräglet rann ned för hakan, gärna med semierigerad penis!

Denna karaktär var inte vidare värst omtyckt då flickvännen faktiskt kunde bli rädd på riktigt om jag bara höll mig i karaktären länge nog.
Hon fick liksom för sig att jag fått nån hjärnblödning och blivit tokstörd på riktigt, och att jag nu var ute efter att äta henne på allvar!

Ska vi har parmiddag allihopa?

Hahaha, jag som precis idag funderade på om det var normalt att bete sig på det viset. Eller i alla fall om andra människor gör så. Det känns ju inte så. Det verkar ju som att alla beter sig vuxet och moget även hemma?

Det är skönt att kunna fula sig och vara allmänt opassande utan att behöva bry sig.

På jobbet/i samhället i övrigt:
- kan jag samtala med människor oberoende av etnicitet, ålder, kön eller ställning.
- använder jag inte opassande ord.
- tilltalar jag alla personer vänligt och tackar artigt vid hjälp.

De flesta uppfattar mig nog som en väluppfostrad och vuxen ung dam.

Hemma.. är det en annan femma! Kan t. ex komma hem och säga:
- Hej älskli.. Vänta, du har något där. Vänd dig om.. Du har nog skitit på dig igen! Det rinner ner för benet där. Undrade precis vad den där stanken var, men det var bara du alltså, där ser man.
Han svarar:
- Hade du inte vita byxor på dig när du gick hemifrån imorse? Tänkte eftersom de är bruna nu? Ahaaaa...

Det där är alltså bara helt vanligt småprat. Det betyder ju ingenting, det är mer som tidsfördriv antar jag. Sen är det roligt att retas och kalla varandra taskiga grejer. (Dock får man ju aldrig säga något som den andra verkligen har komplex för. Skulle han t. ex skita på sig då och då skulle jag aldrig skämta om det.)

Smeknamnen handlar oftast om könsorgan och exkrementer, gärna i fantasifulla kombinationer.

Att skrika något sånt till den andra och sedan springa iväg, så det blir lite jaga.

Fuljuckande framför fönstren (med kläderna på oftast) samtidigt som vi vinkar till middagsätande grannar.

Sen kan killen mååånga retfulla grejer att göra med snoppen. Det verkar vara populärt i den här tråden i övrigt också.

Fan, det låter ju helt galet när man skriver det så här. Men det känns ju helt vanligt..

Skulle antagligen sluta värre än Lars Von Triers idioterna !

Jag tror vi alla skulle vara för civilicerade i varandras sällskap, tyvärr.

Om vi inte hade parmiddag varje dag, 4 timmar per gång i 30 år i rad! Då skulle det nog bli galet!

Kom att tänka på två bubblare i spånig beteende som jag kör alltför ofta enligt sambon.

Den ena är att när sambon vill hångla upp en för att förbereda för lite vuxenkramar så skriker jag hysteriskt "JAG ÄR INGEN MASKIN! DIN KÄRLEK GÖR MIG ONT!" medan jag drar täcket över huvudet och vägrar kommunicera

och att jag snabbt och effektivt avslutar minsta påbörjan till dispyter med att skrika "JAG HATAR DIG DU ÄR INTE MIN RIKTIGA MAMMA!"

jag blir lite rädd för min mentala hälsa när jag ställer upp det så här.

Jag har just insett att jag måste vara jordens tråkigaste människa

Usch asså herregud, jag hatar iaf en sak, det är när min Partner ska hålla på och larva sig om sin kroppsbyggnad, hon är lite mullig, men jag har accepterat det, men jag tycker inte om det... men alltid när vi kommer in på ämnet kroppen så ska hon stoltsera om sin mage "man måste he lite fett på kroppen" "du får mycket kärleksfett att bära på"...

och det är dte äckligaste jag vet, för jag brukar bortse från det, men när hon tar upp det på det sättet så blir jag äcklad av henne