Venezuelas president Maduro tillfångatagen av USA

Visst är det så. Folket vill inte ha såna ledare men i så fall borde man byta ut hela regimen mot den som egentligen vann presidentvalet och så snart som möjligt efter presidentvalet. Nu tänker man ju dessutom ersätta honom med vicepresidenten som representerar samma ruttna regim och politik.

Jag hörde inte ett ord om "en liten del" skulle gå till amerikanarna. Trump och andra nämnde oljan otaliga gånger. Att den var stulen. Att det var America first att säkra den. Att oljebolagen skulle få ersättning etc.

Du måste vara bra jävla naiv om du tror att endast en liten del kommer gå till USA.

Som flera postare i den andra tråden påpekat så kan man även ifrågasätta varför brutala diktatorer ska kunna gömma sig bakom folkrätten?
Enligt FN:s stadgar är varje krig som inte har godkänts av säkerhetsrådet illegitima och brott mot folkrätten, samma säkerhetsråd som har skurkstaterna Ryssland och Kina som permanenta medlemmar med vetorätt.
Det blir liksom fånigt att yra om folkrätten när man förstår detta.

Vänta nu, vi är absolut inte överens om den premissen. Att påstå att det råder "konsensus" om socialismens skadlighet är att förväxla Washingtons ideologiska dogmer med ekonomisk vetenskap. Vilket "konsensus" pratar du om? Det nyliberala konsensus som ledde till finanskraschen 2008? Eller det som skapade "det förlorade decenniet" i Latinamerika på 90-talet, vilket var precis det som skapade jordmånen för Chávez?

Att säga att socialism "sällan lett till goda resultat" kräver en selektiv historieskrivning som gränsar till blindhet. Hur förklarar du Kina? Ett land styrt av ett kommunistparti som lyft 800 miljoner människor ur fattigdom på tre decennier, den snabbaste välståndsökningen i mänsklighetens historia. Hur förklarar du Sovjetunionens industrialisering, som tog ett feodalt bondesamhälle till rymden på 40 år, trots två världskrig på egen mark? Om kapitalism är garanten för framgång, varför är inte Haiti, Honduras eller Nigeria välmående paradis? De har haft marknadsekonomi och västerländskt stöd i decennier. Sanningen är att "socialismens misslyckanden" nästan alltid mäts i länder som utsatts för brutala blockader, invasioner och statskupper. Att döma socialismens ekonomiska potential genom att titta på ett blockerat Venezuela eller Kuba är som att knäcka benen på en löpare, se honom falla, och sedan hävda att "det råder konsensus om att han inte kan springa".

Om marknadsliberalismen är så överlägsen, varför måste den upprätthållas med sanktioner, militärbaser och tvång? Varför vågar inte västvärlden låta ett socialistiskt experiment få misslyckas på egna meriter utan att strypa det ekonomiskt först? Du talade tidigare om att "ha två saker i huvudet samtidigt", men är det inte just det du misslyckas med när du okritiskt accepterar narrativet från just de institutioner som har till uppgift att legitimera regimskiften? Att kalla det för en "nedmontering av demokratiska institutioner" är att ignorera att Maduro agerade konstitutionellt mot en lagstiftande församling som inte bedrev politik, utan aktivt försökte bjuda in främmande makt för militär intervention. Är det en "demokratisk rättighet" för en opposition att be USA om en invasion, eller är det landsförräderi som varje stat, inklusive Sverige eller USA, hade slagit ner på med full kraft?

Att du tidigare citerat OAS (som bevisligen orkestrerade kuppen i Bolivia 2019), Human Rights Watch eller den politiskt tillsatta "Fact-Finding Mission" är att citera åklagaren i en skenrättegång. Dessa rapporter är inte neutrala observationer; de är den juridiska och moraliska rökridå (Lawfare) som krävs för att motivera de sanktioner som skapar just den humanitära kris du beskriver. Migrationen på 7,7 miljoner människor och livsmedelsbristen är inte bevis på "Maduros brutalitet", utan det direkta, kalkylerade resultatet av en ekonomisk krigföring designad för att få ekonomin att skrika. Att strypa ett lands intäkter och sedan anklaga regeringen för att folk är hungriga är höjden av cynism.

Du ser en "diktatur" som klamrar sig fast vid makten; jag ser en suverän stat som vägrar begå självmord inför en opposition som finansieras och styrs från Washington. Om du stryper tillförseln av mat och medicin till ett helt folk för att tvinga fram ett politiskt skifte, vem är det då som egentligen använder svält som ett vapen för social kontroll, Maduro som delar ut matkassarna (CLAP) eller USA som blockerar transaktionerna för att fylla dem?

Ja mycket pekar på att Grönlandlänningarna blir "befriade" inom kort. Sjuk värld vi lever i!

Varför? Jo, för att alternativet är att stater har rätt att invadera varandra om de har ett statsskick som inte faller dem i smaken och om världen såg ut så skulle det i slutändan skapa en värld där den starkes rätt råder. En sån värld vill varken du eller jag leva under.

Att Maduro är en diktator som har visat noll respekt för mänskliga rättigheter det är nog de flesta överens om. Men ska vi ha en värld där diktatorer störtas med våld utan att man behöver gå igenom internationella instanser så har vi fått en extremt otrevlig värld.

Nej det kan jag såklart inte eftersom hela syftet med det var att sno deras olja. Tycker du det är bra att de snor deras olja?

1. Exxons 'vinst' var en förlust Exxon krävde uppemot 15–20 miljarder dollar i ersättning. De baserade detta just på din älskade DCF-modell (framtida förlorade vinster). Vad dömde ICSID (Världsbankens skiljedomstol) till slut? Att Venezuela skulle betala ca 1,6 miljarder dollar. Ser du vad som hände där? Domstolen förkastade Exxons fantasisummor. De dömde ut knappt 10% av vad Exxon krävde. Det är i princip en bekräftelse på Venezuelas linje: Man ersätter investeringar, inte spekulativa framtida vinster från olja man inte äger. Att du kallar detta en seger för din princip visar bara att du inte förstår skillnaden mellan att få rätt i sak (att ersättning ska utgå) och att få rätt i värdering (hur mycket). Venezuela var villiga att betala bokfört värde från början. Exxon gapade efter mycket och miste hela stycket.

2. Vem stjäl från vem? Du kallar det 'otyg' att stater 'stjäl' naturtillgångar. Det är en grotesk förvridning av begreppen. Läs FN:s resolution 1803: 'Permanent Sovereignty over Natural Resources'. Enligt folkrätten äger ett folk sina naturresurser. Alltid. Det är oförytterligt. När ett bolag pumpar upp olja och ger 1% till staten och behåller 99% (vilket var fallet under 90-talets 'Apertura Petrolera'), då sker stölden. Att staten korrigerar detta kontrakt för att folket ska få 51% är inte stöld, det är att stoppa stölden. Ditt resonemang bygger på en kolonial logik där ett kontrakt skrivet under en nyliberal kris går före ett folks rätt till sin egen mark.

3. Chevron och rättegångskostnader? Att påstå att Chevron, Total och Equinor – några av världens rikaste företag – lät bli att stämma för att 'det är dyrt och osäkert' är skrattretande. De stannade för att de gjorde en kalkyl: 'Även med Maduros tuffare villkor tjänar vi pengar.' Det bevisar att villkoren inte var orimliga. De var bara mindre extremt lönsamma än tidigare. Exxon lämnade inte av ekonomisk nödvändighet, utan av ideologisk envishet. De ville statuera exempel.

Så, tack för att du tog upp skiljedomen. Den bevisar precis min poäng: Marknaden (Exxon) trodde de ägde framtiden. Lagen sa att de bara ägde sina borriggar.

Det är klart att oljan är en viktig del av det hela.

Helt rätt av Trump att ta tillbaka oljan som Venezuelas kommunistregim stulit.

De "internationella instanser" som du pratar om är FN:s säkerhetsråd och där blir det som sagt tvärstopp på grund av vetorätten som Kina och Ryssland har.

Du försöker inta en bekväm mellanposition, men du trampar rakt i den ideologiska fälla som Washington har gillrat.
1. Vem är 'de flesta'? Du påstår att det råder konsensus om att Maduro är en diktator. Vilket konsensus? Det västerländska? Titta på kartan. Kina, Ryssland, Indien, Sydafrika, Turkiet, Iran och stora delar av Afrika och Latinamerika erkänner fortfarande Maduro som legitim president. Vi pratar om majoriteten av jordens befolkning. Att du likställer 'NATO-sfärens åsikt' med 'världens åsikt' är ett klassiskt eurocentriskt misstag. Det finns ingen global konsensus; det finns en geopolitisk spricka.

2. Du säger att du inte vill ha våld, men du använder samma krigsretorik ('brutal diktator', 'noll respekt') som används för att motivera just det våldet. Historien lär oss en sak: Innan bomberna faller, måste fienden demoniseras. Man bombade inte Irak för oljan, man bombade 'diktatorn Saddam'. Man krossade inte Libyen för guldreserven, man jagade 'tyrannen Gaddafi'. När du slentrianmässigt kallar Maduro för en diktator med 'noll respekt' för rättigheter, då har du redan mentalt godkänt interventionen. Du har avhumaniserat motparten till den grad att dialog blir omöjlig. Man förhandlar inte med monster, man dödar dem. Om du verkligen är emot våldsam regimförändring, måste du sluta sprida den propaganda som krattar manegen för marinkårssoldaterna.

3. 'Noll respekt'? Det är en absurd överdrift. Om Maduro hade haft 'noll respekt' hade Guaidó avrättats 2019, inte tillåtits resa runt i världen och kräva sanktioner mot sitt eget land. Att Venezuela har fängslat människor som försökt genomföra väpnade statskupper, mördat poliser och bett om utländsk invasion är inte bevis på diktatur, det är bevis på att staten har en självbevarelsedrift. Vilket västland hade tolererat att oppositionsledaren ber Putin invadera Washington?

Din position är inkonsekvent. Du kan inte köpa Pentagons problembeskrivning och sedan bli förvånad när Pentagons lösning (våld) dyker upp på bordet.

Ja, och det är ett oroväckande tecken.

Det framstår då, inte minst om beaktar Trumps ord om Machado, som att Venezuela inte har någonting emot att regimen fortsätter att styra om de gynnar Trump ekonomiskt.

Det är ur det perspektivet snarast ett gangsterrån.


Det vore en katastrof utveckling för det venezuelanska folket om det inte finns någon tanke om att ens förbättra den inhemska ekonomin och låta regimen fortsätta.