8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Först MBP. Nu vållande till kroppsskada.
Samma person. Ny rubrik. Inget nytt underlag.

Det är exakt vad socialtjänsten gjorde. MBP föll, ny anklagelse konstruerades av samma material. Nu gör du samma sak i realtid i den här tråden.

Du saknar tid och motivation att bemöta sakfrågorna. Men du hittade tid att konstruera en ny anklagelse.

Det säger allt om kvaliteten på ditt engagemang i den här debatten.

Precis. Vållande till kroppsskada faller under brottsbalken.
Det innebär polis. Förundersökning. Åklagare. Bevisning bortom rimligt tvivel. Oskuldspresumtion. Rätt att ta del av all bevisning.

Men ingen driver den linjen. Inte polisen. Inte åklagaren. Inte vården. Inte socialtjänsten. Inte domstolen.

Utom den här debattören i en Flashback-tråd.
Och hennes systemriddarvänner? Tyst som graven. Ingen som säger emot. Ingen som påpekar att hon precis konstruerat en brottsanklagelse utan bevis mot en namngiven person i ett offentligt forum.

Det kallas förtal. Det faller också under brottsbalken.
Men det verkar hon inte ha tid och motivation att reflektera över.

Elsa har under den tid hon bott hemma varit föremål för omfattande vårdåtgärder och en anpassad tillvaro som påverkat hennes skolgång och sociala liv. Vården har bland annat bestått av inkoppling av stomi i ung ålder samt näringstillförsel genom parenteral nutrition via central ven- kateter. Hon har tidvis även fått smärtstillande läkemedel och läkemedel mot illamående intravenöst. Fram till december 2024 lades Elsa var tredje månad in på sjukhus för att sövas och tömma ändtarmen.


Då undrar jag tror du inte de sett och undersökt flickans tarm för att se förstoppningen ? Detta är faktiskt ett bevis på sjukdom

Hon har beviljats personlig assistans i princip dygnet runt för hantering av hennes näringstillförsel. Det är i huvudsak V.T, hennes make och ytterligare en person som varit personliga assistenter åt Elsa.

Ja det är viktigt att cvk sköts och det blir ett jobb


Vårdåtgärderna har till stor del baserats på
V.Ts beskrivning av Elsas symtom och sjukvårdspersonal har upplevt att de inte fått tillgång till Elsas egen beskrivning av sitt mående

Så du menar att sjukvården gjort tarmtömning , satt diagnos , gett tpn baserat på mammans symtom beskrivning ?

Vad menas med att de inte fått flickans egna beskrivningar det måste de ha gjort när de undersöker flickan, vad är det för samtal som de velat göra med flickan?



Av utredningen framgår vidare att V.T är en aktiv och påläst förälder som deltagit i familjeaktiviteter och föreläsningar för personer med Elsas diagnos och deras anhöriga. Hon har själv utrett alternativa vårdgivare och föreslagit insatser samt haft synpunkter på vilka läkemedel som ska användas vid sövning och väckning av Elsa.

Många föräldrar blir intresserade av sina barns sjukdomar och vill sitt bästa för barnet
Det framstår därför som osannolikt att Elsas tidigare vårdåtgärder uteslutande berott på felbehandling och bristande uppmärksamhet från vården, vilket nu görs gällande av vårdnadshavarna.

Vänta vem är ansvarig då menar du? Är det flickans mamma som är ansvarig för den felbehandling flickan fått ?

Efter att Elsa placerats i jourhem har hennes mående drastiskt förbättrats och de symtom som hennes vårdnadshavare tidigare beskrivit har endast i mycket begränsad omfattning observerats av jourhem, skola och vårdpersonal. Hon har numera en normal skolgång och fritids- aktiviteter.

Vad betyder detta , att flickan inte har ont längre och varför har hon inte ont har de ändrat behandling ?

Elsas ansvariga läkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala – som är specialister inom barn- och ungdomsmedicin med inriktning mot mag- tarmsjukdomar – berättar i referentsamtal den 16 september 2025 att Elsas mående förbättrats dramatiskt efter att hon placerats i jour- hemmet.

Menar läkaren att flickan blivit frisk pågrund av mamman ? Eller har vården bytt och gjort andra insatser ?

Hennes sjukdomsförlopp verkar ha tagit en radikalt ny riktning och avveckling av parenteral nutrition och all läkemedelsbehandling har kunnat ske helt utan bakslag.

menar läkaren att mamman ville ha kvar tpn för att flickan skulle vara sjuk


Detta beskrivs som anmärkningsvärt och kan enligt läkarna inte förklaras utifrån naturlig variation i hennes grundsjukdom.


Vad menas med detta egentligen att man tagit bort tpn ? Läkarna tycker att detta är ovanligt med tanke på sjukdomen ? Eller vad betyder detta?



Det är mot bakgrund av det ovan redovisade tydligt att V.Ts sätt att hantera Elsas hälsotillstånd utgör en brist i omsorgen som medför en sådan påtaglig risk för att Elsas hälsa och utveckling skadas att hon är i behov av vård.

Hur har mamman hanterat detta ?

J.W är alltjämt av uppfattningen att V.Tn kan ta hand om Elsa och att hon inte brustit i omsorgen av henne. Han har tidigare frånsagt sig involvering i Elsas sjukvård och har litat på att han fått fullständig information från V.T. Han har därmed brustit i omsorgen om Elsa. Det saknas därför anledning att återförvisa målet för ytterligare utredning av J.Ws föräldraförmåga.

Att pappan litar på mamman utifrån detta okonkreta anklagande är befängt ?

Elsa behöver sammanfattningsvis beredas vård utanför hemmet. Eftersom V.T och J.W inte samtycker till sådan vård är samtliga förutsättningar för att Elsa ska beredas vård med stöd av LVU uppfyllda.


vad är det för vård de inte samtyckt till ? detta är väldigt viktigt ? Är det att de vill byta vård enhet?

En fullständigt horribel halmgubbe. Följande har förklarats för dig vid upprepade tillfällen: Det har inte framkommit någon fakta som talar mot mamman. Allt grundas på obekräftade orosanmälningar som drivits fram av den läkare som mamman IVO-anmält.

Han förstår inte att det som står i en LVU-dom inte är fakta.
Det är i det här fallet en berättelse konstruerad av en icke-vårdutbildad socialsekreterare med en serie standardfloskler som kunde tagits rakt ur Kafkas Processen, som en domstol utan medicinsk kompetens godkänt utan att kontrollera uppgifterna mot primärkällorna.

Grunden för att hela LVU-processen drog igång har sitt ursprung i en läkare som inte ens träffat Elsa. Vars anklagelse om MBP avskrevs i domstol, baserat på både Elsas egen behandlande läkare och den pensionerade överläkaren som gick igenom hela materialet.

Att LVU-processen ändå kan fortsätta beror på en enda sak. Socialtjänsten kontrollerar hela informationsflödet. De behöver aldrig visa primärkällorna. Ingen utom de själva har tillgång till dem. Inte mamman. Inte domstolen. Inte nämnden.

Och så länge primärkällorna är spärrade kan berättelsen aldrig ifrågasättas inifrån systemet.
Där ligger hela systemfelet. Inte i enskilda socialsekreterares kompetens eller intentioner. Utan i ett system konstruerat så att den som producerar berättelsen också kontrollerar bevisningen.
Det är inte rättssäkerhet. Det är en maktstruktur utan bromsar.

Det är din och Kurt Sunes åsikt. Andra som är insatta i hur vården och LVU-rätten fungerar håller inte med dig. Rätten håller inte med dig.

Sociala medier och media verkar vara på din sida.

Jag vet vilken sida jag står på utifrån min tolkning av vad som har skett och framkommit. Oavsett vad du "förklarar" (härskarteknik?)

Rådet var ju att barnet självt skulle bestämma matintaget, inte att mamman skulle truga i henne. Om de hade velat detta så hade de väl sagt det? Läkarna går efter riktlinjerna för sjukdomen, att barnet ska bestämma. Tror du då barnet vågar äta mer om det tidigare fått svåra smärtor?

Kanske kan det finnas liiite okunskap i svensk vård om sjukdomen?

Rätten har överhuvudtaget inte brytt sig om vårdens skyldigheter, vilket är det största problemet av alla. Rätten skulle givetvis ha begärt journalhandlingar som styrker vårdens påstående. Och rätten skulle givetvis ha begärt en förklaring till varför SIP inte genomförts. Och så vidare enligt mitt tidigare inlägg:
(FB) 8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Ni systemriddare har inte presenterat en enda primärkälla i den här tråden. Inte en enda.

Ni har citerat domar. Domar som är socialtjänstens berättelse stämplad godkänd av en domstol. Det är inte primärkällor. Det är slutprodukten av en lång kedja av tolkningar och omformuleringar där varje led adderat sitt eget filter.

Ni förstår inte hur LVU-processen egentligen fungerar. Ni tror att en dom är fakta. Ni förstår inte skillnaden mellan ett utfall och ett bevis. Och ni lever i förnekelse när det gäller systemets grundläggande konstruktionsfel, för ni bemöter aldrig sakfrågorna.

Totius har rätt om SIP. Det är ett lagkrav enligt nya socialtjänstlagen att mindre ingripande åtgärder alltid ska prövas innan LVU. Ett SIP-möte skulle ha samordnat vård, skola och socialtjänst kring familjen med frivilliga insatser som grund.
Det hölls aldrig.
Det är inte en tolkning. Det är ett dokumenterat lagbrott som låg till grund för ett akut omhändertagande av ett barn och som ingen i systemet burit ansvar för.

Det är precis vad vi pratat om hela tiden. Ett system som bryter mot sin egen lag och sedan spärrar bevisen för den som drabbas.

Och det är inte bara en liten grupp missnöjda föräldrar på sociala medier som säger det.

Det är forskare som publicerat studier om LVU-processens rättssäkerhetsbrister. Det är advokater och jurister som dagligen ser hur systemet fungerar inifrån. Det är vanliga medborgare som råkat illa ut och dokumenterat vad som faktiskt döljer sig bakom sekretessens murar.

Alla säger samma sak. LVU-processen är inte rättssäker. Extrem makt ges till lekmän utan fackkunskaper om de anklagelser de riktar mot föräldrar. Och det sker bakom sekretessens murar utan extern kontroll och utan personligt ansvar.

Elsas fall är ett sällsynt tydligt exempel, för här finns material ur domar som vem som helst kan läsa. Och när man läser det ser man direkt. Anklagelser formulerade av någon utan medicinsk utbildning om avancerad pediatrisk gastroenterologi. Cirkelresonemang som inte håller vid grundläggande källkritik.

En MBP-anklagelse som föll, ersatt av omsorgsbrist konstruerad av samma underlag.
Hur kan man veta att det är så? Jo för att den som läst några LVU-domar och granskat vad som faktiskt står i handlingarna jämfört med vad socialtjänsten påstår att det står, inte blir särskilt förvånad.

Mönstret är för tydligt för att vara en slump.
Det är ett strukturellt fel. Och det är en skam för ett land som kallar sig en rättsstat.


Precis. Och det är det mest grundläggande felet som systemriddarna aldrig förstår.
"Vad som framkommit i utredningen" är inte en neutral beskrivning av verkligheten. Det är vad socialtjänsten valt att låta framkomma. Inget mer. Inget mindre.

De styr hela berättelsen. De väljer vilka referenssamtal som tas med. De väljer hur de formuleras. De väljer vad som utelämnas. De väljer vilken bild av Elsa och hennes familj som når nämnden och domstolen.

Och sedan har de stängt tillgången till den viktigaste primärkällan av alla: Elsas läkarjournal. Den enda dokumentation som objektivt och i realtid registrerat vad som faktiskt ordinerades, vad som faktiskt kommunicerades till föräldrarna och vad som faktiskt förändrades under placeringen.

Med den journalen hade mamman kunnat visa vad mirakelkuren bestod av. Hade kunnat visa att hon fick felaktig information om droppets funktion. Hade kunnat visa diskrepansen mellan socialtjänstens berättelse och verkligheten.

Utan den journalen är hon hänvisad till att bemöta en berättelse hon inte får granska med ett underlag hon inte får se.

Det är inte ett rättssäkert system. Det är ett system där den som kontrollerar berättelsen också kontrollerar utgången.

Och systemriddarna kallar det rättsprövning.

Precis. Och det är systemets mest fundamentala konstruktionsfel.
Hela förvaltningsprocessen och LVU-processen specifikt bygger på förtroende. Förtroende för att socialsekreteraren återger vad läkarna faktiskt sagt. Förtroende för att referenssamtalen är korrekt sammanfattade. Förtroende för att relevant information inte plockats bort. Förtroende för att primärkällorna stödjer berättelsen.

Men förtroende utan kontroll är inte rättssäkerhet. Det är naivitet institutionaliserad som lag.
Så fort någonting felar i kedjan en socialsekreterare som manipulerar underlag, fabricerar citat eller selektivt utelämnar positiv information, då faller hela rättsstaten för den lilla medborgaren.

För det finns ingen inbyggd mekanism som upptäcker felet. Ingen oberoende granskning. Inget personligt ansvar. Ingen som kontrollerar berättelsen mot primärkällorna.

Och för den förälder som mot förmodan känner till sina rättigheter och begär ut sina handlingar, då sätter systemet sig på maximal broms. Handlingarna kommer på papper. De kostar pengar. De är maskerade. Och de viktigaste: journalerna från placeringen är spärrade helt och hållet.

Det är inte ett system som välkomnar granskning. Det är ett system konstruerat för att göra granskning så svår och kostsam som möjligt.

I fallet Elsa är det ett barn som betalar det priset.

Nu var ju förälder mycket aktiv kring sjukdomen, de var på läger med familjer där samma sjukdom fanns ,de gick på föreläsningar , de letade info och var pålästa om olika mediciner , de ville ha remiss till Sahlgrenska för att se om det skulle vara bra att ta bort tjocktarmen ...nog var de väldigt medvetna om hur de skulle hantera allt kring maten .
Mamman har inte ens uttryckt något om hur fantastiskt det är att flickan nu helt försörjer sig genom mat , inte är i behov av mediciner och orkar vara fullt ut i skola och ha fritidsaktviteter . Mamman uttrycker mycket känslor i reportage , poddar osv så det är lite underligt att det radikalt förbättrade måendet inte visas

Två kunniga läkare, varav en jobbat med Elsa i åtta år stödjer mamman. Under ed. I domstol.
En läkare på barnskyddsteamet som aldrig träffat Elsa spekulerar i MBP. Den anklagelsen avskrivs som otillräckligt styrkt, tack vare de två läkarnas vittnesmål och de journaler mamman med ren tur hann ladda ner i tid.

Då justerar socialtjänsten berättelsen till omsorgsbrist. Med exakt samma underlag. Ny rubrik. Ingen ny bevisning. Och sedan beter de sig som de värsta rättshaverister och slänger fram de mest bisarra anklagelserna om en förälder som hanterat CVK och parenteral nutrition korrekt i åtta år utan en enda dokumenterad incident och stänger ner Elsas journal där alla bevis finns.
Ingen får se. Utom socialtjänsten.

Och sedan undrar de varför medborgarna inte har förtroende för dem.
Det är inte så konstigt. Ingen vill ha med en myndighet att göra som fabricerar anklagelser, byter rubrik när de faller och gömmer bevisen för den de anklagar.
Sjukt sjukare sjukast.