Har precis bytt jobb. Hjälpte det? Nä! Samma känsla av meningslöshet och charader infann sig ändå.
Hur kan alla verka så intresserade av sina jobb? Är det en masspsykos där den äkta känslan måste tryckas ned för att undvika mental kollaps? Man är så investerad i lögnen så att sanningen skulle vara en giljotin som utan nåd kapar ditt förstånd och därför inbillar vi oss och låtsas både förstå vad vi håller på med men även hyllar det?
Jag vill inte arbeta mer. Det är själadödande! Det är väl här kritiken kommer från de största skådespelarna i farsen. Ord som får Luther att le där den ena efter den andre aldrig fått trynet ovanför gyttjan när de skriker ut att man inte kan tänka så och att arbeta är någon form av plikt!
Knyt era nävar i fickorna ni som är blinda och tillfreds med slavtillvaron!
Jag tänker varje dag på en exitplan. Kan jag leva snålt? Räcker mina sparande medel. Flytta till ett billigare land, då såklart med postadress i Sverige för att inte tappa rätten till vård eller pension (när det är dags).
Jag har dock barn och husdjur så jag måste vänta lite…
Hur tänker ni som funderat på detta. Vad har ni för planer och drömmar? Hur ser er exitplan ut?
Min plan är att sluta runt 55 års ålder och då leva på sparande medel fram till när man kan ta ut pension. Visst pensionen blir mindre men det är kanske värt det?
Hur tufft är det att leva snålt? Jag är ingen prylbög och känner snarare att jag inte vill ha en massa skit!
Ge mig inspiration och tips snarare än förmaningar om att jag måste jobba och bidra till samhället (det har jag redan gjort).
Hur kan alla verka så intresserade av sina jobb? Är det en masspsykos där den äkta känslan måste tryckas ned för att undvika mental kollaps? Man är så investerad i lögnen så att sanningen skulle vara en giljotin som utan nåd kapar ditt förstånd och därför inbillar vi oss och låtsas både förstå vad vi håller på med men även hyllar det?
Jag vill inte arbeta mer. Det är själadödande! Det är väl här kritiken kommer från de största skådespelarna i farsen. Ord som får Luther att le där den ena efter den andre aldrig fått trynet ovanför gyttjan när de skriker ut att man inte kan tänka så och att arbeta är någon form av plikt!
Knyt era nävar i fickorna ni som är blinda och tillfreds med slavtillvaron!
Jag tänker varje dag på en exitplan. Kan jag leva snålt? Räcker mina sparande medel. Flytta till ett billigare land, då såklart med postadress i Sverige för att inte tappa rätten till vård eller pension (när det är dags).
Jag har dock barn och husdjur så jag måste vänta lite…
Hur tänker ni som funderat på detta. Vad har ni för planer och drömmar? Hur ser er exitplan ut?
Min plan är att sluta runt 55 års ålder och då leva på sparande medel fram till när man kan ta ut pension. Visst pensionen blir mindre men det är kanske värt det?
Hur tufft är det att leva snålt? Jag är ingen prylbög och känner snarare att jag inte vill ha en massa skit!
Ge mig inspiration och tips snarare än förmaningar om att jag måste jobba och bidra till samhället (det har jag redan gjort).
