Citat:
Ursprungligen postat av
MrFishboy
Du är lustig du, var finns kvinnor som:”…lagar mat åt dig, masserar din rygg, tvättar dina kläder etc? Dvs: tar hand om dig/du blir omhändertagen.” De kvinnorna dog ut under 1950-talet och att antyda som man att man skulle se det som önskvärt möts av anklagelser om toxisk maskulinitet.
Och du missuppfattar, kanske medvetet, på en samhällsnivå fungerar inte paradoxen, att vilja vara både stark och ovillkorligt omhändertagen, det är inte logiskt hållbart. Du kan absolut sträva efter båda, men verkligheten tvingar ofta till prioriteringar. Vill du vara fri? Då måste du avstå från trygghet. Vill du vara trygg? Då måste du avstå från full kontroll. Och ingen kommer ge dig något utan att du först levererar.
1. Jag skriver om människans
önskemål om att både vara självständiga och stark, men också vara liten och omhändertagen av sin partner.
Båda könen har dessa önskemål. Inte bara kvinnor. Det är mänskligt, helt enkelt.
2. Alla kvinnor jag känner som har en partner, lagar mat och masserar sin partner etc. Gör han detsamma för henne (det vill säga att båda tar hand om varandra, så att båda får känna sig omhändertagna) då håller äktenskapet bättre. Och båda känner sig lyckliga. Och båda jobbar och är självständiga ekonomiskt.
3. Det går alldeles utmärkt att ha arbetsmässig/ekonomisk frihet (dvs förvärvsarbeta) och samtidigt ha trygghet i att ens partner är omhändertagande.
Jag och min partner har det så. Vi båda förvärvsarbetar. Min partner som är mer huslig än mig: lagar mat etc. Oftast iaf. Medans jag sköter logistik och planering etc för vår familj. Städar gör vi tillsammans. Masserar varandra gör vi. Båda känner sig omhändertagna av varandra. Det går.