Insändare. Jag vill säga att jag är svensk utan att någon höjer på ögonbrynen

Vad spelar ursprunget för roll i sammanhanget?

Du vet ju t.ex inte om en svart person är född i Sverige eller inte.

Vad är problemet att en svart person kallar sig svensk?

Sverige hade tills rätt nyligen en unikt homogen befolkning med skandinaviskt ursprung. Den befolkningen kallades för svenskar och var visuellt olika personer från t.ex. Kina, Afrika eller Mellanöstern.

När Socialdemokraterna inledde projektet att skapa en majoritetsbefolkning i Sverige bestående av personer från t.ex. Kina, Afrika eller Mellanöstern så beslöt man samtidigt, att alla människor som vistas i Sverige (en kortare eller längre tid) ska kallas för svenskar.

Än så länge är inte minnet helt utplånat av hur svenskar brukade se ut. Därför lyfter folk ibland på ögonbrynen, när någon - som ser visuellt påtagligt annorlunda ut jämf. med den tidigare befolkningen - kallar sig för "svensk".

Insändarskribenten Selma Bhatti får därför ge sig till tåls någon/ett par generation/er tills den tidigare befolkningen är i det närmaste utplånad inklusive minnet av Sveriges tidigare befolkning.

INSÄNDARE. ”Vad krävs egentligen för att få säga ’jag är svensk’”? undrar insändarskribenten Selma Bhatti. ”Jag har fått höra: ’Åk hem’, ’Sverige var bättre innan sådana som du kom hit.’ Så då undrar jag, om jag åker tillbaka till Södertälje där jag föddes, blir det bättre då?”, skriver hon i insändaren.

För några år sedan dog min mamma. Då kom frågan: Var ska hon begravas? I Finland, där hon föddes? Eller i Sverige, där hon bott större delen av sitt liv? Det blev Skogskyrkogården i Stockholm. Men känslan var konstig. Hon blev den första i vår släkt som begravdes här. Kanske var det först då som jag och min syster kände att vi hörde hit på riktigt, som om en grav kan ge tillhörighet.

Ändå måste jag fortfarande förklara, ursäkta och översätta mitt utseende till svenskhet. Vad krävs egentligen för att få säga ”jag är svensk” utan att någon höjer på ögonbrynen?

Ett svenskt personnummer? Perfekt svenska? En mamma i svensk jord? Jag är ju svensk, eller?
https://www.dn.se/insandare/jag-vill...pa-ogonbrynen/

Era tankar kring detta?

Ja.

INSÄNDARE. ”Vad krävs egentligen för att få säga ’jag är svensk’”? undrar insändarskribenten Selma Bhatti. ”Jag har fått höra: ’Åk hem’, ’Sverige var bättre innan sådana som du kom hit.’ Så då undrar jag, om jag åker tillbaka till Södertälje där jag föddes, blir det bättre då?”, skriver hon i insändaren.

För några år sedan dog min mamma. Då kom frågan: Var ska hon begravas? I Finland, där hon föddes? Eller i Sverige, där hon bott större delen av sitt liv? Det blev Skogskyrkogården i Stockholm. Men känslan var konstig. Hon blev den första i vår släkt som begravdes här. Kanske var det först då som jag och min syster kände att vi hörde hit på riktigt, som om en grav kan ge tillhörighet.

Ändå måste jag fortfarande förklara, ursäkta och översätta mitt utseende till svenskhet. Vad krävs egentligen för att få säga ”jag är svensk” utan att någon höjer på ögonbrynen?

Ett svenskt personnummer? Perfekt svenska? En mamma i svensk jord? Jag är ju svensk, eller?
https://www.dn.se/insandare/jag-vill...pa-ogonbrynen/

Era tankar kring detta?

Det är ju den stora frågan. Hon verkar ha en stor skam över sitt ursprung eftersom hon uttryckligen säger att det är jobbigt att berätta om det, vilket jag finner väldigt märkligt när jag är helt övertygad om att folk som frågar bara är nyfikna och tycker det är intressant. Det är någon slags besatthet i att få kallas svensk som någon stor statussymbol för vissa personer.

Man får ju själv frågor var man kommer ifrån när man reser och dom som frågar är ju bara nyfikna det är inte så att dom vill en något ont.

Men vem är svensk i sådana fall?

Det går ju att släktforska på vilken vit pur svensk som helst och hitta rötter från andra länder till slut.