Citat:
Jag är i medelåldern. Har många kvinnor runt omkring mig. Vänninor, döttrar, döttrars vänner, vänninors döttrar, kvinnor jag känner väl i olika fritidsintressen. Från 20 år till 60 år. De är som vilka kvinnor som helst. Tar hand om sina män, men sätter gränser när det blir tokigt. Är kärleksfulla, men blir pissed off när deras partner inte läser av. Är moderliga som mammor. De är lojala, men tummar inte på sitt eget värde. Pålitlig på normal nivå. Etc. Allt det du söker.
Jag tycker det är oroväckande att det är så mycket pajkastningar mellan könen. Män ser på den moderna kvinnan som om det är något katten släpat in. Utan att reflektera över sitt egna köns brister.
I synnerhet ser jag på fb många trådar om mäns förakt för den svenska kvinnan oavsett hennes ålder. Ändå ser jag så många runtomkring mig, där man och kvinna lever i harmoni med varandra.
Jag tror att de män som inte får tag på en kvinna, är överrepresenterade här. Deras frustration går ut över kvinnan, I STÄLLET FÖR ATT REFLEKTERA ÖVER SITT EGET LIV/PERSONLIGHET.
Det är kanske för smärtsamt att göra den reflektion. Jag vill understryka att på forum där kvinnor är i majoritet av skribenterna, är det samma visa, fast tvärt om.
Pajkastningen kommer alltså från båda hållen.
Om du sänker dina krav på kvinnan, höjer dina krav på dig själv, så kanske du finner en balans som fungerar. Det finns inga lyckliga förhållanden. Däremot lever människor i harmoni eller i en dålig relation.
Stunder av lycka, glädje och total kärlek, men vardagen är mest baserad på harmoni i normala förhållanden. Nu talar jag om långvariga parförhållanden.
Du ser inte skogen, för alla träd som står i vägen. Normala kvinnor, finns där ute, men du ser dem inte.
Lycka till, hoppas att du finner någon. Jag är bekymrad över situationen idag, att människor inte bildar par.