”LVU-sekten” påstår att Svenska myndigheter systematiskt kidnappar och säljer barn.

Ja du har ju själv sagt att den demokratiska principen om att vara oskyldig tills motsatsen bevisats i en domstol explicit inte bör gälla för socialsekreterare eller hur?



Först skapar man misstanke (som kan vara rent obefogad och påhittad), sedan utreder man misstanken, sedan placerar man personen och till sist måste man "rehabilitera" skadorna som orsakats av själva placeringen.
Cirkeln sluts. Jobben är räddade. Antal brottsutredningar ökar och det uppstår en "brist" på poliser som du konstaterade, men förbrytarna mår sämre.

Exakt samma resonemang kan man applicera på tillexempel poliser, vad gör just socionomer så speciella att just dom beter sig så här men inte andra yrkesgrupper som har exakt samma förutsättningar till att göra exakt samma sak som du vilt påstår.

Du kommer med helt vilda spekulationer, samtidigt som du så sent som igår satte dig på din höga häst med att du aldrig tror eller spekulerar, men tydligen har du väldigt mycket insikt i hur just socionomer "är" och hur deras utbildning går till, baserat på vad exakt? Låt mig gissa "forskning" och fallet Adam, och om jag efterfrågar källor till något av dina vilda påståenden ska jag "googla själv"

Det här är definitionen av en konspirationsteori, socionomer blir hjärntvättade till att med uppsåt felaktigt omhänderta barn för att skapa jobb åt sig själva, låter helt rimligt i din värld eller hur?
Detta har dom lyckats med och övertygat hela samhället att det inte sker, så till den grad att de till och med skapat en brist på socionomer. Detta är självklar fakta eller hur?

När kostnad per placering blir dyrare för kommun innebär det snarare att placering upphör så tidigt som möjligt och att placering skjuts upp så lönge det går , har du helt missat hur många föräldrar till tonåringar som tiggt och bett om att deras barn ska omhändertas för att de har börjat spåra ur

Om det verkligen fungerade så, skulle inte kommunernas kostnader öka år efter år trots att antalet placeringar minskar. Det du beskriver låter fint i teorin, men verkligheten är att de placeringar som väl görs blir längre, dyrare och ofta helt resultatlösa.

Att några föräldrar i desperation ber om hjälp säger inget om systemets effektivitet eller motiv, utan det säger bara att samhället saknar fungerande stöd innan allt kraschar. När man når punkten där ett barn måste omhändertas har hela vårdkedjan redan misslyckats.

Dyrare placeringar betyder inte att barnen får bättre hjälp, det betyder bara att fler tjänar mer pengar på deras olycka. Vilket man också kan se in dessa bolags resultaträkningar, då de gör rekordvinster.

Kostnaderna ökar ju för att de privata aktörerna kan debitera kommunerna mer och mer när de dessutom är inblandade i att rekrytera familjehem så betalar kommun även för detta .
Det är lite som systemet med stafettläkare och stafettsjuksköterskor där regioner som har svårt att hitta personal betalar dyrt för att bemanna vårdcentraler som de är tvingade till för att de har skyldighet att tillgodose medborgares tillgång till sjukvård

Exakt! Kostnaderna ökar inte för att barnen får bättre vård, utan för att de privata aktörerna tar mer betalt och sitter på flera delar av kedjan, som exempelvis rekrytering, drift och uppföljning. Kommunen blir i praktiken kund i ett oligopol, helt beroende av samma företag som själva skapat "lösningen".

Det är precis som med stafettläkare och stafettsjuksköterskor. Dvs ett system som byggts upp på en artificiell brist, där varje akut behov driver upp priset ännu mer. Kommunerna måste placera, de har ingen valmöjlighet och de privata vårdkoncernerna vet det.

Och vad händer då tror du?
Jo vi får ett självspelande ekonomiskt piano där vården av barn blir en riktigt smutsig marknad, snarare än en samhällsuppgift.

Vad är den artificiella bristen här menar du? Att Medborgare egentligen inte behöver lika mycket vård som de söker?

Det är ingen artificiell brist utan svårighet att rekrytera personal till vissa områden i tex glesbygd dit många inte vill flytta och då väljer tex läkare att tillfälligt jobba där några månader för hög lön för att sedan vara lediga i månader och göra vad de vill .

En gång i tiden var tex vård och omsorg överbemannade med mycket dötid för personal men det betydde ju då att vårdtagare fick hjälp direkt och det alltid fanns möjlighet för att tex göra saker spontant med äldre om det gällde äldreboende

Med artificiell brist menar jag att bristen inte uppstår naturligt, utan den har skapats eller förstärks av hur systemet är konstruerat i grunden.

I de fall kommunerna avvecklar egen kompetens, egna familjehem och egna resurser blir de helt enkelt beroende av privata aktörer. De privata bolagen kan sedan höja priserna eftersom kommunen inte längre har något alternativ. Det är exakt samma princip som används inom vården med stafettpersonal. Först monteras den ordinarie kapaciteten ner, sedan tvingas man köpa tillbaka samma tjänster till överpris pga en artificiell brist, som egentligen inte finns.

Att driva HVB och utredningshem är extremt lukrativt och bolagen visar rekordvinster och aktiekurser som slagit i taket.

Hade varit billigare att likt de som är anställda av bemanningsföretag låta familjehem i kommuner utan placeringar få visst arvode så att de finns kvar i form av bank av familjehem som är redo att ta emot placering redan godkända och där kommunen vet hur det fungerat tidigare

Absolut, det hade varit betydligt billigare och tryggare för både barn och kommuner om man hade byggt upp en kommunal bank av erfarna familjehem som får ett grundarvode för att vara redo för ta emot en placering. Då slipper man panikplaceringar via dyra privata bolag och får dessutom kontinuitet, kvalitet och kontroll.

Men istället har man låtit marknaden ta över och varje gång en kommun behöver en plats blir det akutläge, upphandling, och dubbla fakturor. Det är inte barnens behov som styr längre, det är marknadslogiken.

Men det som verkligen skulle spara pengar för kommunerna är att inte placera så många barn överhuvudtaget, utan bara när det är absolut nödvändigt. Många placeringar pågår alldeles för länge och bygger dessutom på bristfälliga eller manipulerade underlag.

Det verkar som kommunerna insett detta och börjat granska sig själva tack och lov, men det behövs grävas mer i detta och framförallt straffa socialsekreterare som manipulerar beslutsunderlagen.

När då? Det låter som en halmgubbe i vanlig ordning.



Skillnaden är att polisen måste bevisa ett brott i domstol, soc behöver bara hänvisa till "oro". Det gör hela processen rättsosäker och öppnar för godtycke på ett sätt som inte skulle accepteras någon annanstans.

Nej, det är inte spekulation, det är empiri. Det finns både forskning, tillsynsrapporter och JO-beslut som visar hur socialtjänsten brister i dokumentation, rättssäkerhet och bedömningar. Att du inte känner till dem och inte är intresserad av att begära ut det betyder inte att de inte finns.



Nej, det är inte en konspirationsteori att påpeka systemfel. Jag säger inte att socionomer i hemlighet samverkar för att skapa jobb åt sig själva. Jag säger att systemet i praktiken belönar fler insatser och placeringar oavsett resultat och vad forskningen säger om vad som händer med barnen. Det är en självförstärkande struktur och kultur och inte en hemlig sammansvärjning.

Att påtala incitament och mönster i ett dysfunktionellt system är kritik, inte foliehatteri.
Det är exakt så man identifierar missbruk av makt i varje annan offentlig verksamhet också.

När jag frågade dig om exakt detta, och bad dig förtydliga om det verkligen var detta du menade.


Så svarar du att det är korrekt tolkat, att de vanliga demokratiska principerna inte ska gälla för socialsekreterare, men du kanske har insett hur korkat det uttalandet är idag? Man kan ju hoppas.