Dagens hämtpizzor - varför accepterar vi kvalitén?

Det är pizzerior som också säljer Thaimat.
Ofta har de en thaikock eller kines som lagar den maten. Ibland flottigt och smaklöst med billiga frysgrönsaker i thaimaten. Kineserna har i mer socker än riktiga thais.

Haha, vad tror du?

Knappast napolitanare som fixar pizzorna i Sverige.
Det är araber.

Var nog fem år sen sist jag åt pizza men min uppfattning är att pizzor i Sverige och deras kvalitet vida överstiger den som försäljs i USA och Italien.

Vad gör det att saker faller av? Använd då kniv och gaffel för att äta upp resterna. Vem fan vill äta en tapetklistrad pizza...

Lilla Napoli, genomsvensk ägare med stor passion för sina napolitanska pizzor. Finns även Italienare där som han har som sin kollega, en av Sveriges bästa pizzerior.

Meno Male, bara Italienare.

Eller en pizzeria nära där jag bor, bara kvinnor som arbetar där.

Sedan mina top två bästa pizzerior där ägarna drivs av att sticka ut. Det är därför kunder flockas dit och man känner att nu får jag mat av någon som tycker om sin mat och serverar den med känsla.

Det finns bra ställen. Men förstå att 95% är starta eget bidrag där de skiter totalt i att vare sig ha roligt eller leverera någonting av värde.

Lilla Napoli, genomsvensk ägare med stor passion för sina napolitanska pizzor.

Är inte han alban? Fast han kan tas för en svensk.

Varför i hela friden accepterar vi svenskar de här bedrövliga “smörgåspizzorna” som serveras på varenda svensk hämtpizzeria?

Överallt annars i samhället har vi höjt nivån av vad vi förväntar oss men trots denna upphöjning av kvalité, smak och tycke så tycks Hämtpizzan förbli fortsatt ett skämt.

Jag har ätit pizza över hela världen – USA, Italien, Frankrike – och det är bara i Sverige som man inte ens kan lyfta en slice utan att hela toppings-cirkusen rasar av som ett jordskred. Det finns ingen pizzakultur här. Inget hantverk. Inget hjärta.

Alla pizzerior har exakt samma urvattnade koncept:
Samma deg – tjock, trött och blöt.
Samma skinka – rosa plastbitar.
Samma kebabkött – sladdrigt och sönderkryddat.
Samma räkor – vattniga och smaklösa.

Ingen variation, inga val, ingen stolthet.

I USA finns det åtminstone valmöjligheter. Du får tunn, krispig New York-deg eller en fluffig Chicago-style. Här har vi en enda modell – industriell, svampig, överbelastad och dåligt tillagad.

Köpte en pizza nyss. Försökte ta en slice. Allt ramlade av – ost, skinka, sås – som om någon bara hällt på ingredienserna direkt ur burken. Kvar var bara en fuktig bit deg som knappt höll ihop.

Det handlar inte om pris. Det handlar om respekt för mat. Jag tror problemet är att de som driver pizzeriorna här aldrig lärt sig att baka pizza på riktigt – de bara hettar upp något halvfabrikat och skickar ut det. Det finns ingen förståelse för ugnens temperatur, ingen balans i ingredienserna. Bara slarv.

Varför accepterar vi det här? Har vi så låga förväntningar?

Tacksam för svar.