Citat:
Ursprungligen postat av
Bryet
Hej! En lng berttelse vntar.
Bakgrund:
Jag (40) har varit tillsammans med min fru (33) i snart tio r.
Vi har tv barn tillsammans (8 och 5).
Vi har varit gifta i snart tv r.
Vi bor tillsammans.
Vr relation:
Vi trffades ursprungligen nr hon var i en dlig relation och jag hade precis lmnat en dlig relation. Vi fann varandra i misren och blev blixtfrlskade. Jag har inte tidigare blivit s frlskad i ngon och vi flyttade ihop efter ett halvr och fick vrt frsta barn efter drygt ett r. Efter det har det rullat p med barn och flytt till strre lgenhet.
Vr relation har inte varit helt oproblematisk. Jag har personligen problem med nrhet och kan verka avvisande nr jag egentligen r osker p mig sjlv. Detta har, i synnerhet efter andra barnet, varit vr relations strsta problem. Min fru har flera gnger uttryckt att hon behver mer sex och d har jag sagt att jag tycker det r svrt att sl p nr som och att det r svrt under smbarnsren. Ngot som ytterligare har stllt till det r att vi sedan ngra r tillbaka har sovit med ett barn var eftersom ett av barnen stndigt har gtt och lagt sig hos oss.
Vi har pratat om problemet och hon har ftt uttrycka svrigheterna med det medan jag har lyssnat och frskt att sga att det kommer bli bttre och att jag vet om att jag r svr att komma nra i bland men att det d inte handlar om att jag inte vill ha sex med henne utan om jag r osker p mig sjlv. Det r dessutom s att jag har ett sexuellt trauma sen min barndom som kan spela in.
Min fru fick ocks en frlossningsdepression efter vrt andra barn vilket gjorde att jag tog en roll av fixaren som tog hand om barnen och rdde i allt hr hemma s att hon skulle f lka. Detta pgick i ett halvr och i efterhand satte det nog sina spr i mig och henne.
Utver ovanstende problem s har vi en bra relation som innebr att vi frsker gra mycket saker bara vi och vi har fortfarande bra sex nr vi vl har det (tyvrr har det gtt flera mnader emellan i perioder). Vi kommunicerar bra och vi skattar tillsammans nstan dagligen.
Dagens situation:
Fr ett par veckor sedan sger hon att hon inte vet vad hon vill lngre. Kaos uppstr och hon sticker hemifrn en natt. Dagarna efter pratar vi mycket och hon sger att uppbrottet handlar om att jag inte har gett henne det hon behver i nrhet och att hon har knslor fr en ny person. Den r hr personen har hon haft knslor fr i tre-fyra mnader och det r en yngre kollega dr hon arbetar. Min utgngspunkt r att eftersom vi har tv barn och har byggt upp ett liv tillsammans behver vi frska laga och ndra det som inte fungerar. Hennes utgngspunkt r att skadan redan r skedd och att hon inte vill vara min frskskanin i att frska laga relationen. Hon sger att hon r vldigt osker p vad hon vill och hon r rdd fr att vlja fel. Som jag tolkar det r det hon vljer mellan mig och den andra killen.
Nr vi frsker diskutera det s landar det alltid i samma cirkelresonemang: jag sger att jag inte kan gra ngot t det som har varit nu men att vi kan arbeta fr att hitta en lsning framt (parterapi, alternativa stt att leva som familj) medan hon sger att det inte gr. Det vill sga menar hon att jag har satt oss i den hr situationen och jag har gjort fel bakt. Jag menar att hon gr fel nu som vill riva upp hela familjen. Vi kommer liksom ingenstans.
Nu nr vi ska planera sommaren sger hon att hon tycker det r viktigt att umgs som familj d och d och samtidigt vara separerade och bo p tv olika platser. Jag svarar d att jag inte vill ltsas vara en familj om hon dagen efter ska dra hem till din nya killen och ligga. Det blir brk om detta och vi kommer ingenstans.
r det ngon som har ett rd hur jag ska tnka/gra? Jag knner mig vldigt vilsen.
Ni bda har ansvar ver hur det har blivit.
Men du gick in i en relation med ngon som redan hade en partner. Och nu gr hon samma sak mot dig. Det r sdan hon r. S nej, det gr inte att rdda.
