Citat:
Ursprungligen postat av
Merwinna
Hur skulle "forskningen" kunna komma fram till något alls, i den frågan? De kvinnor som har falskanmält lär ju aldrig erkänna det för en forskare heller. Det skulle de aldrig våga, det skulle alltid finnas en liten risk att han eller hon skulle gå till polisen ändå, trots alla löften. Eller att uppgiften skulle hamna i något datasystem, som sedan någon obehörig skulle få tillgång till. För säkerhets skull skulle INGEN erkänna något sådant.
Vidare måste man förstå, att kvinnor lurar sig själva. De VILL tro att de blev våldtagna, och därför tror de det, de kan till och med skapa falska minnen som stödjer det de vill tro. På grund av att det skulle förstöra självbilden för mycket, om de skulle minnas hur det verkligen gick till - att de i själva verket var väldigt villiga, kanske till och med den som tog alla initiativen. Kanske med en vilt främmande man, eller någon som de inte skulle ens titta åt i nyktert tillstånd. Då är det enklare att tänka att man blev tvingad.
De lägsta siffrorna man har när det gäller falskanmälningar är sådana där det finns riktiga bevis för falskanmälan. Den är 0.5 procent. Det är från en undersökning gjord i Sverige. Jag vet inte metodiken i andra undersökningar
Problemet med våldtäkter för rättsvårdande myndigheter är flera: 1 Ofta är både offer och GM berusade 2 Inga vittnen 3 Ingen teknisk bevisning.
De vanliga skälen till falska anmälningar är: 1 Demens 2 Psykisk sjukdom 3 Pressad av omgivningen. Indirekt eller direkt. En klassiker är tjejen som kommer hem på morgonen till pojkvännen och hon har varit otrogen på fyllan. Först vill hon inte säga något, sen när pojkvännen pressar så säger hon att hon har blivit våldtagen för hon vill inte förlora sin pojkvän för hon var dum på fyllan. Men hon vill glömma allt i hop. Den goda pojkvännen vill ju att man ska göra rätt och stödja henne, så han "pressar" henne att anmäla. En annan variant är kompisarna som övertygar henne att det var en våldtäkt även om det inte var det.