Citat:
Ursprungligen postat av
Lawnmoverman2011
Falsk angivelse är ett allvarligt brott. Det borde det vara även i din märkliga värld.
Det är kvinnans otrohet som har orsakat sambons upprördhet och ilska och misshandeln av målsäganden.
I det aktuella fallet i Malmö så har det helt uppenbart inte inträffat någon våldtäkt, man får intrycket att det är ett jätteproblem för dig och dina förutfattade meningar kring sådana här mål.
Anser du att fängelse bör komma på frågan som straff för 21-åringen?
Det där är ett uttryck för manshat. Chalmeristen är lika oskyldig som målsäganden i Malmö.
.
Det är hennes otrohet och upptäckten av den som har framkallat misshandeln från sambon som då troligtvis ägde rum i affekt. Du verkar göra allt för att skuldbelägga sambon för att inte hon klarar av att knipa ihop benen, det där är ytterligare ett tecken på ditt manshat. Erkänn istället att det är 21-åringens otrohet som satt igång hela den här soppan.
Otrohet är inget brott som du själv påpekade tidigare.
Men nu är det inte sambon kvinna utan en ung man, återigen ger du uttryck för manshat här när du tjatar om sambon istället för att fokusera på 21-åringen.
Det är inte ett uttryck för kvinnohat att diskutera kvinnors brottslighet. Självklart står 21-åringen upp för sin otrohet eftersom hon blev tagen på bar gärning. Vissa saker går inte att neka till.
Det vore dock intressant om hon också står upp för att ha anmält en påhittad våldtäkt?
Nej, det är
inte manshat att lägga skulden där den hör hemma. Men det är kvinnohat att göra som du och
alltid lägga skulden på kvinnor, oavsett vad.
Men du. Det är ju
inte 21-åringen som sambon misshandlar grovt. Det är
målsägande som åker på stryk. Det är alltså
målsägande som väcker sambons vrede för otroheten, där och då. Med din märkliga logik skulle alltså
målsägande vara orsaken till misshandeln. Och bära skulden för att ha blivit misshandlad.
Skärpning!
Som jag skriver så är skuldfrågan fördelad såhär i detta fall:
1. 21-åringen och målsägande bär skulden för att ha varit otrogna mot sina respektive.
2. Sambon bär skulden för den grova misshandeln av målsägande.
3. 21-åringen bär skulden till falsk angivelse mot målsägande gällande våldtäkt.
4. Sambon bär skulden till medhjälp till falsk angivelse mot målsägande gällande våldtäkt.
Otrohet är dock
inte ett brott. Misshandel, falsk angivelse, medhjälp till falsk angivelse
är brott.
Den första i denna soppa som gjorde sig skyldig till olaglig handling är
sambon. Som tidigare står dömd för misshandel och våldsamt motstånd.
Ingen av dessa tre är några duvungar.
Två av dem är otrogna mot sina respektive. Och här får man väl ändå säga att målsägandes otrohet är värre, då han är lyckligt
gift och har två små barn med sin fru... hans otrohet får större, mycket större konsekvenser för en hel familj (med barn involverat) än vad 21-åringens otrohet får.
Visst, otroheten leder till misshandel.
Men det är fortsatt så att
sambon bär skuld och ansvar för sina egna handlingar. Han skulle helt klart bara drämt igen dörren. Inte pucklat på målsägande. Och sedan gjort slut med 21-åringen.
Hållit emot impulsen att slå och slå och slå målsägande.
Men nu gjorde sambon inte det. Han höll inte emot denna impuls. Och 21-åringen höll då inte emot sin desperata impuls att rädda sambon från rättsliga påföljder, hennes desperata impuls blir då att falskt anmäla målsägande för våldtäkt.
Och sambon hakar på. Och gör sig skyldig till medhjälp till falsk angivelse.
Du har alltså tre "rötägg" i denna soppa, som går på känslor och impulser och gör andra illa genom sina egna valda handlingar. Ändå pekar du
bara ut
kvinnan som "rötägg". Som vanligt, när det kommer till dig. Och det är onyanserat kvinnohat. Stå för det.
Och det är inte manshat, att faktiskt klarsynt se att det var tre som betedde sig klandervärt åt i denna soppa. Varav målsägande är den enda som inte gjort sig skyldig till brott. Men han bär skulden för otroheten mot sin fru och vad det har för konsekvenser för hans familj och två små barn. Men som sagt: han är den enda av de tre som inte begått lagbrott.