Citat:
Ursprungligen postat av
Knivur-273
Multivershypotesen löser alla frågor om varför saker och ting verkar vara bra för livets uppkomst, för vi har den enastående lyckan att existera i ett universum där det är möjligt. Annars skulle vi ej existera.
Stötte på en artikel om vårt ev tvillinguniversum. Det är inte samma sak men mer tilltalade då jag nöjer mig med enklare testbara teorier som Copilot beskrev rätt bra i rutan nedan.
Citat:
Teori 1: Kvantiserad gravitation
Partikeln är i superposition: plats A och plats B.
Gravitationsfältet är också kvantiserat, så själva rymdtiden befinner sig i en matchande superposition: två olika “böjningar” existerar samtidigt.
Om vi mäter partikelns läge, “väljer” både partikel och gravitationsfält samma position.
Teori 2: Klassisk gravitation
Partikeln är i superposition mellan A och B.
Gravitationen kan inte vara i superposition, utan ger ett enda klassiskt fält — ofta motsvarande någon form av medelvärde mellan de två positionerna.
Här uppstår problemet: den klassiska beskrivningen matchar inte helt partikelns kvanttillstånd, vilket antyder att kvantmekaniken kan behöva justeras när gravitation är inblandad.
Ett av de mest kreativa experimentförslagen som finns just nu för att testa om gravitation kan vara i kvantsuperposition.
Ta två extremt små kulor (ofta mikrometerstora metall- eller diamantbitar) och kyl ner dem så nära den absoluta nollpunkten att deras rörelser nästan helt stannar.
Placera dem i nästan perfekt vakuum och isolera från alla störningar.
Försätt dem i ett kvantsuperpositionstillstånd – så att varje kula befinner sig på två olika platser samtidigt.
Mät om de två kulorna börjar “flätas ihop” kvantmekaniskt via gravitationen.
Om gravitationen själv är kvantiserad borde dess fält kunna bära kvantinformation och skapa intrassling mellan kulorna. Om den däremot är klassisk skulle inget intrassling uppstå enbart via gravitationen.
Ett stickspår och nu Vidare till artikeln:
Mörk materia är fortfarande ett av fysikens största frågetecken. Den utgör runt 80 % av all materia i universum, men vi vet ännu inte vad den består av. Forskaren Stefano Profumo har föreslagit två scenarier som bryter mot det traditionella spåret om okända partiklar som skapats i den heta ur*soppan efter Big Bang – men som ändå bygger på etablerad fysik.
I det första scenariet finns en “spegelvärld”, en mörk sektor med egna versioner av partiklar och krafter. Här skulle mörka kvarkar och gluoner kunna bygga upp tunga mörka baryoner, som till och med kan kollapsa till mikroskopiska svarta hål. De skulle vara osynliga i alla våra detektorer men deras gravitation påverkar vårt universum.
I det andra scenariet kan mörk materia ha skapats vid universums kosmiska horisont under en kort, snabb expansionsfas strax efter Big Bang. Den kosmiska horisonten fungerar, enligt kvantfältsteori i krökt rumtid, lite som en svart håls händelsehorisont och har en temperatur (Gibbons–Hawking‑temperatur). Kvantfluktuationer nära horisonten kan producera massiva, stabila partiklar som sedan finns kvar än idag och uppträder som mörk materia.
https://illvet.se/universum/fysiker-...rsums-horisont
Båda idéerna är spekulativa men bygger på känd teori och är i princip testbara och vi bör gå genom allt som går att mäta och testa innan vi börjar spekulera om saker som ändå aldrig kommer att kunna bevisas och allt blir endast fantasier om tomtar och troll, supersträngar och alla tusentals varianter som länken nedan får illustrera vad jag syftar på. Då blir vetenskapen en religion och där ska vi helst inte hamna igen...
https://sv.wikipedia.org/wiki/Brankosmologi
Jag anser samtidigt att det finns något utanför allt i ett oändligt universum, det säger sig själv och på Einsteins glansdagar så trodde de att vintergatan var hela universum som visar sig vara större hela tiden ju bättre teleskop vi får.