Citat:
Ursprungligen postat av LagomLagom
Hittade det här:
"Enligt David Grossman, professor i psykologi vid West Point University, finns det en liten undergrupp av psykopater som har lyckats genomgå empatiträning (i barndomen) och därmed utvecklat en slags empati.[källa behövs] Det kan låta som en motsägelse men Grossman förklarar vidare i sin bok "On Killing" hur just denna specifika grupp av "empatiska psykopater" kan vara förekommande i bland annat polisiära organisationer. En analogi av detta som beskrivs i boken "On killing" är att likna andra människor vid får och psykopater vid vargar medan empatiska psykopater är att likna vid fårhundar. En fårhund skulle "aldrig" börja äta upp fåren som en ulv, men en fårhund är precis lika kapabel till att slåss och begå grymheter som en ulv (dock mot ulvar och inte mot får)"
Intressant. Kommentarer?
LL
Läste "psykopater och sociopater ett spektrum" för ett tag sedan han tar upp det där lite granna.
Det är inte ovanligt att vissa psykopater värnar om sin familj/vänner just för att dom är en del av denna och värda lika mycket eller ja du förstår.
"rebeller utan mål" vilken sida man väljer beror mycket på om psykopaten fått sin störning genom icke trygg hem miljö eller blivit ennutåtagerande psykopat av misshandel/förtryck och övergrepp.
Han bärattar i boken den historien om "pälle" lr vad fals han kallar honom som kommer hem från skolan ovh frågar sin mamma, kan jag få en.kaka?
Mamma svarar NEJ efter maten.
Nästa dag igen, kan jag få en kaka?
JA det får du!
Nästa gång får han en utskällning osv osv dvs ingen trygg relation till stabila regler.
Till slut börjar pelle att när han kommer innan för dörren att avläsa stämingen i huset, hur mamma och pappa beter sig, vilken sinnesstäming dom har osv, DÄR börjar han psykopati frodas.
Ett annar scenario är att pälle får stryk varje gång han vill ha en.kram och. Vilket leder till att han beter sig likadant imot andra barn så rullar det på, kontrollen han inte har hemma tar han igen genom makt över djur som han bestämer ödet för dvs liv/död.
Sen har vi den tredje som aldrig får någon reaktion av föräldrarna alls, inga kramar och pussar, inga skratt eller tid tillsammans för de är mer intresserade av att ägna tid åt sig själva och ignorerar kallas behov av närhet, hur dan blir han då? Kanske en bolagsdirektör eller skådespelare?
Sen har vi de utan speciellt högt iq som som levt bland missbruk och missär och åker in och ut ur lvu hem sen kåken osv, börjar med härskarteckniker över sina vänner och går sen.vidare till gängkrim osv, slutar med socbodrag, alkis, söndertattad och med barn som fått samma uppväxt, cirkeln är i rullning.