Har insett att jag är narcissist

Hej tjena, bigbelly44 här. Jo så här är det. Jag är en narcissist. Och har storhetsvansinne så det bara skriker om det, det går att märka i mina inlägg säkert att det brister i empatin, för jag skriver bara inlägg bara för skoj skull och att folk ska ge mig uppmärksamhet.

Hur ska jag gå tillväga att tackla detta bekymmer? Jag kanske borde fortsätta troll-posta som det heter, det leder till att folk har det rolig i alla fall? Eller vad tycks?

speglar mig väldigt mycket, försöker göra allt för att vara bättre än andra, på allt
det är min enda coping strategy för att nå toppen. typ som patrick bateman i american psycho relaterar väldigt mycket till honom i den filmen, jag har ingen empati

Det finns ju nästan inget jag kan göra åt saken heller. Det är medfött typ. trodde jag hade bipolär men det rör sig mer om narcissism åt det hållet. skojar inte . det är jättejobbigt o leva med ett sådant bekymmer. jag har jättesvårt att behålla relationer med folk, jag sårar bara folks känslor, vi har kul dock. Jag älskar att ha roligt

jag följer mina makabra drömmar, jag tror jag ska bli en stjärna, det slutar bara med att jag blivit en jävla nolla. Jag pallar inte med det ibland, blir självmordsbenägen när jag inser hur lite jag åstadkommit

ursäkta, inte makabra. makalösa. Så var det..

Inse med din intelligens och logik att du är ensam så har du ingen anledning att vara narcissist. Det finns ingen annan mer än du sett bara från ditt eget medvetande. Djupdyk i fysik och existentiell kunskap/insikt och förstånd.

jag har kollat på jättemånga narcissist videos och jag checkar alla boxxar.
när jag ska ut o träffa folk så får jag en klump i magen för jag vet att dessa vänskapskretsar är oerhört temporära
folk listar till slut ut mig, jag får utbrott, och går där ifrån
Jättejobbigt

Okej men sluta tävla i alla sammanhang, bara utse dig till själv Gud. Vaf-n ska du med andras godkännanden till. Skäms du inte över at vara beroende av andra gillande?

Det är tecken på enormt litet självförtroende att vara i behov av andras gunst eller åtrå. Inse att ditt beteende är synnerligen patetiskt eftersom det relaterar till andra och är avhängigt vad de tycker om dig.
Dessutom så finns alla personer som du ser, möter och pratar med inte i verkligheten.

Jag trodde att jag ateist tills jag insåg att det var jag som var Gud.

du är en så kallad baserad solipsist då

Ni är obotliga oxå va? Eller kan ni jobba på er själva och bli en bättre version nu när det finns självinsikt?

obotligt som tusan

Nej solipsism är att man är ensam och det enda medvetandet. Vad jag vet är det snarare är parallella verkligheter envar lever i som dock uppfattas som en gemensam.