Sverige - Kvinnornas rike med en mjuk stat?

Därför är det tröttsamt med nationalister som gillar hemmafruidealet. Jag minns en amerikan som sa för många år sedan till mig att i storstäderna så jobbar kvinnor, medan i småstäder så är det vanligt med hemmafru. Är det verkligen så i USA?

Efter att ha haft barn i skolan under ett antal år, så kan jag konstatera att man börja med att förändra lärarrollen. Nu är det något mellanting mellan handledare och socialarbetare, och bör vara ingetdera. Om man anställer avsevärt fler manliga rektorer och gör lärarrollen mer traditionell, så tror jag man kommer i alla fall mer på rätt väg. Åtminstone från mellanstadiet och framåt.

Jag skulle nog säga att mest är det Tidö-samarbetet. Därefter att myndigheterna i ökad utsträckning har gjort sitt jobb.

Här är förresten kartan om domare: https://pbs.twimg.com/media/HNkhXXVWgAIwZbr?format=jpg&name=small
[/quote]

Starkt oroande. Särskilt svenska, vänsterlutande, kvinnliga domare.

Vad fan ska det sista betyda, korkskalle?? The Golden One frågade om Lettland har mjukare straff än Island eftersom Lettland har mycket större andel kvinnliga domare. Det var själva poängen med hans tweet och karta.

"Hemmafrun" i betydelsen en kvinna som helt står utanför lönearbete och enbart ansvarar för hem och barn är i första hand ett modernt fenomen. Den växte fram inom den borgerliga kulturen under 1800-talet i takt med att industrialiseringen separerade arbetsplats och hem, men fick bred spridning först under efterkrigstidens välfärdskapitalism (ca 1945-1965). Det är alltså industrialismens lösning på ett problem industrialismen själv skapade (produktionens flytt bort från hemmet).

Så hemmafruidealet är bara ett tröttsamt exempel på påstått "konservativas" tendens att klamra sig fast vid form istället för princip. Det som är traditionellt är en arbetsdelning där kvinnors huvudsakliga sfär är hushåll/reproduktion/omsorgssfär medan männen dominerar offentlig/politisk sfär/försvar. Hemmafruidealet är bara en historiskt kontingent manifestation av ett äldre, mer generellt mönster.

Vad kommande strukturomvandlingar i ekonomin (AI, robotik m.m.) kommer möjliggöra för arbetsdelning mellan kvinnor och män förefaller vara en öppen fråga i nuläget. Att 1950-talets heltidsarbetande man + hemmafru skulle återvända förefaller inte vara det troligaste utfallet av flera olika skäl, så de som försöker förverkliga detta har inte bara höga kostnader utan sysslar med nostalgi över en form som var tidstypisk och inte kommer återvända.

Precis. Hemmefrun är ganska ny. Var det ens vanligt i Sverige under sin prime? Min mormor och farmor jobbade, och de var unga under hemmafruns glansdagar. Amerika var lite annorlunda. Vi har bilden från 50-talets vykort med en vit amerikansk kvinna som tar ut bullar från ugnen.

Om vi tittar på hyperkonservativa Afrika så är det typiskt att kvinnorna står ute på fält och hugger:
https://encrypted-tbn0.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcQdSm_DKpzhe2NKH13HtiMzDX3Jz38Nj gcDrqkFEyg1VvT7I_dXQQ9WhJnv&s=10

Min reflektion var utifrån att Sverige har över 50% kvinnliga domare, och av det torde statistiskt följa en ökad vänsterlutning med resultat att de i högre utsträckning ser till den kriminelle före brottsoffret. Det var inte en komparativ slutsats.

Tur då att du inte bor i Slovenien där över 80 procent av domarna är kvinnor.

Min mormor och morfar var bönder med både skog och jordbruk långt in på 1900-talet, så mormor var inte hemmafru. Farmor och farfar var arbetarklass och farmor var hemmafru innan hon senare började deltidsarbeta.

Hur som helst behöver vi komma bort från dagens samhällsmodell där man behöver två heltidsanställningar för att försörja en familj och där kvinnor slösar sina mest reproduktiva år på att läsa skräputbildningar som socionom, men det betyder inte att 50-talet kommer återvändanda då det byggde på förutsättningar som är utrotade -- t.ex. att en stor andel av arbetskraften jobbade i tunga industrier där den fysiska arbetsstyrkan gav män ett tydligt komparativt övertag. Industrin behöver förvisso återuppbyggas men kommer att i högre grad vara automatiserad och kunskapsintensiv än historiskt.

Mat och andra levnadsomkostnader är betydligt mycket billigare idag.

På 60-talet var ännu ej inomhustoalett standard i alla hem. Isolering var dåligt. 43% av svenskarna var trångbodda. Är man ej kräsen finns billiga hyresrätter även idag. Men idag är nästan normen att det ska var en bostad per person (Sverige är ett av de länder med allra flest ensamhushåll) och då kostar det förstås mer än om man tränger ihop en hel familj i en hyresrätt.

Medianlönen i Sverige är 38 600 kr för män. Det blir 31 274 kr efter skatt. Det kan en familj leva på. Men man får skippa modern lyx som senaste iPhones, utelunch, märkeskläder och Thailandsresor. Genomsnittliga trerummaren i Sverige ligger enligt SCB på 9 118 kronor i månaden. Så 22 156 kr för familjen att leva på efter skatt och bostadskostnaden. Då ej medräknat 1250 kr i barnbidrag per barn.

Vi lever fortfarande i ett samhälle där arbete och hem för de flesta människor är åtskiljda och där kvinnor tar mer hand om barn. Då blir hemmafruar förstås ett mer realistiskt ideal än det förindustriella bondesamhället.

Afrika är inte hyperkonservativt. Afrika har alltid varit mer matriarkalt vilket chockade både arabiska och europeiska upptäcksresande som kontrasterade detta med sina egna mer patriarkala kulturer.

Jag ser inte egenvärdet i att kvinnor ska förvärvsarbeta. Resultatet är ju bara att massa pengar omfördelas från arbetande män till diverse hittepåjobb för kvinnor inom HR och den offantliga sektorn. Då är det mer praktiskt att män försörjer sin fru direkt istället för att gå via staten.