En uppmärksammad bok har nyligen presenterats av filosofiprofessorn Erik J Olsson och Catharina Grönqvist Olsson - Den mjuka staten. Jag påstår inte att någon av dessa är värdekonservativa, men det kan heller inte uteslutas. I alla händelser är deras fynd och påståenden av stor betydelse för konservativa. Det handlar inte alls om att "tvinga kvinnor tillbaka till spisen" eller något annat liknande vulgärt, som det brukar ylas vänster ifrån så fort någon ifrågasätter rådande feminismdoktrin.
Istället menar författarna att något viktigt händer när en myndighet (eller organisation) får en majoritet kvinnliga anställda och därtill kvinnliga chefer. De menar att det de kallar kvinnliga värden kommer att dominera, vilket får oönskade konsekvenser, när det t ex handlar om myndigheter vars syfte är att vara tämligen ingripande och att agera utifrån traditionella manliga värden, t ex inom rättsväsendet. Förenklat kan man säga att det kvinnliga mera lutar åt omvårdnad och vårdande, under det att det manliga mera lutar åt ansvarsutkrävande.
Författarna gör enligt min mening en noggrann studie och kommer till viktiga slutsatser. De lutar sig mot etablerad forskning, och delvis genusvetenskap men genom att vända på resonemanget. Jag är inte filosof, men i alla fall något allmänbildad, och tror att denna bok kan väcka en välbehövlig debatt, och också uppmärksamma att det kan bli problem för en myndighet, och därmed en stat, om dessas förmåga att agera resolut och kraftfullt när detta behövs. Nedan återfinns också en debattartikel som författarna låtit publicera med särskilt fokus på svensk skola, som allt mer blivit en flickskola, i vilken man är förvånad att många pojkar har svårt att lyckas. Det går att se en motsvarande feminisering av ett flertal samhällsområden i Sverige, t ex det nämnda rättsväsendet, Kyrkan, Försvarsmakten och givetvis inom migrationsområdet.
Inte blott blir organisationerna feminiserade när de får en stor andel kvinnor i personalen, utan fastmer blir den manliga personalen också feminisierad antingen genom att många män antar ett mera kvinnligt tänkesätt, eller att män med en psykologisk disposition dras till sådana arbetsplatser.
Så, är Sverige en mjuk stat? Har Sverige förkvinnligats så pass att staten numera inte längre förmår utföra sina grundläggande uppgifter? Som konservativ lutar jag åt att svaret är Ja, och att detta måste analyseras ytterligare och därefter också hanteras på ett sätt att den svenska statens hårda sida stärks på det att vi igen kan oss städse manligen och väl förhålla när avgörande problem skall hanteras.
Recensioner:
https://www.svd.se/a/25Bq0G/har-kvinnors-makt-gjort-samhallet-alltfor-mjukt
https://www.dn.se/kultur/ar-sverige-kvinnornas-rike/
Debattartikel av bokförfattarna:
https://www.expressen.se/debatt/skolan-vill-att-pojkar-ska-vara-som-flickor/
Intervju:
https://www.youtube.com/watch?v=xtnLmrZMjHY
Istället menar författarna att något viktigt händer när en myndighet (eller organisation) får en majoritet kvinnliga anställda och därtill kvinnliga chefer. De menar att det de kallar kvinnliga värden kommer att dominera, vilket får oönskade konsekvenser, när det t ex handlar om myndigheter vars syfte är att vara tämligen ingripande och att agera utifrån traditionella manliga värden, t ex inom rättsväsendet. Förenklat kan man säga att det kvinnliga mera lutar åt omvårdnad och vårdande, under det att det manliga mera lutar åt ansvarsutkrävande.
Författarna gör enligt min mening en noggrann studie och kommer till viktiga slutsatser. De lutar sig mot etablerad forskning, och delvis genusvetenskap men genom att vända på resonemanget. Jag är inte filosof, men i alla fall något allmänbildad, och tror att denna bok kan väcka en välbehövlig debatt, och också uppmärksamma att det kan bli problem för en myndighet, och därmed en stat, om dessas förmåga att agera resolut och kraftfullt när detta behövs. Nedan återfinns också en debattartikel som författarna låtit publicera med särskilt fokus på svensk skola, som allt mer blivit en flickskola, i vilken man är förvånad att många pojkar har svårt att lyckas. Det går att se en motsvarande feminisering av ett flertal samhällsområden i Sverige, t ex det nämnda rättsväsendet, Kyrkan, Försvarsmakten och givetvis inom migrationsområdet.
Inte blott blir organisationerna feminiserade när de får en stor andel kvinnor i personalen, utan fastmer blir den manliga personalen också feminisierad antingen genom att många män antar ett mera kvinnligt tänkesätt, eller att män med en psykologisk disposition dras till sådana arbetsplatser.
Så, är Sverige en mjuk stat? Har Sverige förkvinnligats så pass att staten numera inte längre förmår utföra sina grundläggande uppgifter? Som konservativ lutar jag åt att svaret är Ja, och att detta måste analyseras ytterligare och därefter också hanteras på ett sätt att den svenska statens hårda sida stärks på det att vi igen kan oss städse manligen och väl förhålla när avgörande problem skall hanteras.
Recensioner:
https://www.svd.se/a/25Bq0G/har-kvinnors-makt-gjort-samhallet-alltfor-mjukt
https://www.dn.se/kultur/ar-sverige-kvinnornas-rike/
Debattartikel av bokförfattarna:
https://www.expressen.se/debatt/skolan-vill-att-pojkar-ska-vara-som-flickor/
Intervju:
https://www.youtube.com/watch?v=xtnLmrZMjHY
