Sverige - Kvinnornas rike med en mjuk stat?

Men nu var det just inte ett självklart exempel. Det ligger i mäns natur att de är starkare och våldsammare än kvinnor, men det ligger inte i mäns natur att gå i gång på barn, eller andra män för den delen. Homo- och pedofili är 1%-undantag, och är lika vanligt bland kvinnor som män. Motsvarande siffror för styrkeskillnaderna, är något i stil med att de 10 % starkaste kvinnorna är lika starka som 10 % svagaste männen, om jag minns rätt. Stor skillnad. Mäns överrepresentation inom sexbrott mot barn, är på grund av den medfödda våldsskillnaden mellan könen, inte på grund av en pedofiliskillnad mellan könen.

Jag är ärligt talat tveksam om du vore oroad för att din pojke skulle bli antastad av män, om du inte levde i ett samhälle där enstaka avvikande fall kan komma till bred kännedom genom massmedia. Om det gällde en flicka, hade du däremot haft lite skäl till misstanke, eftersom det åtminstone är naturligt för män att vara tilltalade av det andra könet. Att någon både går i gång på barn och samma könet, är så ovanligt att de allra flesta inte hade bildat sig en åsikt om det bara genom att umgås med det vanliga folket i sin hemby.

Överlag är detta ingen stor fråga, sett till helheten. Av de 0,93 % av folket som arbetar inom förskolor, är 3,9 % män. Hade det förbjudits hade det inte påverkat så många män. Samtidigt hade det inte påverkat så många barn heller. Det som fick mig att börja argumentera till att börja med, var att du i ditt andra svar fick det att låta som att det är onaturligt för män att vara föräldrar.

Jag är inte bekväm med att det är 1% chans att mannen som hjälper min son att kissa är pedofil och misstänker att det kan vara värre odds bland manliga barnskötare.

Hur många procent av kvinnor tror du har haft sex med grovt kriminelka?

Jag vet inte om du tolkade mig helt rätt. Min poäng var att det inte är ett "självklart exempel", eftersom det inte är en könsskillnad, olikt skillnader i styrka.

Jag sade sedan att 1 % är pedofiler, men det är inte samma sak som att tala om "chans" när det gäller sexbrott. 99 % av folk är heterosexuella, men det betyder inte att 99 % av folk håller på med sexbrott, utan det är bara någon hundradel av dem. Samma sak för pedofiler. Mängden män som gör övergrepp på barn, kan vara allt från 1 av 1000, till 1 av 10 000. Det är i sig självt INTE ett "självklart exempel" på ett sammanhang där "stora risker är involverade just pga deras kön". Sedan kan man ana att andelen sexförbrytare inom dessa särskilda yrken, är större än så, men då är det en variabel av okänd storlek, som är beroende av samhälleligt sammanhang, inte en naturlig risk på grund av kön.

För din pojke, blir sedan chansen ännu mindre. En annan sak värd att nämna, är att man statistiskt kan vara trygg i att anta att där är många fler kvinnliga pedofiler än manliga i Sveriges förskolor. 3,9 % är män, och även om hela 10 % av dem vore pedofiler, vore där ändå minst 2,46 gånger så många kvinnliga pedofiler, även om man inte antar att kvinnliga pedofiler är överrepresenterade där. Det betyder ju inte att kvinnor begår fler övergrepp på barn än män, för "pedofil" är inte samma sak som "barnvåldtäktsman", på samma vis som "heterosexuell man" inte är samma sak som "kvinnovåldtäktsman", något som folk mycket ofta verkar vara ovetande om.

Det blir då intressant att utmana sin syn på vad man hade kunnat tillåta, med hänsyn till både barnets skada å ena sidan, och sin egen äckelkänsla å andra. Som jag nämnde tidigare, är föräldrars egna äckelkänslor viktigare orsaker till deras oro för pedofiler, än vad den möjliga skadan på barnen är. Hade man frågat folk om de hade låtit en manlig pedofil byta blöjor på deras barn om de visste att han inte hade ofredat det, hade folk instinktivt sagt nej, men om det var en kvinnlig pedofil i stället? I vilket fall som helst, hade det senare varit minst 2.5 gånger så sannolikt att hända, säkert 10 gånger så sannolikt om man är realistisk.

Det kan vara ett intressant sätt att utmana sina egna åsikter på.

Det är högst spekulativt ifall bara 10% av pedofiler begår övergrepp på barn, mörkertalet är stort och statistiken brukar landa på att 5-15% av människor har på olika sätt blivit sexuellt antastade av vuxna under barndomen, vilket gör det till det värsta vanligt förekommande brottet som kan inträffa ens barn. Din analogi om heteromän som våldtar kvinnor med pedofiler som våldtar barn är också inte särskilt passande då pedofiler av naturen måste våldta barn för att få sex med dem (förföra dem att "frivilligt" göra saker räknas som våldtäkt här) medan heteromän inte behöver det.

Men med tanke på riskerna för att det värsta som kan hända händer så undrar jag vad det finns för fördelar att ens ha män som tar hand om småbarn? Detsamma kan frågas angående kvinnor som vaktar kriminella?

Ifall kvinnor av naturen är mycket bättre på att ta hand om småbarn och män av naturen mycket bättre på att hantera våldsamma män så undrar jag vad som ens är poängen med att öppna upp sådana yrken till andra könet, med tanke på riskerna som finns involverade.

Till att börja med, vill jag påpeka att jag inte argumenterar för mäns rätt att vara i förskolor, utan jag har argumenterat mot dina argument mot män i förskolor. Min egen ståndpunkt är att det inte är ett stort problem i helheten, och ett förbud hade varken gjort stor skada eller nytta. Om jag vore tvungen att ta ställning till om ett förbud hade gjort mer skada eller nytta, hade jag tagit det säkra före det osäkra, och antagit att nyttan av ett förbud vore större än skadan.

Visst kan man hitta siffror om hur X till XX % har blivit sexuellt förgripna som barn. Men om man ska börja ta fram så allmän statistik, måste man ta med sammanhangen bakom den också, särskilt när man tar fram statistiken för att argumentera inom ett väldigt särskilt ämne.

bjs.ojp.gov/content/pub/pdf/saycrle.pdf

Till att börja med, måste man definiera "barn". I studien ovan, var offer under 6 år gamla, dvs de som hade påverkats av ditt föreslagna förbud, 14,0 % av sexbrottsoffer. Alla under 18, var 66,9 %, och alla under 12, var 34,1 %. Redan där måste man ändra sina siffror i argumentet. Men det är inte det viktiga här.

Bland den relevanta offergruppen (<6), var en kraftigt överrepresenterad åldersgrupp bland gärningsmän, tonåringar, och då särskilt 13- och 14-åringar. 40 % av de som ofredade barn under 6 år, var under 18 år gamla.

Vidare, var 48,6 % av de som antastade den relevanta offergruppen, familjemedlemmar. Statistiskt är där alltså en icke obetydlig risk att du eller din fru kommer antasta ert barn. Enligt studien var också 48,3 % av gärningsmännen "acquaintances", och främlingar var bara 3,1 % av gärningsmännen. Jag vet inte om förskolearbetare här räknas till "acquaintances", men det behöver jag knappt veta, för...

86.7 % av sexbrott mot den relevanta offergruppen, hände hemma hos antingen offret eller gärningsmannen eller en tredje part. Andra ställen som studien nämnde var vägar, fält och skogar, skolor, och hotell.

csacentre.org.uk/research-resources/need-to-know-child-sexual-abuse/

Om man då tar en sådan siffra som den från sidan ovan, där det påstås att 1 av 6 (~16.7 %) blir antastade före 18 års ålder, och sedan anpassar den siffran efter statistiken i den första studien, får vi att 0,464 % av barn under 6 år gamla blir antastade utanför någons hem. Och då har vi inte bortsett från de fall där det inte skedde på förskolor, eller då det var kvinnliga gärningsmän (som är överrepresenterade bland så unga offer).
Ditt förbud hade alltså kunnat påverka mellan 1 av 150, och 1 av 300 barn, om vi är realistiska, varav många inte hade fått så betydande trauman oavsett. Jag tycker ändå att jag har rätt överlag när jag säger att det inte är en stor fråga.

Sedan kan man så klart alltid börja skrika om mörkertal, men i så fall gäller det i högsta grad också kvinnor. En förskola är en perfekt miljö för en kvinnlig pedofil. Där är ingen stereotypbild kring dig som sexförbrytare, din arbetsroll är fullt accepterad, och där är sannolikt några män på förskolan som eventuella misstankar hade riktats mot i stället för dig.

Så opassande är jämnförelsen inte. Folk börjar inte våldta bara för att de inte får ligga. Särskilt inte i dag när man kan hitta bilder på allt på nätet. Pedofiler har dessutom bäst koll av alla på hur tabu sexbrott mot barn är, och hur hatade pedofiler är. Det är lättare att lura barn till sexuell utnyttjning, men där är också mycket större risk med det. Överlag tror jag ändå att sexförbrytare är vanligare bland pedofiler, eftersom sexbrott är deras enda sätt att leva ut sina drömmar i verkligheten, men jämnförelsen är ändå inte dålig.

Om du inte fick knulla av något skäl (handikappad, tjock, vad som helst), hade du då utnyttjat eller våldfört dig på folk i verkligheten, fastän du vet att det är fel, och fastän det innebär enorm risk för dig själv, och fastän där är nakenbilder på nätet?

Ok, men du får tänka på att det är mycket svårare att komma undan med att våldta en vuxen kvinna än ett barn. Du kan gå till barnet och säga att det blir vår lilla hemlighet och liknande och därutöver så är det sällan så att man med en vuxen kvinna kan vara ensam med dem som fet incel i någon toalett eller liknande, så som en barnskötare har som jobb att vara flera gånger om dagen.

En kvinna kan skrika efter hjälp och straffa dig genom att anmäla dig i alla situationer medan ett litet barn knappt förstår att den vuxna begått en kriminell handling emot.



Även ifall din statistik är korrekt och enbart 1 på 200 barn under 6 år blir sexuellt utnyttjade så är det en enorm risk för bland det värsta som kan hända ens barn.

Så liknande statistik skulle alltså vara att mycket färre än 1 på 100 000 barn blir mördade innan de fyller 6 år och ändå så är föräldrar väldigt nojiga kring att sådant kan hända.

Egentligen finns det inte många situationer där småbarn kan bli våldtagna utanför sitt hem, och en förskola tycks vara platsen där man verkligen vill minska chansen till 0 ifall det är möjligt. Att inte ha män som jobbar i förskolan tycks vara ett sätt att säkerställa att risken faller ner ordentligt.

Vilka negativa konsekvenser som tillkommer att inte ha män i förskolan känner jag däremot inte till.

Jag tycker förövrigt att vi gärna bör förbjuda män som jobbar som hemtjänst åt äldre kvinnor med tanke på den förbryllande antalet våldtäkter som på senaste tiden inträffat av invandrarmän emot äldre kvinnor. Jag antar att förbud mot invandrarmän som jobbar där skulle vara mest passande lösningen. Problemet är att här ser jag fördelar med att ha män som också jobbar inom hemtjänsten då det kan vara fysiska situationer där man behöver bära gamlingen upp efter att ha fallit, hjälpa överviktiga gamlingar att ta sig till duschen och liknande situationer, sådana fördelar ser jag inte i förskolan.

Jag är emot den liberala iden om att inte döma individer för de riskgrupper som tillkommer deras grupp. För att ta ett extremt exempel så vore det en ren katastrof för min del att se en afghansk ung man som jobbar som barnskötare i förskolan.

Ja, jag sade att det är lättare att utnyttja barn. Alla fall är inte lika traumatiserande. Om 1/4 av fallen vore så pass illa att de kunde sägas vara "bland det värsta som kan hända", hade andelen varit 1/800, som ett exempel.

Vilka föräldrar är oroade för det? De enda jag har sett som är oroade för mord, är folk som bor bland blattar, och en del dumma svenskar som tror att (blatte-)våldet påverkar deras villaområden. Men även om vissa föräldrar vore oroade för det, vore oron ändå inte rimlig, som statistiken visar.

Det låter ändå inte som att vi är så oeniga här. Den största skillnaden verkar bara vara att du bryr dig mer om frågan än vad jag gör.

Filosofen Erik J Ohlsson har i Statsradion har debatterat boken med en Rebecka Selberg. Hon är sociolog och genusvetare, ja och kvinna förstås, så hon kryssar i många boxar.

Inte helt oväntat har hon en avvikande uppfattning. Samtalet blir förstås en form av hätskt akademiskt seminarium med hugg om metod, material och forskningsideal. Det är litet synd, ty det gör att sakfrågan kommer i bakgrunden. Båda debattörerna hemmahör vid Lunds universitet, och det går väl att tänka sig att de tillhör olika grupperingar inom universitet och är långvariga motståndare i de internpolitiska motsättningarna som universiteten ibland ägnar sig åt.

Emellertid är samtalet bitvis intressant och den tämligen aggressiva Rebecka får goda svar av den mera sansade Erik. Det är samtidigt en intressant inblick i vad som skapar ilska mellan olika idémässiga ståndpunkter.

https://www.sverigesradio.se/artikel/debatt-ar-det-for-manga-kvinnor-pa-hoga-myndighetsposter

I en Kvartalspodd, har Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn samtalat om Det nya matriarkatet. Det är ett tämligen nyanserat samtal, som jag inte helt håller med om i alla delar, men intressant diskussion likväl.
https://kvartal.se/underallkritik/poddar/det-nya-matriarkatet-och-dess-belackare/cG9zdDoxNjczNjI

Dr Wyndhamn har även skrivit en text i Kvartal på temat.
https://kvartal.se/annakarinwyndhamn/artiklar/det-ar-kvinnornas-fel/cG9zdDoxNjI4NzI


Hennes slutsatser är sedan en smula annorlunda än författarnas.