Varför skriver du på Flashback?

Kanske för att det känns lite bra att få ut sin åsikt när man tagit en bärs. Men det spelar ju ingen roll, och det blir aldrig några smarta diskussioner eller slutsatser. Meningslöst egentligen.

Samma sak här.

Har hemmakontor när jag inte är ute och reser, och för mig som jobbar mycket själv hemma (inga kollegor att tjata med på fikastunderna, samt att både dotter och frugan är borta under dagarna) så är FB mycket ett tidsfördriv och avkoppling för mig mellan Teamsmöten och arbetsuppgifter. Bra sätt att varva ner på mellan hektiska arbetsuppgifter. Behöver kontrasten.

På kvällen är det ett alternativ till (a)sociala medier medan jag tittar på något halvintressant på TV, eller helt skippar TV. Har lagt ner Ansiktsboken och alla andra asociala media, och då får jag en massa tid över till FB och ett par andra forum i stället, vilket jag uppskattar mer.

En annan funktion är att det är en form av nyhetsuppdatering för mig som inte tittar på de vanliga MSM TV-nyheterna, och bra med länkar till olika nyheter som skett.

Oxå pga att Vänstermedia har monopol att trycka ut sina åsikter, och man kan inte svara dom. Väldigt irriterande för många. Kvällstidningarna, SVT, Dn osv.

Simpelt nog så är det bara för att jag gillar att läsa och skriva. Sveriges största forum behöver man ha lite koll på också.

Jag är i någon mån en social varelse. Jag är intresserad av andra mänskor och jag vill själv bli sedd.
Jag kan lära mig saker här och jag kan lära/påverka andra. Jag tror jag påverkar samhället mer genom att skriva på forum och kommentarsfält än genom att rösta i val.

Så äre!

Det tror jag också. Allt det här lipandet om "näthat" tyder just på det. Skriver man något dråpligt eller slagfärdigt på Flashback eller som svar på någon artikeln på nätet, så verkar man kunna nå enormt många människor ibland.

Dessutom (två saker jag glömde nämna i mitt förstainlägg):

- Man blir bättre på att formulera sig.
- Man slipar sina argument.

När jag började skriva på Flashback, så kunde jag bli helt bestört över negativ feedback, eller över att någon skrivit ett dråpligt svar.

När jag skriver ett inlägg idag så VET jag givetvis att det jag skriver är tillspetsat, och jag har hyfsad koll på vilka invändningar man skulle kunna ha mot det jag skriver. Därför kommer det inte som en kalldusch när någon säger emot, eller ens när det visar sig att jag har åtminstone delvis fel.

Men min uppfattning är att man bara tänker en tanke fullt ut, om man driver den fullt ut. Skulle jag börja tänka "Men tänk om jag har fel" eller "Jag borde kanske inte gå ut så hårt" redan när jag sitter och skriver ett inlägg, så skulle jag aldrig ens komma så långt som att formulera hela min tanke i skrift.

Ponera att du sitter och skriver en jävligt snuskig sexnovell, och halvvägs börjar man tänka "Åh, de där kanske var lite för mycket! Tänk om folk tycker att jag är PERVERS!". Det skulle bli en jävligt dålig sexnovell. Nä, let it all hang out. Så får man göra här. Det är det som är det fina. Hoppas att ingen tror att jag är så obnoxious i verkliga livet, som jag är här.

Läser mycket som ett tidsfördriv tyvärr. Också viss sensationslystnad, när något stort hänt t.ex. Finns ju en del väldigt initierade personer som skriver här.

Fascination över märkliga företeelser som försvarare av det ryska angreppet på Ukraina t.ex. Detsamma gäller vaccinationsmotståndare. Även de som hatar personer av utländskt ursprung utan att de känner personerna i fråga är en udda företeelse i vår tid.

Skriver ofta i frustration över hur många förhåller sig t.ex i ovanstående exempel. Ibland skriver jag för att få och ge information i mer okontroversiella ämnen. Det finns ju, som sagt, en hel del som är mycket insatta i olika ämnen.

Vi är i samma sits. Troligen är 70% av min orsak att jag inte har något vettigt att göra på dagarna. Hade jag haft det hade min tid här varit betydligt mera begränsad, jag hade inte orkat. Däremot är 20% av orsaken till jag är här, är att låta hjärnan vila. De tillfällen jag haft det hektiskt, arbetat och varit upptagen dagtid har jag sett fram emot att få flashbacka på kvällen oavsett tidpunkt för att låta min hjärnan vila och ägna mig åt något jag tycker är kul.

Att se världen utifrån och människor inifrån, är ett stort intresse jag har. Alltid varit fånigt intresserad av vad som händer i världen och även vad folk tänker. 10% av skälet till att jag är här, beror på att Flashback fungerar som en kompis vid mina alkoholsessioner, en dryckesbroder.

Hade jag aldrig upptäckt Flashback, hade min syn på omgivningen med stor säkerhet varit begränsad, enfaldigare och mera konformistisk gentemot samhället. Jag frågar mig ofta vad jag gjort med allt tid jag lagt här om Flashback inte funnits. Jag kan ej avgöra om Flashback varit till gagn i det stora hela i mitt liv eller ett hål som slukat tid. All tid jag lagt här kunde lagts på vilken syssla som helst och så hade jag förmodligen varit bra på det, ett nytt språk, en affärsidé, en hobby.

På det hela taget anser jag att Flashback är betydelsefullt och har lärt mig avsevärt mycket om livet, om min syn på mig själv och inte minst om andra.

Tycker att det fina med forum som detta är att man får läsa vad folk tycker och tänker helt ofiltrerat. Jag skriver för att få ordbajsa av mig i saker som är intressant. Visst, så spelar nog en viss narcissism in i ekvationen för många som kommenterar (mig med), speciellt de med väldigt många inlägg.

Man får ju inte glömma att Flashback har många läsare. Långt ifrån alla som kommenterar. Men vad tråkigt forumet blivit om vi inte fått ego-ventilera oss lite ibland (eller ofta).

Jag skriver bara nar jag har nagot att saga. eller nar jag druckit . (Helst nar jag sitter med telefonen dar jag har svensk och engelsk text).

Jag gillar att lasa aktuella amnen, Litteratur, resor samt vad som hander i sverige. Jag tycker om att nar vissa anvandare dyker upp, tex Hovslattsmannen, dig gillar jag att lasa!
Mervinna ar en annan favorit.
Ingen anvandare har varit otrevlig mot mig. Kanske for att jag sallan skriver nagot. Haha.

Jag är osäker på om du har rätt här. Har under dagen formulerat två mycket långrandiga inlägg, ett till din tråd och ett till admins tråd om modereringen på Flashback, men innan jag postar går jag in i min postningshistorik från när jag blev avstängd och är helt förbluffad över hur jag har uttryckt mig. Är det ens möjligt att vara så kortfattad, dryg och tramsig? Under 6 månaders avhållsamhet har denna röst släppt taget. Så Flashback kan också göra att man börjar formulera sig mer slarvigt och helt struntar i argumentationen, då den börjat kännas alltför meningslös.