Människor är inte värda mer än grisar.

Nej, det är mycket dyrare att äta vegetariskt än att äta en blandkost idag.
(Om du ska få i dig rätt mängd av allting dvs, att fuska och bara trycka i sig linser och en massa sallad räcker inte näringsmässigt)

När jag säger att det är en lyx att välja att inte äta kött menar jag naturligtvis i den industrialiserade delen av världen. Det är ju trots allt bara här folk har förmånen att kunna sortera bort kött. Fattiga människor äter inte Quorn(TM).


Människan är ett rovdjur. Fruktansvärt effektivt sådant också. Kött är en del av en balanserad diet för mig utan att jag måste äta mängder ovanlig föda för att slippa drabbas av bristsjukdomar (som är oändligt mycket vanligare bland känsliga ungdomar som äälskar djur).

Inte nog med att de diskuterar djurs värde såsom likställt med människor, citatet ovan från Djurens befrielsefront ("Även om vi inte har majoriteten av all amänniskor med oss, så kan jag garantera att djuren står på vår sida till 100 %, och det är ju de man måste bry sig om mest, eftersom det är de som är offer för det som pågår idag.") tillskriver djuren mänskliga egenskaper som är relativt svåra att uppfatta från deras beteende, såsom abstrakt tänkande och en moralisk uppfattning.

Som det fantastiska barnprogrammet Fablernas Värld hävdade: Djuren är ju också människor.

Näringskedjan är inte fysikalisk lag eller guds påbud. Näringskedjan är definerad utifrån vad som äter vad.

Därmed definerar du din rätt att äta djur utifrån en definition som är härledd från att du äter djur och besvarar ej frågeställningen.

Blev lite rörigt men är ganska särker på att din motivation är logiskt knasig

Jag undrar förresten hur många veganer som låter bli att gå på bio med tanke på gelatinet (eller om det var något annat animaliskt ämne) som man använder för att framställa cellulosafilmen som dagens biografer spelar upp filmerna ifrån.

Men ett veganistiskt resonemang så vore det ju ännu mer förkastligt att låta djur dödas för att tillfredsställa våra kulturella behag. Då är det ju inte lika farligt att äta kött, för det handlar ju faktiskt om ens hälsa och fysiska välmående.

Nu vet jag inte om jag glider OT i denna tråd, men vissa inlägg är bara aningens för intressanta för att inte fångas upp och fördjupas.


Jag måste påtala det jag uppfattar som en motsägelse i ditt inlägg. I inlägg #6 anför du hypotesen att människor baserar sina värderingar på intellektuellt färdigformulerade ställningstaganden, snarare än på emotionella fundament. Samtidigt hävdar du i ovanstående citat att människor tillgodogör sig samhällets värderingar redan vid "...tidig ålder".

För mig förefaller det som att de flesta baserar sina värderingar på emotioner, snarare än på intellektuellt utarbetade ställningstaganden. Vi socialiseras in i en kultur som hålls samman genom gemensamma värdeföreställningar, och dessa föreställningar genomgår sällan någon reell problematisering. En högst intressant socialiseringsprocess faktiskt, där möjligtvis psykoanalysen gjort djupaste neddykningarna. Hursomhelst har man faktiskt genom experiment låtit mycket små barn (runt 5 år tror jag) hälla svart målarfärg på plastdockor och sedan observerat deras reaktioner. En klar majoritet gjorde detta men uttryckte samtidigt kraftiga aversioner. Barnen grät, skrek e.t.c. Detta kanske kan tolkas som ett uttryck för att man i mycket låg ålder redan besitter en ganska stark moralisk uppfattning.

För mig synes skillnaden mellan värderingar baserat på moral, gentemot mer etiskt konsekvens-analytisk pragmatism, i att moral baseras på något "objektivt". Moraliska regler är liksom oifrågasättbara, i likhet med religiösa tolkningar. Släktbanden mellan religionen och moralen, och därifrån (oftast) manifesterade värderingar är ganska tydliga. I slutänden av resonemangen lär man finna sig själv intrasslad i metafysik.

Det pragmatiska förhållningssättet hemfaller inte åt metafysiskt förankrade värderingar, utan tillåter en öppen spelplan s.a.s. Att pragmatism i de större sammanhangen redan är en realitet torde vara oemotsägbart, sedan kan man ju givetvis diskutera hurvida det är önskvärt att en dylik pragmatism ersätter våra (mer kollektivt utbredda) moraliskt baserade värderingar.

För att återknyta till topic så torde det vara självklart för de flesta agnostiker att värderingar, däribland föreställningen om människovärde, är en social konstruktion. Nietzches resonemang omkring detta gör obönhörligen upp med varje metafysiskt förankrad förhoppning om dess utveckling. När man väl lämnat tanken om människovärde som något objektivt och absolut, så kan man ju resonera kring påståendet att människor inte är mer värda än grisar. Antar att de flesta kan förstå riskerna med att nedvärdera människan till den nivå grisen befinner sig på. Troligtvis är det med största sannolikhet tämeligen vanskligt att uppvärdera djurens status till människans, med tanke på vår näringstillförsel.


Helt OT; Delar till stora delar dina tolkningar av Nietzche, däremot förtjänar dessa att fördjupas. Kanske starta en annan tråd om det dock...?


Vet inte om dina ovanstående tankar är direkt influerade av den filosof jag först associerar till när jag läser detta, annars kan jag åtminstone rekommendera att du läser Putnam. Han har på djupet problematiserat vårt moderna samhälle, och den påverkan globaliseringen haft. Väldigt intressanta tankar som förtjänas att dryftas. Återigen kanske ämne för en annan tråd?

Hursomhelst, intressanta inlägg av Skepparkrans!

Hur påståendet att "människan är högst i näringskedjan" är logiskt knasigt har jag svårt att se. Likaså följdpåståendet att den "positionen medför att vi kan äta kött eller (vilket i sig är en lyx) välja att inte äta kött" torde vara enkelt att logiskt följa.

Du kan naturligvis försöka visa att påståendena är fel. Men att försöka tillskriva mig någon sorts cirkelargument där inget existerar kommer inte fungera.

Självklart är en människa värd mer en en gris människan lever längre har mycket mer avancerade känslor sörjs mer av andra om den dör kan leva ett mycket rikare liv helt enkelt.

Eftersom du skapar en efterfråga på kött så är det du som dödar djuren, i princip.

Jag skulle inte kunna bry mig mindre om grisarna, finns annat att bekymra sig över..

Vad jag menar är som jag sade tidigare att näringskedjan inte existerar. Det är något vi har hittat på.

Exempel:
Hur mycket föroreningar folk i olika länder släpper ut per capita.

USA släpper ut mest föroreningar per capita, bra mycket mer än genomsnittet i i-världen. (hitta inga siffror nu men det är irrelevant.) Därför är det moraliskt riktigt av USA att släppa ut så pass mycket föroreningar i förhållande till dem andra länderna.

<USA står högst upp i förorenings pyramiden>


Observation ---> Så ska det vara.

Man skulle kunna motivera att vad som helst som stämmer i nuläget är moraliskt riktigt genom att använda detta resonemanget.

---------------------------------------------------------------------------------------------------- ---------------------------
Läste att du definerade följden av att vi stod i högst upp i näringskedjan som "att vi kan äta kött". Det är självklart riktigt.... Dock så var ursprungliga frågeställningen i tråden hurvida det är moraliskt riktigt att vi bör äta kött. (Jag utgick från att det var det du försökte motivera)

Så utan människors definitioner skulle antiloper kunna äta lejon? Att näringskedjan är ett mänskligt påhitt är naturligtvis trams. Det är ett lätt observerbart fenomen.

Om din huvudtes är att människor inte behöver äta kött för att överleva (med rätt sorts tillskott till den vegetabiliska födan) är det naturligtvis korrekt. Få av de saker vi tar för självklara nuförtiden är inte direkt kopplade till överlevnad, såsom sängar, elektricitet och postgången. Det innebär inte att det är egalt om vi har dem eller ej. De gör våra liv enklare och mer välmående.

Huruvida det är moraliskt riktigt att äta kött? Jag vet inte. Till skillnad från näringskedjan är moral ett mänskligt påhitt. Är det moraliskt riktigt att meta med mask? Är det moraliskt riktigt att döda den mygga som biter dig? Är det moraliskt riktigt att med antibiotika döda bakterier? Men om frågeställingen är om jag känner tvekan eller dåligt samvete inför mitt köttätande är svaret: inte för en sekund.

Jupp här håller jag med dig förutom att min huvudtes inte var att vi inte behöver äta kött. Min huvudtes är att jag tycker det är fel att luta sig mot "näringskedjan" som en motivation till att det är rätt att äta kött.


Ok, inte jag heller . Fast jag har ingen bra filosofisk motviation till att inte göra det, jag tänker bara inte på det.


Jupp tror vi har misstolkat varandra lite. Självklart skulle inte antiloper börja äta lejon om vi inte hade definerat näringskedjan.

Allt jag hävdar är att själva begreppet näringskedjan bara beskriver det som händer i naturen.
Själva begreppet näringskedjan är inte mer "slagkraftigt" än vad som faktsikt sker i naturen.

Att rovdjur äter andra djur, och har gjort det i alla tider betyder inte att det är MENINGEN att rovdjur ska äta andra djur. Det bara är så.

Vi människor har förmågan att ifrågasätta vårt handlande på ett annat sätt än djuren, därmed denna frågeställning. Allt jag ville framföra är att det är logiskt fel att motivera att något är RÄTT(moraliskt) med att det är så i nuläget och/eller har varit så förut.