Chalmerist ville sova över, dömd för våldtäkt i tingsrätt, friad i hovrätt (jan, 2024)

Finns flera ställen där Vi*king uppenbarligen ljuger. Så. Om du anser att målsägande inte är trovärdig så bör du även objektivt förhålla dig till Vi*kings lögner och även se honom som en lögnhals som ljuger. Och inte heller tro på honom.

Den kan vara hur sammantagen du vill. Det spelar ingen roll när du godtar att SAMTLIGA BETEENDEN kan vara en indikation på trauma. När du väl godtagit SAMTLIGA BETEENDEN är vad som helst möjligt. Det blir då icke-falsifierbart och därmed fullständigt värdelöst. Det är inte svårare än så.


Läs igen. Jag skrev "Hade hon slirat på sanningen litegrann nånstans hade det varit en sak". Jag gjorde ett hypotetiskt antagande.

MÄ har inte slirat på sanningen. Hon har LJUGIT. OM VÄLDIGT VIKTIGA SAKER.


ÅÅÅH NEJ LÅT OSS LÅSA IN HAN I TRE ÅR!

Pajas. Om det är det värsta du kan komma på som V sagt så kan jag säga att du inte har något som helst case. Det finns en anledning till att inte ens åklagaren använde sig av uppgiften under rättegången om man säger så.


Korrekt. Hon slirar inte. Hon ljuger.


Sötnos, 2 h samlag skulle ge en inoljad porrstjärna rodnader.


Lögn. Rättsmedicinalverket styrker INTE det. Du har redan ljugit om det här tidigare och blivit rättad. Så ge fan i att ljuga om samma sak igen din lilla horunge!

Skadorna är endast "förenliga" och V vidgår oavsett att de kan komma från samlaget. Ganska okontroversiellt mao.


Hur?



SÅ NÄMN EN ENDA SAK jag godtagit endast på hans ord. EN ENDA. Att du inte kan göra det säger precis allt.


Nej, hon ljuger för att hon medvetet talar osanning.


Jag litar inte på V, jag godtar inte hans uppgifter baserat på hans ord.

Så nämn dem. Och kom inte med linnet/tröjan-tramset igen.


Jag godtar inte hans uppgifter baserat på hans ord.

Förtala inte rikets kvinnor.

Att någon gör en vän en tjänst och blir skänd som följd är inte något som ska klandras på offret.

Eller hur.
Det här målet är inte svårt egentligen.

Tack för ett sakligt svar och för uppmuntrande ord! Det uppskattas verkligen.
Jag gillar att du sätter fokus på en fråga som jag håller med om är relevant och väsentlig i målet.

Baserat på min egen erfarenhet av hur ungdomar i min närhet beter sig (och jag vill understryka att det är inte fråga om sexuella relationer där jag är part) så kan jag säga:
- Ungdomar klär sig på ett sätt som skulle ansetts oanständigt för 40 år sen. Att visa naken hud, bröst, magar, rumpor är legio.
- ungdomar använder ett sexuellt laddat språk.
- ungdomar delar bilder på varandra väldigt spontant och flitigt (och inte bara ungdomar för övrigt). Kommunikation med bilder har till viss del ersatt kommunikation med tal eller text.
- ungdomar är mer medvetna om och och lägger mer vikt på att definiera sina relationer med varandra, än vad jag upplevde att min generation gjorde.
Det finns nuförtiden ett större spektrum av relationer med olika normer för vad man får och inte får göra med varandra.
- studenter sover hos varandra och i olika lokaler på ett sätt som lite äldre vuxna inte kan kan tänka sig att göra. Det är iofs inget nytt under solen.

Inget av det ovanstående innehåller några automatiska eller underförstådda inviter till sex.

Så till frågan om att sova i samma säng.
Jag upplever att ungdomar som är kompisar med varandra inte har några problem med att sova bredvid varandra i samma säng, eller i soffan, eller på golvet o.s.v. Kanske mer otvunget när det gäller en kompis av samma kön, men betänk att det kan finnas potentiellt sexuellt intresse även i de fallen.
Så att dela säng ska inte förstås som en automatisk sexuell invit.

Men naturligvis är ungdomar medvetna om att situationen är mer laddad. MÄ uppger ju i detta mål att hon hade dragit en tydlig gräns (sova ovanpå täcket med kläderna på) som GM överträdde, vilket GM förnekar.
Så bedömningen av om det fanns ett ömsesidigt sexuellt intresse bör enligt min mening baseras på om man tror att MÄs eller GMs berättelse är mest sannolik ifråga om den gränsdragningen.

Antar att groomingen alltså inte har nått slutmålet ännu?


Vilken jävla bullshit. Utöver att alla som har nån som helst kontakt med ungdomar direkt vet att det inte stämmer så är det direkt en del saker som slår mig:
- Om allt är så oproblematiskt med ungdomar, varför tyckte både MÄ och Z att det var fel att visa sig i nattlinne?
- Om allt är så oproblematiskt med ungdomar, varför uttryckte MÄ påstådd ångest över bjuda in MÄ?
- Om allt är så oproblematiskt med ungdomar, varför skulle MÄ först, enligt henne, ha krävt att han sov på golvet eller en madrass?
- Om allt är så oproblematiskt med ungdomar, varför skulle MÄ först, enligt henne, ha krävt att V sover ovanpå täcket med kläderna på?
- Om allt är så oproblematiskt med ungdomar, varför skulle MÄ ljuga för polisen om den urringade bilden?
- Om allt är så oproblematiskt med ungdomar, varför skulle Z uttryckt bestörtning när hon fick reda på V skulle sova över?
- Om allt är så oproblematiskt med ungdomar, varför skulle Z varit exalterad när hon trodde att Kingen skulle sova över?

Osv, osv, osv...

Det är absolut tillåtet att raljera på FB och som man frågar får man svar. Har inga problem med en hård och ifrågasättande ton.
Att anklaga en okänd människa för grooming är en helt annan sak i min bok. Det är bara djupt störda människor som beter sig på det viset. Där drar jag min gräns.

Frågan var om den bild som MÄ ska ha skickat till GM där hon ska ha haft urringat, kan uppfattas som en sexuell invit.
Baserat på min erfarenhet av hur ungdomar kommunicerar med varandra menar jag att en sådan bild inte kan uppfattas som en sexuell invit.
Utöver det anser jag att den inte har någon juridisk relevans för målet, därför att ingen har gjort gällande att bilden ska ha skickats i direkt anslutning till den händelse som målet avser. Den kan således inte uppfattas som samtycke till sex vid det specifika tillfället. Sexlust och samtycke är färskvara.

Om någon här tror att om den får en urringad bild så är det fritt fram att sätta på avsändaren flera dagar eller veckor senare, så löper vederbörande stor risk att själv göra sig skyldig till våldtäkt.

Jag har inget ytterligare att säga om denna bild.

Bitch, please. Du vet mycket väl att det bara var ett skämt på din bekostnad. Jävla fåntratt. Det roliga är att du falskt tillskrivit mig åsikter hundratals gånger om fastän du vet att det inte stämmer. Men så fort du får en jabb tillbaka så börjar du lipa. Rent ut sagt pinsamt om det inte vore för faktumet att du bara använder det som en ursäkt för att du inte vågar svara längre. Du vet det, jag vet det, alla vet det.

Vad vill du ha? En snuttefilt och en offentlig deklaration från mig att du inte groomar barn?



Självklart har det juridisk relevans att MÄ ljuger om att aldrig haft intresse för V. Det förstår vem som helst.



INGEN har sagt att bilden innebär samtycke. Jag har t o m sagt motsatsen säkert 100 ggr. Lögnare.


Kan det vara så enkelt som att det beror på att den talar emot MÄ?

Ta allt du hör om hur riktiga offer skulle bete sig och all statistik om falskanmälningar och felaktigt dömda med en nypa salt. Det finns ingen säker metod för att säkerställa hur många som blivit felaktigt dömda mm. Hur skulle en sådan undersökning gå till?

Efter att ha läst den här och liknande trådar så är mitt intryck att polisen arbetar mycket hårdare med att försöka hitta lögner hos misstänkta våldtäktsmän än hos målsägande. Nån annan som delar det intrycket? Om polisen har ett hemligt bevis för något, t ex en bild eller ett vittne de ännu inte avslöjat för parterna, så tycker jag mig se ett mönster där de låter den misstänkte måla in sig i ett hörn genom att låsa fast sig vid utsagor som kan bevisas eller motbevisas av det hemliga beviset. Men när de intervjuar målsägande så är de mycket mer tillmötesgående och öppna med vilka bevis de har från första början, och låter målsägande få prata runt dem. För rättssäkerhetens skull borde polisen naturligtvis göra samma sak med målsäganden för att testa hennes trovärdighet: hålla bevisen hemliga och se om de kan få henne att låsa fast sig vid en bevisligen osann utsaga.

För att förtydliga: Det är inte jag som uttalar någon som helst säkerhet kring hur ett offer borde bete sig. Det är i princip uteslutande MÄ-krarmarna som gör det. Jag har inte gjort det argumentet vid ett enda tillfälle. Vad jag säger är att andra skribenter inte har fog för sina påståenden eftersom de menar att samtliga mänskliga beteenden är tecken på trauma.

Jag har medvetet undvikit argument om MÄ:s beteende visar att hon ljög, jag säger att hennes beteende är lika kompatibelt med någon som ljuger. Att hennes beteende inte pekar åt endera håll.


Precis så är det. Enigt min uppfattning skulle det här målet inte ens ha gått till åtal om åklagare och polis utförde sitt jobb på ett tillfredsställande vis. Att de inte ens ber henne om förklaringar på uppenbara problematiska element i hennes historia är helt sjukt.

Ja, det var bara ett förtydligande av mig, då jag sett många komma med tvärsäkra påståenden baserat på andelen falskanmälningar. Som om det gick att bevisa på ett säkert sätt.

Inte bara ber om förklaringar. De borde göra som de gör i andra brottsutredningar: få personen att verkligen låsa fast sig vid den felaktiga utsagan genom att låtsas tro på den, därefter antyda att det finns indikationer på att hon ljuger, låta henne slingra in sig i mer lögner för att dölja tidigare lögner, höja insatsen genom att antyda att hon kan bli dömd för falsk tillvitelse om det hon säger skulle bevisas vara lögn, få henne att bli nervös tills hon så småningom gör bort sig. Därefter visa upp bevisen de har på att hon ljuger, se hur hon tar sig ur det osv.