Vilka är de mest missförstådda orden/ordspråken?

Exemplifiera helge.

Eftertankens kranka blekhet.

Väldigt många verkar tro att frasen innebär att man ångrar något i efterhand, men den verkliga betydelsen är att för mycket grubblande leder till tvekan och oförmåga att handla.

Uttrycket kommer från den kända "att vara eller icke vara"-monologen i Shakespeares Hamlet (akt 3, scen 1) där Hamlet begrundar död och självmord.

Med anknytning till detta: "Vädra morgonluft"!

Detta är vad som förmår spöken, såsom ryktbart spöket av Hamlets fader, att gå upp i rök och försvinna, då natten är tillända! Men används numera gärna som ett uttryck för att känna sig styrkt, snarare än, som rätteligen vore, försvagad!

Ordet talträngd används ofta felaktigt som benämning på tystlåtna personer.

Det är i själva verket tvärtom: en person som är talträngd pratar mycket. Det är som att orden knappt kan vänta på att tränga fram ur munnen.

Kanske inte det mest missförstådda ordet men hört fler än en person i mitt liv som menat sig "gråtit krokodiltårar" i meningen är/varit jätteledsna. Lite sött på nått vis då personerna i fråga genuint var jätteledsna över <input ungdomlig bullshit> men inte hade koll på att krokodiltårar innebär en hycklad/spelad sorg.

Vanligt att lök på laxen och grädde på moset används fel.
Lök på laxen är något negativt medan grädde på moset är positivt.

Jaså? Jag har alltid trott att det betyder att man ser sin chans, att det /åter/ är ens tur nu, att saker går åt ens håll, att det finns hopp. Typ "när röstsiffrorna började visa att Trump troligen skulle vinna, vädrade abortmotståndarna morgonluft".

Och en grötmyndig pratar inte såsom hade hen munnen full av gröt; snarare är hen storordig, ja rentav skrytsam! (Lty grôt = "stor")!

"Ont krut förgås inte så lätt" bygger på en felöversättnng från lty. unkrût (= ogräs), vilket onekligen gör ordspråket mer begripligt!

Det roligaste exemplet är väl det gamla svenska dialektala namnet på järven, filfras. Detta betyder ju i sig självt ingenting, men är en efterhärmning av det lågtyska vielefrass, med innebörden "storätare". Vilket emellertid i sig självt torde vara en ljudliknelse av ett nordiskt fjällfräs; sammansatt av det välkända fjäll (= berg) och det alltjämt dialektalt gångbara fräs (= katt; hankatt)!

När brorsans korkade flickvän ska kalla någon annan för korkad säger hon "tappad bakom flötet". Det är lika roligt varje gång.

Välkommen att hitta ett belägg för frasen äldre än Shakespeare!

(När allt kommer omkring, rent logiskt och alltdetdär; visst är väl morgontimmarna de vidrigaste på dygnet?)

"Morgonstunden, min käraste
är dygnets impopuläraste!
Då häver reveljen sitt vidriga tjut;
då öppnar kråkan sin hesa trut;
och då kallas de arma små barnen ut,
för att lära det elementäraste!"

(Alf Henriksson)

Fast det är ju ingen som förnekar att det kommer ifrån Shakespeare. Som så många andra ordspråk och -vändningar.

Tror snarare att han menade att efter en natt i ångest, så går solen upp och då flyktar alla spöken och alla trolls spricker, och man tycker inte längre att det man grubblade över är så hemskt. Hamlet hade ju dessutom riktiga gastar efter sig.

Kan förstå att det blir fel. Lök på laxen låter gott medan grädde på moset låter hemskt.