Snabba Cash Jens Lapidus

Nu är det väl så att "Snabba Cash" är sk. skönlitteratur och kan därför kosta på sig att nagga på verkligheten och att ta ut svängarna en aning?

Om du nu anser dig kunna prestera bättre pga att du är mer initierad är det väl bara att börja skriva en egen berättelse? Jag tror inte att folk i allmänhet är så intresserade av att läsa verklighetsbeskrivningar om "förorten", vi som är lite äldre fick nog av det genom barnprogrammen i slutet på 70-talet.

Som jag tidigare skrivit i tråden kan jag hålla med dig om att slutet lämnade lite övrigt att önska, men annars får den väl betraktas som hyfsat godkänd att slå ihjäl några timmar med.

vi gör såhär istället. JAG tyker den är hemsk sen får andra tyka vad dom vill??
jag kan låta lite besserviser ibland men det är ju i alla fall min åsikt. sen tycker jag inte att man måste vara förfatare sjlv för att kritisera en bok.

Jag tyckte att det var en bra bok. I början störde jag mig på språket, men mot slutet insåg jag att jag faktiskt tyckte om stilen - det gav mer inlevelse. Det fanns en del faktafel som jag störde mig på, men eftersom att jag varken är en stekare, koks-latino eller juggetorped så verkade det mesta trovärdigt och genuint.

Jag har läst boken med stor behållning. Jag gillar språket i den. Dom korta meningsbyggnadera. Ett modernt språk.

Slutet kunde varit bättre, men öppnar för en fortsättning.

Och nej, jag varken stekare, jugge-maffia, knarkare, kåkfarare eller horbock. Jag är bara en vanlig snubbe som gillade boken. Dessutom så förstår jag inte varför man måste ifrågasätta sanningshalten. Herregud... Sagan om ringen, någon?

Jens Lapidus är gäst i senaste avsnittet i intervju-serien "Babel special" på SVT.

Han framstår som en ganska dålig författare, en jurist som drömmer om att bli författare eller nåt.

Såg det också. Förvånades över det allvar som man tog boken på. Det är ju inte brott och straff direkt.

Han sa att han studerat Ett öga rött, en bok som jag till skillnad mot Snabba cash gillar.

Har hört rykten om att man ska göra film på boken. Någon som vet mer?

Han sa också att han läst en bok om pengatvätt, skriven på ENGELSKA! Inte undra på att karln såg stolt ut... Vidare så erkände han avsaknad av ambition att skriva vackert. Men det är väl något som ligger i tiden: varför bemöda sig med att skriva klart och klangfullt som Söderberg och Lagerkvist när man kan fulskriva som vilken fjortis som helst och tjäna grova pengar på det?

Utvecklingen har gått från Lagerlöf och Lagercrantz till Läckberg och Lapidus.
Och detta applåderar människor?

Jag gillar inte den korthuggna stilen men tycker att intervjun på Babel var intressesant. Väldigt ärligt samtal och han var inte så pretto som kulturfolk brukar vara. Hans åsikter med att spåket ska spegla innehållet är ju inget nytt men ändå intressant att höra.

Fastnat vid londonresan och har inte orkat öppna boken efter det, vet inte om det handlar om att den tappat lite eller om jag har för mycket annat att göra. Ska plocka upp den snart igen och börja läsa, är ju inte många sidor kvar nu...

Såg Babel special. Mycket bra intervju med glimten i ögat. Lite av chatspråk över boken. Tror at tden fått uppsvinget pga Stureplansprofilernas härjande. Passade i tiden !

Så länge som den stora massan hellre ser på CSI än läser Brott och Straff kommer också den stora massan få ut mer av Snabba Cash än av Dvärgen. Här blir jag helt oväntat själv del av den intelligentia som kämpar för Moderna Museet och fan vet vad mot Staël von Holsteins tugg om att konst ska berättiga sin egen existens genom att dra in pengar.

Hyresgästen som lämnade över min nuvarande bostad till mig lämnade kvar en bokhylla som var halvfylld med böcker som prisats i Aftonbladet de senaste åren - allt i pocketversioner som troligtvis plockats upp på Willys i samband med godisköp. Här fanns Lapidus, Larsson, Alvtegen, Marklund och, till min flickväns stora lycka, Ego Girl av Carolina jävla Gynning. Igår kväll hade jag läst all min finlitteratur och kunde inte somna, så jag plockade ned Snabba Cash från hyllan och det som står allra klarast efter 360 sidor är att böcker numer är lika mycket upplevelse som filmer. Snabba Cash är ett fantastiskt exempel på en bok där läsaren inte behöver tänka en enda sekund - ögonen följer textrader istället för bilder på en skärm men i övrigt är det här exakt samma förbannade sak som Law & Order eller Harry Potter (film eller bok, same same).
Nåväl, så kanske det är. Själv föredrar jag exempelvis Dvärgen, allusioner ger mig en värre erektion än "k-ruset". Till och med i Bret Easton Ellis pajasbok Lunar Park sitter man åtminstone och frågar sig vad som är sant eller ej, vad som är hallucination och vad som är verklighet. Man läser en rad som startar en tankeprocess som går utanför bokens handling, det är min grej.

Jag hade kunnat lämna det här eftersom att alla är olika och folk får gilla vad fan de vill om det inte vore för en sak: språket.
Språket: åt helvete. Provocerar fram flashbacks. Använde liknande språk i en tecknad serie i tredje klass. (OrkarN minns: "I mål: Alexander. Ganska bra. Vi gjorde 1-0. Vann med betydligt större siffror.") Men det går fort.
Väldigt fort.
Det är spännande. Den stora massan: överlycklig. "Jag slipper bisatser. Ingen chans att jag inte fattar." Lapidus: stenrik. Katsching.

YOU'RE DOING IT WRONG, FAGGOT.